Referat från dataträffar 2021

Håll i – håll ut – håll kontakten!

Torsdagen den 28 januari 2021

Det var inte för att vi till sist fått både snö och lite kyla som de 61 deltagarna i dagens Zoom-Dataträff satt hemma i stugvärmen. Det var för att behagligt ta del av dataträffen, som handlade om olika sätt att umgås på, digitalt. Det var Leif Lundgren, Gunilla Örnberg och Johan Murray som stod för innehållet.

Det har uppstått ett virrvarr av snarlika kommunikationstjänst som är gratis och digitala och som konkurrerar hårt om kunderna. Den här dataträffen ska försöka reda ut vad de duger till och vad som skiljer dem åt.

Johan undersökte publikens erfarenheter. Alla har ju redan provat Zoom, förstås, och omkring hälften åtminstone någon annan videotjänst.

Att digital kommunikation är naturligt för SeniorNets medlemmar kom inte heller som någon överraskning. Lite förvånande var den stora andelen som redan skapat sina egna videomöten. Videomöten på dator är populärare än på surfplatta.

Leif ställde sig frågan – Hur kan man komma igång med videomöten?

Det finns många bra anledningar till att hålla kontakten, om man tänker efter. Inte bara med nära och kära utan också med vänner som man pratar mat, böcker eller spelar bridge med, mm.

Det första mötet blir nästan alltid struligt att genomföra, men det är naturligt och inget man ska låta sig hindras av. Det kan vara bra att börja försiktigt och växa med uppgiften.

Man behöver välja videotjänst, beroende på vad deltagarna har för utrustning (Apple, Android, Windows, Mac), hur många deltagare mötet ska ha och vad det är för typ av möte. Vissa videotjänster kräver att man registrerar ett gratiskonto, andra inte.

För möten på tu man hand räcker det ofta med program som redan finns installerade i enheterna.
För möten i en mindre grupp kan man klara sig med en enkel videomötestjänst.
För släktträffar och årsmöten behövs tjänster som är speciellt gjorda för stora möten.

Gunilla ställde sig frågan – Vilka videomöten är enklast att använda och säkrast?

För videomöten i mindre grupp rekommenderar hon videotjänsten Jitsi Meet, eftersom den är väldigt enkel att administrera och fungerar bra på datorer, surfplattor och i mobiler. Kommunikationen är krypterad hela vägen mellan parterna. Den är byggd med s.k. öppen programvara och är inte reklamfinansierad.

För den som är ännu mer mån om säkerheten rekommenderar hon visselblåsaren Edward Snowdens favoritapp Signal. Den påminner om meddelandetjänsten WhatsApp men har ändå hårdare kryptering. Även den är byggd med s.k. öppen programvara och är inte heller reklamfinansierad.

Vår digitaliseringsminister är inte förtjust i all denna kryptering. Det försvårar för brottsbekämpande myndigheter.

Leif och Johan berättade sedan om sex mötestjänster till

FaceTime

Det här är en gratis videosamtalstjänst enbart för Apple-världen som även tillåter gruppsamtal. Den är förinstallerad i alla Apple-mobiler (och de är många).

Google Duo

Det här är Googles motsvarighet till FaceTime, fast den går att installera i både Apple- och Androidmobilder liksom surfplattor och datorer.

Messenger

Det här är den mest använda meddelandetjänsten i Sverige idag. Den är gratis och hanterar alla privata meddelanden som FaceBook och Instagram har, och kan även utgå från mobilens kontaktlista. Den har också grupp-videosamtal.

Skype

Det här är en gratis röst- och videosamtalstjänst som funnits länge men är på väg att minska, fast, användningen bland de äldre har ökat under pandemin. I och med att den ingår i Windows är det väldigt lätt att skapa möten i den.

Google Meet

Det här är en gratis videomötestjänst som bara kan användas i Google-världen (alla deltagare måste ha ett Google-konto) och som är väldigt väl integrerad i den miljön.

Zoom

Det här är videomötenas flaggskepp. Tjänsten är full av snåriga inställningar, men går rätt bra ändå att använda med de grundinställningar som den har från början. Gratisversionen tillåter möten för två personer. För flera personer begränsas gratis-tiden till 40 minuter.

Sammanfattning

Dataträffen har presenterat ett urval av de vanligaste videotjänsterna.
De har lite olika användningsområden.

Videosamtal parvis eller i grupp (Facetime, Google Duo)
Chatt med video parvis/grupp (WhatsApp, Viber, Signal)
Sociala nätverk (Facebook, Instagram, Messenger)
Arbetsnätverk (MS Teams med Skype, Google Docs med Google Meet)
Videokonferenser (Jitsi Meet, Google Meet, Zoom)

Dessa närmar sig varandra allt mer, funktionellt, för att inte förlora kunder när nya funktioner dyker upp.

Tjänsterna är lite olika svåra att administrera, när de väl är installerade. Det kan vara intressant att jämföra dem

Facetime, Google Duo, WhatsApp, Viber, Signal, Messenger
Man skapar sin mötesgrupp och ”ringer” den när det är dags
Facebook/Instagram
Dessa har väldigt mycket funktioner utöver videomöten.
Man behöver ett konto för att kunna skapa ett möte och distribuera en länk.
Zoom, Google Meet, Skype
Den som ska skapa ett möte behöver ett konto.
Det behöver även deltagarna i Google Meet.
Förutom Skype har de bra möjligheter att schemalägga möten.
Jitsi Meet
Man hittar själv på sin mötesidentitet och distribuerar den som en länk.

Slutligen:

Umgänget är det viktigaste, inte vilken mötestjänst man använder.
Börja med en enkel tjänst, som alla vänner redan har eller kan.
Teknik krånglar alltid, ha överseende med det.
Tekniken förändras alltid, ha överseende med det också.
Gå en liten kurs i verktyget, det är nyttigt och piggar upp.
Kanel Digital är också en bra resurs som kan ge dig tips och råd.

För att se alla presentationsbilderna, klicka här.

Sammanfattat av

Johan Murray

Vart är vården på väg?

Torsdagen den 18 februari 2021

De senaste veckornas ishalka har säkert belastat sjukvården med många ben- och armbrott. Kanske någon av de 57 deltagarna i dagens dataträff har drabbats, vem vet? Men, inte hindrade det någon att höra Doktor Anders Magnusson, Owe Eriksson och Olle Lennartsson berätta om vårdens pågående digitalisering och om Covid-19.

Corona-året har inte bara gett oss nya erfarenheter utan också många nya ord, som hobbyepidemiolog, klustersmitta och infodemi, ett ord för all vilseledande information som nu sprids likt virus över klotet när osäkerheten är så stor och alla vill ha besked.

Mot Covid-19 existerar vaccin, men inte mot desinformation. Vi behöver själva vara vaksamma och mycket källkritiska. Det kan också hända att skurkar utnyttjar vaccineringskampanjen till att försöka lura oss på pengar eller andra värden, så se upp! Politikerna har bestämt att vaccineringen kommer ska vara gratis, och i Region Stockholm får du som är över 65 ett brev med information om hur den kommer att ske på din vårdcentral.

Politikerna vill också att Sverige ska vara bäst i världen på E-hälsa redan år 2025, men det tror Anders inte kommer att lyckas så fort. E-hälsa innebär främst att med digitala medel effektivisera för patienten, vårdpersonalen och beslutsfattarna. Det ska ge större jämlikhet och bättre statistik samt göra det lättare att klara av utmaningen att andelen äldre ökar i befolkningen. E-hälsa omfattar såväl sjukvården som äldreomsorgen och hemtjänsten.

Det är en tydlig trend att specialiserad vård bedrivs mer på sjukhusen, att primärvården sker mer på vårdcentralerna och att individen blir mer delaktig i sin vård. Den enklaste diagnostiseringen sker nu mer i digitala videomöten med doktorn, en tjänst som både regionerna och flera privata vårdföretag har.

De digitala vårdgivarna knyter vårdcentraler (och apotek) till sig för att vid behov lätt kunna lotsa patienter vidare. Deras verksamhet ökade kraftigt under våren 2020, mätt i receptkostnad. Flest recept under året skrev de ut för problem med andningsorgan och hud.

Region Stockholms expertgrupp har gjort en förteckning över rekommenderade prisvärda läkemedel till de vanligaste sjukdomarna, kallad Kloka Listan. Läkarna i regionen följer denna i väldigt hög grad. Men har t.ex. tagit bort starkare sömnmedel från den listan pga risken för fallolyckor.

E-hälsa innebär också nya möjligheter till avancerad läkekonst:

Forskarna utvecklar nu 3D-skrivare för biologiska material vilket t.ex. gör det möjligt att kunna tillverka öron, hjärtklaffar, hornhinnor och hud av konstgjord vävnad.
Kirurger behöver få öva, och kommer att kunna träna i simulatorer med VR-glasögon (virtual reality), där de ser en ”virtuell” kropp att operera i.
Patienter som lider av fobier, t.ex. för spindlar, kan desensibiliseras med VR-glasögon genom att de successivt vänjs vid det ”farliga”.

Med AI-teknik (artificiell intelligens) kan datorer tränas att själva utföra speciellt krävande arbeten som specialister vanligen gör:

Tolkning av röntgenbilder och ultraljudsundersökningar.
Matchning mellan rätt terapeut och en patient med psykiska besvär.
Identifiering av symptom på hjärtinfarkt vid anrop till SOS-alarm.
System för att larma närmaste person som kan hjärt-lung-räddning.

Dessutom finns det enklare hjälpmedel:

På äldreboenden kan personer med funktionshinder klara att duscha själva med hjälp av en robot.
I framtida bilar kan förarens hälsotillstånd övervakas, nog så viktigt efter en krock. (Dagens nya bilar larmar själva vid en svår olycka.)
Under operationer kan robotar assistera kirurger, så att kirurgerna blir stadigare på handen.

E-hälsa är även en angelägenhet för EU:

Man kan idag få ersättning för vård som man fått i ett annat EU-land.
Man kan också hämta ut sin medicin i andra EU-länder.
På sikt kommer man även att kunna hämta ut sina E-recept där.

Sveriges receptregister kommer att slås ihop till en nationell läkemedelslista tillgänglig för läkare, apotek och patienten. Den innehåller vilka mediciner som skrivits ut och som hämtats ut.

En viktig del av E-hälsan är insamling av hälsodata. Det kan ske med hjälp av s.k. hälsoappar i mobilen som samlar in och presenterar information från en sensor för patienten och/eller doktorn:

Blodtrycksdoktorn är en app som gör att patienten kan mäta sitt blodtryck själv och rapportera det till en doktor som justerar medicineringen. Alla äldre bör mäta sitt blodtryck minst en gång om året.
Joint Academy är en app som ger individuellt anpassade instruktioner för sjukgymnastik för artros-patienter och kontakt med en fysioterapeut.
Coala Heart Monitor är en app gör att personer med oregelbunden hjärtrytm kan kolla sitt hjärta när som helst och rapportera till sin doktor.
Astma Tuner är en app som mäter andningsförmågan hos astma-patienter och ger råd om den dagliga medicineringen.
Sov Bättre är en app som låter personer med sömnsvårigheter föra en sömndagbok och hålla regelbunden kontakt med en sömncoach.
Dermicus är en app där en allmänläkare tar bild på en hudförändring och sänder den till en specialist för bedömning.
Dexcom är en app, främst för typ-1 diabetiker, som kommunicerar med en blodsockermätare alldeles under huden, visar upp och lagrar mätvärdena.

De allra flesta märker nog av E-hälsosatsningen i form av webb- och telefontjänsten 1177 Vårdguiden. Där kan man få allmän information om hälsa, sjukdomar och sjukvård och göra enkla tester.

Man kan också få personlig information, om man loggar in. Då går det att läsa sin journal med diagnoser och provresultat, som läkaren ska ha skrivits med en för patienten begriplig svenska. Att den kanske inte alltid blir perfekt framgick av några festliga citat som Anders visade till sist. Kolla själv på presentationsbilderna!

För att se alla presentationsbilderna, klicka här.

Sammanfattat av

Johan Murray

Blir det ingen ände på IT-ändringarna?

Torsdagen den 25 mars 2021

Blir det ingen ände på pandemin snart? Det är nog den fråga som de allra flesta ställer sig idag. Det går an att träffas ute, och vårvärmen gör sitt till för att underlätta den saken. Det går också an att träffas digitalt, och 65 medlemmar anslöt sig till dagens dataträff för att få lite koll på vad som händer i IT-världen.

Sedan Leif Lundgren hälsat välkommen berättade vår ordförande Elizabeth Ehrby om vad som händer i vår egen förening.

Förra året började bra, men verksamheten fick snabbt ställas in redan i mars. Vårt arbete på distans kom igång med IT-support före sommaren, dataträffarna och kurserna med Zoom under hösten. Support-tjänsten Kanel Digital öppnade vi före jul. Det är roligt att hjälpa medlemmarna, och vi vill gärna att fler gör det! Det är tråkigt att inte kunna erbjuda handgripligt stöd, ge tillgång till vår populära utrustning och ha trevliga fester, men vi hoppas ju kunna återuppta detta till hösten.

Alla har fått digitalisera sina liv och erfarenheterna av det kan vara värda att ta med sig. Vi har mer att erbjuda de rörelsehindrade medlemmarna nu än förr. Det går bra att hålla kontakt med sina nära och kära världen över. Utvecklingen i samhället går vidare mot större digitalisering, särskilt inom äldrevården. SeniorNet behöver vara med och påverka så att det digitala samhället äldreanpassas bättre. SeniorNet Sweden har startat projekt för att vi ska kunna samarbeta mer digitalt.

Hennes del avslutades med en enkät om vilka IT-tjänster deltagarna uppskattar mest. Man kunde välja flera. Detta är bra för vår kursplanering att veta. 51 personer svarade anonymt.

Under år 2021 kommer vi att få se ett antal IT-förändringar. Leif Lundgren och Johan Murray redogjorde därefter för de viktigaste trenderna.

Livslängden för vår IT-prylar bestäms inte av hur länge hårdvaran håller. De blir omoderna så snart de inte går att uppdatera längre, och det är efter bara några år. Anledningen är att det skapas nya bättre modeller och det blir för dyrt för tillverkarna att testa sina nya mjukvaror på alla de gamla (om de ens ryms där), så att de gamla görs så gott som oanvändbara av ”säkerhetsskäl”.

Adobe Flash Player, som har använts till spel och reklam på hemsidor sedan 1990-talet har varit en källa till många säkerhetsproblem. Nu är den själv historia och bör tas bort från alla datorer.

Microsoft byter i april ut den ”gamla” versionen av sin webbläsare Edge mot ”nya” Edge som under skalet innehåller samma kod som Googles webbläsare Chrome gör.

Windows 10 uppdateras ständigt, men Microsoft gör större förändringar halvårsvis. Det kommer en ny version till våren. Livslängden på dessa är 1½ år, så det betyder att versionen från hösten 2019 samtidigt slutar att underhållas. Vill man veta vilken version man har, kan man skriva winver i förstoringsglas-rutan.

Apples mobiler får operativsystems-uppdateringar i ungefär fem år, övriga tillverkares i 1 till 3 år beroende på hur populär modellen blivit. Det här gör att iPhone 5S, iPhone 6 & 6+, iPad mini 2 & 3 inte kommer att få iOS/iPadOS 15 som väntas komma i höst.

När mobilernas operativsystem blivit för gammalt är det vissa appar som upphör att fungera. Mobilt BankID är en viktig sådan. Den slutar att fungera på iOS 10, iOS 11 och Android 5 den 21:a juni 2021, liksom alla appar och webbtjänster som är beroende av den.

Möjligheten att använda FireFox Send till att överföra stora filer mellan användare har tagits bort, men man kan fortfarande använde Google Drive eller One Drive till det.

En annan trend är att sådant som varit gratis kan börja kosta. Det gäller t.ex. från i juni att det helt fria lagringsutrymmet för vissa typer av foton och dokument på Google Drive begränsas till 15 GB (mer om det vid dataträffen i maj) och lösenordshanteraren LastPass. Vill man ha en gratis lösenordshanterare som fungerar på flera typer av enheter så kan Bitwarden vara värd att pröva.

En tredje trend är att allting, operativsystem så väl som appar, tar mer plats. Då blir det mindre plats över för det man själv vill spara. Ju äldre utrustning man har, desto mer trångt och desto större anledning finns det att vårstäda den. Tag bort det som inte behövs!

Prenumeration har blivit en ny trend. Fler och fler utrustningar säljs nu som paket med abonnemang, som alternativ till engångsköp. Det kan lika väl gälla nya mobiler som Microsoft Office. Det gör det t.ex. svårare att byta operatör/leverantör.

Större, kraftfullare, komplexare. dyrare (och onödigare?) prylar är också trender. Det blir större skärmar, bättre batterier, tåligare prylar, mer avancerade funktioner osv. I hemmen kan snart sagt allt kopplas samman och fjärrstyras. Men, vill man ha det nyaste kan man få vänta på grund av pandemiberoende leveransförseningar.

Samhället blir i sig mer digitalt och komplext. Man kan inte göra som man är van längre. Det är inte lätt att hänga med, men vi måste. Det ger de stora IT-företagen ett inflytande som aldrig förr, och politikerna ser att det behövs nya lagar som reglerar verksamheten.

EU-länderna kommer snart att lagstifta om ett direktiv om upphovsrätt i digitala medier som ska tvinga Google och Facebook att betala mediehusen för citat, populärt kallad ”länkskatt”. Det är försenat, och nu försöker Google och Facebook runda lagarna genom att teckna avtal med vissa mediehus om sina nyskapade mobiltjänster Google News Showroom och Facebook News, så att de kan fortsätta ungefär som förut fast betala lite ändå. Turbulensen i Australien då tidningar och myndigheter släcktes ner handlar också om just detta.

Som en del i kriget om reklampengarna har Apple meddelat alla som uppdaterar sina mobiler till iOS 14.5 (gäller även iPad och Apple TV) kommer att få en fråga om de godkänner att mobilernas appar får spionera på dem i reklamsyfte. Många kommer att svara nej, befarar Facebook.

EU har mer på gång. Kommissionen har två nya förordningar, om digitala tjänster och om digitala marknader som kräver mycket större öppenhet och samarbete med myndigheterna av de digitala tjänsteföretagen. EU-parlamentet har i januari godkänt en plan som ställer krav på att mobiler ska kunna uppdateras i fler år än nu som en del av att EU ska bli klimatneutralt till 2050.

När pandemin lugnat ner sig kommer resandet att kunna börja så smått igen, och då behöver alla kunna styrka att de är vaccinerade. EU-kommissionen har därför bestämt ett format för hur det ska se ut i mobiler och på papper. Infrastrukturen för att åstadkomma det lämnas till varje EU-land och Frankrike och Belgien har redan vägrat. Det kommer att ta avsevärd tid att införa. Flygorganisationen IATA har hunnit före och definierat ett globalt vaccinpass som redan tagits i bruk i Singapore och Mellanöstern.

Därmed avslutades den officiella delen av Dataträffen och Elizabeth, Leif och Johan fortsatte att diskutera med publiken i sina grupprum.

För att se alla presentationsbilderna, klicka här.

Sammanfattat av

Johan Murray

Hustomtar – Visst finns dom!

Onsdagen den 28 april 2021

Våren är på gång med rätt så behagligt väder och i väntan på Valborg tog 59 SeniorNet-medlemmar tillfället i akt att besöka dagens Dataträff-

Till den var tre organisationer inbjudna: Hemfixare.se, Södermalms Fixartjänst och Föreningen Viljan. Alla tre sysslar med småskalig hjälpsamhet i hemmiljö men har olika fokus. Hemfixare.se är kommersiellt och erbjuder hantverkare och IT-tekniker. Södermalms Fixartjänst hör till Äldreförvaltningen och stöttar äldre praktiskt i vardagen. Föreningen Viljan är ideell och har den sociala samvaron i fokus. Alla fick presentera sin verksamhet.

En hel del av mötesdeltagarna framförde sina goda erfarenheter av organisationerna, och det gladde förstås de ansvariga mycket.

Hemfixare.se

Erik Löfgren, Vice VD, berättade att företaget som grundades 2016 redan har etablerat ett gott samarbete med flera stora företag som säljer till allmänheten: IKEA, Bauhaus, ELFA, Securitas, Tele2 m.fl.

Hemfixare.se täcker hela Sverige och erbjuder både hantverkare och IT-tekniker som gör enklare arbeten i hemmet med 100% nöjd-kund-garanti och ofta till fast pris och utan restids- eller helgersättning. Arbetena sker med RUT-avdrag. Den administrationen sköter företaget åt kunden. SeniorNet-medlemmar har rabatt.

Arbetena kan lika väl handla om att montera möbler som att sätta upp TV-apparater på väggen och få dem att fungera, som att städa datorer efter ett virusangrepp. I snitt tar ett arbete 1½ timma. Man gör inte arbeten som kräver branschcertifikat, så som el- och VVS-installationer.

Företaget har en noggrann rutin för att granska personlighet och kompetens hos sina hemfixare och ser till att de har ansvars- och olycksfallsförsäkring. Nu i pandemitider har de också munskydd och håller distansen. IT-teknikerna är i 25-35-årsåldern. Hantverkarna 35 år och äldre.

Det ska gå snabbt att via kundtjänsten få en prisuppgift och kontakt med en passande hemfixare. Därefter kommer kund och fixare själva överens om en lämplig tid. Fixaren ska ha alla verktyg o.dyl. som behövs med sig. När arbetet är utfört får kunden två möjligheter att betygsätta resultatet. Den ena publiceras på Internet av TrustPilot och kan alltså läsas av vem som helst. I de få fall kritik förekommer försöker företaget alltid bemöta den på något sätt.

Man bokar via hemsidan hemfixare.se eller telefon 0770 220 720.

Klicka här för att se Eriks presentationsbilder.

Södermalms fixartjänst

Helén Person och Mats Klöfver arbetar vid Södermalms Stadsdelsförvaltning och hjälper äldre (68+) på Söder och i Gamla Stan med vardagssysslor som kan vara riskfyllda för äldre personer, som t.ex. att byta gardiner för att förebygga fallskador. Det är en tjänst som flera stadsdelsförvaltningar har, men Södermalm är en av de få där även enklare hantverk och hjälp med IT-problem som datorer, wi-fi, skrivare mm ingår.

Sådana saker som företag normalt erbjuder, t.ex. städning, fönsterputs, trädgårdsarbete, installationer mm ingår inte av konturrensskäl.

När Mats och Helén kommer på besök tittar de gärna runt i hemmet för att se om det innehåller några faromoment och kan komma med förslag på hur de kan åtgärdas.

Mats och Helén har inte möjlighet att ta med sig speciell utrustning som t.ex. stege utan sådant behöver finnas på plats. Man kanske kan låna av någon granne? De har dock givetvis munskydd med sig och håller distansen nu under pandemin. Ev missöden drabbar den äldres hemförsäkring.

Tjänsten är gratis och kan utnyttjas upp till 6 timmar per år.
Den bokas på 08 508 12 041 (Helén) och 08 508 12 621 (Mats, det digitala).
Telefontid måndag–fredag 08.30–09.30

Viljan

Tove Altvall, verksamhetsledare på föreningen Viljan (som har funnits längre än SeniorNet), berättade att den har två syften:

Att förmedla frivilligt socialt arbete
Att bryta ensamhet och isolering

Verksamheten som inte bara gäller för medlemmar och inte bara för äldre har stöd av Södermalms stadsdelsnämnd. Genom att bli medlem kan man stödja föreningen ekonomiskt eller praktiskt.

Verksamheten bedrivs av ett par anställda och ca 60 volontärer på fyra sätt

Långa kontakter med volontären
(t.ex. att umgås hemma eller ute).
Punktinsatser
(t.ex. att följa med till affärer, bibliotek, frisör, vårdcentral)
Trygghetsringning
(att ringa en telefonsvarare varje dag som Viljan kollar)
Gruppverksamhet
(att fika i Viljans lokal, studiecirklar, utflykter mm)

Nu under pandemin har telefonkontakter fått ersätta de fysiska och de volontärer som är fullt vaccinerade har kunnat hjälpa till genom att gå ärenden. Tyvärr har den gjort det svårt att rekrytera nya volontärer eftersom man behöver träffas för att kunna bedöma vilka som är riktigt pålitliga.

Pandemin också gjort att föreningen startat med nya verksamheter.

Digital support: Telefonstöd vid IT-problem.
Webbträffar: Möten med Zoom om något ämne.
Telefonvänner: Ersätter fd fysiska kontakter.
Gruppsamtal: Möten på telefon om något ämne.
Spontanfika: Sommarkafé på gatan utanför lokalen.

Det finns ju människor som har svårt att ta sig ut av andra skäl än pandemin, och för dem kan föreningen tänkas fortsätta erbjuda digital samvaro.

Att bryta ensamhet och isolering handlar mycket om att hitta rätt sorts verksamhet för individerna.

Man kommer i kontakt med Viljan på telefon 08-720 25 56 (kl 10-12), epost info@viljan.nu eller hemsidan www.viljan.nu.

Sammanfattat av

Johan Murray

Ulliga gulliga molntjänster för bilder

Torsdagen den 27 maj 2021

Det var länge sedan regnet i Stockholm var så ihållande som just i dessa dagar och regnmolnen så tjocka. Hade de 72 dataträffs-besökarna inte kunnat sitta hemma, så hade nog inte många fått se Lars Andersson, Gunilla Örnberg, Lars Bogren, Stig Lind, Rolf Gillemyr och Leif Lundgren framträda.

För, denna gång var dataträffen ett rollspel. Åskådarna fick föreställa sig att de var på Kanel Digital en tisdag och fick se hur väl man kan bli bemött där, om man har IT-frågor eller behöver lite IT-hjälp.

Google Foto

Första hjälpsökaren var Gunilla Örnberg som kände viss oro för ”molnet”. Lars Andersson förklarade lugnande att det hade hon säkert använt i minst 10 år redan, eftersom e-post är en molntjänst. Nuförtiden handlar ”moln” mest om storskalig datalagring, som om det var en rymlig hårddisk placerad på någon okänd men säker plats.

Gunilla ville samla sina bilder på ett ställe. Får de plats, och är det säkert?

En miljard människor litar på molntjänsten Google Foto för att lagra sina bilder, och det laddas upp 28 miljoner nya bilder om dagen. Fram till 1:a juni erbjuder Google Foto gratis plats för oändligt många bilder vars storlek är begränsad till 16 miljoner pixlar. Större bilder kan reduceras automatiskt, men vill man ha större upplösning blir gratisutrymmet högst 15 GB (gigabyte).

De skyddas nu med användarens namn och lösenord, men snart måste man använda tvåstegs-verifiering för att nå sina bilder. Det innebär att man får bekräfta sin inloggning med ett SMS eller en autentiserings-app för säkerhets skull.

Är det krångligt att lägga upp bilder på Google Foto, undrade Gunilla?

Det är lätt att ladda upp både nytagna och gamla bilder. Lars visade hur det går till att med webbläsaren ladda upp från sin PC och berättade att man med appen Google Foto (som finns både för Android och iPhone/iPad) automatiskt kan få nytagna bilder uppladdade så snart enheten är ansluten med Wi-Fi.

Vill man att uppladdningen från sin PC ska ske automatiskt, så kan man använda programmet ”Säkerhetskopiera och synkronisera” från Google. Det kan även ladda upp andra filer än bilder.

Vill man föra över bilder från Microsofts OneDrive till Google Foto, så laddar man upp dem direkt, eftersom OneDrive ser ut som en lokal hårddisk i datorn. Vill man kopiera över bilder från Apples iCloud till Google Foto, så kan man beställa det. Överföringen tar tre till sju dagar. Läs mer på https://support.google.com/photos/answer/10502587?hl=sv

Och så vill jag kunna söka bilder och samla dem i mappar, sa Gunilla.

Mappar finns inte, det heter album, replikerade Lars. Rent tekniskt får bilderna en etikett som visar att de hör till ett visst album. De dubbellagras inte.

Man söker bland sina bilder på samma sätt som man söker med Googles sökmotor. Vill man hitta bilder från en ”strand i Frankrike”, så skriver man det i Google Fotos sökfält. Det här fungerar först ett par dagar efter att bilderna är uppladdade, för de behöver analyseras först. Google söker även i själva bilderna efter objekt och (om man vill) personer som går att identifiera.

Jag gillar att resa, så det blir ganska mycket bilder, kommenterade Gunilla.

Då behöver du förstås kunna snygga till dem, och det kan man göra i Google Foto, påpekade Lars. Man kan beskära och ändra kontrasten mm. Det går att välja om originalbilden ska ersättas eller det ska bli en kopia. Album man gör går bra att dela ut till vänner och bekanta oavsett vad de har för sorts enhet. På semestern kan dessa följa resan i takt med att man fyller albumet med bilder. Det går också bra att göra bildspel att visa när man kommer hem, eller fotoböcker att ge bort (men de är inte gratis).

Blir det fullt med bilder i mobilen, kan man använda funktionen ”Frigör utrymme på din enhet”. Då ersätts bilderna i mobilen med pyttesmå kopior, så att de fortfarande syns men inte tar så mycket plats.

Väljer man i stället funktionen ”Ta bort bilder” då tas de bort både från mobilen och från molnet (men sparas ändå i en papperskorg i 60 dagar).

Det låter bra det här, men finns det inga nackdelar, undrade Gunilla?

Jo, sade Lars, det är ju det här med analystiden på 1-2 dagar och att utrymmet börjar kosta för allt som man laddar upp efter den 1:a juni om totalen överstiger 15 GB. Det är ett utrymme som också inrymmer GMail, och övriga dokument man har lagrat i Googles moln. Vill man veta hur man ligger till kan man se det på https://photos.google.com/quotamanagement

Åhörarna hade nu en del frågor som bl.a. handlade om hur man kan ladda ner bilder från Google Foto och hur man kan rätta felaktiga tidsuppgifter och om GPS-informationen i bilderna.

Flera använde också flera ”moln” samtidigt, och det kan skapa förvirring vid synkroniseringen, för att inte tala om när man vill ta bort bilder.

iCloud

En stund senare kom Leif Lundgren till vår Kanel Digital. Han hade skaffat sig en ny iPhone och undrade vad han bör göra med de bilder han tar. Rolf Gillemyr visste besked.

Rolf berättade att Apples moln kallas iCloud och dit kan bilder, dokument, e-post (för ditt.namn@icloud.com) säkerhetskopior mm kopieras och förvaras säkert. Det är som en stor hårddisk, men utan mappar.

Har du köpt en iPhone med lite för lite minne, så ska du nog använda molnet. Blir mobilen full så går den inte att uppdatera annars, menade han.

Man får 5 GB (gigabyte) gratis, och kan lätt köpa till mera. 50 GB kostar 9 kr/mån. Det här utrymmet kan man nå från alla Apple-enheter där man är inloggad, som om det var ett enda rum med flera dörrar.

Då undrade Leif hur man ställer in iCloud i sin iPhone.

Rolf visade hur det går till i inställningarna. Man behöver ha en Apple-ID och vara inloggad med den. Sedan aktiverar man automatisk uppladdning av bilder till iCloud. Den uppladdningen sker så snart mobilen har kontakt med Internet, alltså även via mobilnätet och utan komprimering.

Då borde man ju kunna dela bilderna med sina vänner, tyckte Leif.

Javisst, men först behöver du ordna dem i iCloud-album, eftersom det bara är iCloud-album man kan dela med sig av, påpekade Rolf. Du kan bjuda in dina Apple-vänner att se dessa album, men inte dina Windows- eller Android-vänner.

En del album skapas automatiskt redan i mobilen av bilder som man tagit på olika platser, av olika personer och kategorier och det gör det lättare att hitta bilder man söker efter.

Kan man redigera bilderna i molnet, undrade Leif?

Nej, det gör man lättast i mobilen, enligt Rolf. Man väljer en bild, väljer Ändra och får möjlighet att beskära, filtrera, ändra kontrasten och många andra saker. Resultatet sparas som en ny bild, så originalet blir alltid kvar.

Men, jag vill kunna komma åt bilderna från min Windows-dator också, sa Leif.

Du kan logga in med webbläsaren på iCloud.com och ladda ner bilderna därifrån med full upplösning. Det går även att ladda upp bilder den vägen.

Tar du sedan bort bilderna från iCloud eller från mobilen så försvinner de från båda ställena på en gång, fast iCloud sparar senast borttagna bilder i ett särskilt album som töms efter 30 dagar.

Men, jag vill ju inte ta bort bilder! Vad ska jag då göra när mobilen blir full? Ta bort appar, frågade sig Leif?

Ja, när den blir full går den inte att uppdatera längre och det är ett problem, tyckte även Rolf. Dessbättre finns det ett sätt att hårdkomprimera bilderna i mobilen så att de tar mycket mindre plats än på iCloud. Öppnar du en sådan bild i mobilen så laddas den ner från iCloud till mobilen igen. Den här funktionen heter ”Optimera iPhone-lagring” i mobilens inställningar.

Åhörarna reagerade kraftigt på detta. Att mobiler blir fulla tycks vara mycket vanligt.

Traditionell bildhantering

Nästa gäst var Lars Bogren som kom för att lufta sina åsikter om bilder och Internet-moln. Själv har han massor med bilder lagrade på olika enheter och samlar dem i sin Windowsdator i mappar under ”Bilder” i ”Den här datorn”. Det passar honom ypperligt att ta full kontroll över vad som händer utan att ansluta sig till Internet. Han ger bilder och mappar lämpliga namn så kan han söka vad han vill med Windows Utforskare. Dela med sig av bilder kan han göra via mejl. Redigerar dem gör han bäst med Gimp. Molnet ger bara integritetsproblem!

Stig Lind försökte tappert att övertyga honom om fördelarna med Google Foto, men det gick inte alls. Lars B hade provat Picasa (en föregångar till Google Foto) och blivit avskräckt.

Kanske hade det gått bättre om Stig i stället rekommenderat Windows-appen Foton som ingår i Windows 10 och alla har tillgång till. Bara några få av åhörarna hade provat den.

Windows 10 Foton kan utföra en hel del av det som Google Foto kan, utan att bilderna alls behöver lämna datorn eller komprimeras. De ligger kvar orörda på sin plats. Programmet tar dock en stund på sig för att gå igenom mapparna under Bilder och katalogisera och analysera bilderna första gången.

Windows 10 Foton kan bl.a.

Visa alla bilder längs en tidslinje
Visa alla bilder mappvis som i Windows Utforskare
Skapa album med bilder som tycks höra ihop (Det går att stänga av)
Låta användaren skapa egna album (Inga bilder kopieras)
Låta användaren söka efter bilder med enkla objekt i (t.ex. hus och personer)
Låta användaren redigera bilder (beskära, ändra kontrast, ta bort röda ögon…)
Låta användaren ta bort bilder från hårddisken.
Importera bilder från en kamera eller annan extern enhet till hårddisken
Skriva ut bilder på skrivare
Skapa och redigera videor från bilder

I och med att Windows molntjänst OneDrive uppträder som en hårddisk i datorn, så behöver inte Windows 10 Foton kunna något speciellt för att kunna hantera ”molnet”.

Avslutning

Till sist visade Johan Murray dessa två översikter.

Nya villkor för Googles molnlagring från 1 juni:

Google Foto, Google Docs, GMail och vissa backuper räknas in.
15 GB är gratis.
Bilder med 16 M pixlar uppladdade före 1 juni räknas inte.
Videor med 1080 linjer (Full HD) uppladdade före 1 juni räknas inte.
Googledokument skapade före 1 juni men inte ändrade räknas inte.
Besök https://one.google.com/storage för att städa eller köpa utrymme.
Rör man inte sitt konto på 2 år tas det bort.

Prisjämförelse för molnlagring den 27/5 2021

Tjänst	Mängd	Pris
One Drive	5 GB	Gratis
	100 GB	16 kr/mån
Microsoft 365 personal	1000 GB	65 kr/mån (649 kr/år)
Google Drive	15 GB	Gratis
	100 GB	19 kr/mån (190 kr/år)
	200 GB	29 kr/mån (290 kr/år)
	2000 GB	99 kr/mån (999 kr/år)
iCloud	5 GB	Gratis
	50 GB	9 kr/mån
	200 GB	29 kr/mån
	2000 GB	89 kr/mån

Sammanfattat av

Johan Murray

Estland – Ett digitalt föregångsland

Fredagen den 17 september 2021

Vår fina sensommar är nu på väg att även bli en fin scen-sommar, eftersom Covid-19-restriktionerna ska till att lättas, och det ser alla fram emot. Därför vågar även vi i SeniorNet Södermalm ha lite äkta publik. Så, till dagens dataträff om Estlands digitalisering lockades 7 äkta och 25 Zoom-deltagare att komma.

Estlands rykte som digitalt framstående land är mycket gott, berättade Taave Vahermägi, nu chef för estniska huset i Stockholm med med en lång bakgrund som främjare av handels- och investeringsrelationerna mellan Sverige och Estland.

Historiens och omvärldens betydelse

Att det har gått så bra för Estland har historiska rötter. Estland blev fritt och slöt fred med Ryssland redan 1920, men besattes igen 1940 och var en Sovjetrepublik fram till den nya självständigheten 1991. Mellan 1920 och 1940 var det ett relativt demokratiskt och företagsamt land. Många ester som flydde till väst under andra världskriget hade starka känslor för och många minnen av sitt hemland. De behöll kontakter i Estland som kunde återknytas efter 1991 och då sprida kunskaper om hur privat näringsliv fungerar och bidra med nya kontakter västerut.

En annan viktig förklaring är att 2/3 av Estlands befolkning hade tillgång till Finsk TV och kunde följa nyheter och reklam i väst och jämföra med hur världen presenterades av Estlands statsTV. Denna träning gjorde det lättare att skapa demokrati efter1991.

Frigörelseprocessen blev helt oblodig, mycket tack vare de Sovjetmilitära chefernas förstående inställning i Tallinn och Tartu. Politiskt stod de största motsättningarna mellan de äldre estländarnas organisationer och landets ”Högsta Sovjet”, men man enades om att se den Sovjetiska tiden som ett undantag och låta det fortsatta samhällsbygget utgå från frihetstidens förhållanden. Estland ska därmed vara en nationalstat som bevarar estnisk kultur och det estniska språket.

För att främja handel och utländska investeringar lät man all privat egendom återgå till de ursprungliga ägarna från före Sovjettiden samt knöt valutan till D-marken. För att öka säkerheten gick man också med i så många internationella samfund som man kunde, bl.a. EU och Nato.

Ett nytt IT-samhälle

Det nya samhället byggs upp utan hänsyn till äldre infrastruktur och använder modern, effektiv och billig IT-teknik. Även om IT-sektorn inte är en så stor del av ekonomin så genomsyrar IT alla verksamheter i samhället.

Man förklarade tidigt att Internet är en mänsklig rättighet och bestämde att alla medborgare ska ha ett digitalt biometriskt ID-kort som ska användas i kontakterna med myndigheterna. Ett sådant kort kan även utlänningar skaffa sig vid Estlands ambassader, t.ex. i syfte att starta företag i Estland.

Hur Estland ser på digitalisering och data skiljer sig från hur vi ser på det i Sverige. Vi har vår offentlighetsprincip och en öppenhet med personuppgifter som inte finns i Estland. I Sverige samarbetar sällan myndigheter med varandra, men det gör man i Estland. I Sverige kan företag sköta samhällsviktiga digitala tjänster, som t.ex. BankID och Swish, men i Estland är de statliga.

I Estland är därför lagring av personliga data en statlig angelägenhet, och de förvaras centralt i egna statliga datasystem som medborgaren har tillgång till. Bara andra som har ett berättigat intresse av att komma åt dessa data får det, och åtkomsten loggas så att medborgaren kan se den. Det här kräver medborgarnas förtroende, och det finns i hög utsträckning, grundat på låg korruption, hög tillgänglighet och hög datasäkerhet. Ett mindre dataläckage har förekommit denna sommar, men systemen förbättras i en ständig katt-och-råtta-lek. Även företag kan ansluta sig till dessa datasystem.

Att vara e-estländare

I stort sett allt offentligt (utom att gifta sig och köpa/sälja fastigheter) kan medborgarna utföra digitalt. Över hälften röstar digitalt. 96% deklarerar digitalt. Det ställer krav på att alla medborgare ska ha digital kompetens, och kunna hänga med i utvecklingen. Det är inte friktionsfritt. De yngre hjälper sina äldre släktingar, medan kommuner och ideella föreningar utbildar.

Språket kan vara ett hinder, eftersom samhällets service i första hand ges på estniska och landet har en betydande rysk minoritet.

Framtiden

Utvecklingen drivs framåt av ett näringslivstänk i statsledningen. Det gäller att vara attraktiv för kunder och investerare i utlandet och att utnyttja ny teknik (som AI och blockkedjor) på ett bra sätt.

Estland utsattes för en stor IT-attack i april 2007 som gjorde att man började ta säkerhetsfrågorna på allvar, och har nu ett ansett IT-säkerhetskunnande. Nato har förlagt sitt digitala säkerhetscentrum till Estland.

Bra utbildning är ju en viktig del av ett lands förutsättningar, och det kan nog ha bidragit till Estlands framgång. OECD:s PISA-undersökningar mäter 15-åringars kunskaper inom matematik, läsförståelse och naturvetenskap. I dem ligger Estland sedan länge främst i Europa. Även Finland ligger högt. Det har inte varit några stora förändringar av Estlands skolsystem sedan 1930-talet, så det kan nog ses som lite gammaldags, men man ser mobiler som ett läromedel inte ett tidsfördriv.

Sammanfattat av

Johan Murray

Att resa – inte lätt utan rätt ID-sätt

Torsdagen den 14 oktober 2021

Vintertiden närmar sig, och kylan börjar göra sig så smått påmind om morgnarna. En och annan drömmer om resor till varmare länder. Törs man det? Får man det? Kan man det?

Mycket i och kring resandet har förändrats under Corona-pandemin, och det handlade dagens dataträff om. 40 medlemmar kom, 29 på Zoom och 11 i lokalen Svärdet.

Leif Lundgren gjorde en grundlig genomgång av dagsläget. Några förändringar kommer att bestå, andra beror mer på smittspridningsläget. I Västeuropa ser det ganska bra ut och gränserna öppnas, medan det i andra delar av världen kan förbli stängt.

Färre och säkrare ID-handlingar

Kraven höjs på våra ID-handlingar, åtminstone de som ska kunna användas internationellt. Bankernas ID-kort och Trafikverkets körkort väntas upphöra som legitimationer inom några år. De är för lätta att förfalska. För befolkningen gäller fortsättningsvis dessa:

Pass med biometrisk information (fingeravtryck) som utfärdas av Polisen för Svenska medborgare
Nationellt ID-kort med biometrisk information (fingeravtryck) som utfärdas av Polisen för Svenska medborgare
Uppehållstillståndskort som utfärdas av Migrationsverket för dem med uppehållstillstånd i Sverige
ID-kort med e-legitimation som utfärdas av Skatteverket för folkbokförda i Sverige och bara gäller i Sverige

Det tar tid att skaffa nya ID-handlingar, särskilt nu eftersom människor kan ha skjutit upp att göra det under pandemin.

Vid identifiering på Internet i Sverige används oftast BankID som är en e-legitimation utan ID-kort.

Vid betalningar används ofta betalkorten + PIN som identifiering, men de är inga ID-handlingar.

Internationella legitimationer

Vilka ID-handlingar som accepteras utanför Sverige beror på landet man rest till.

Inom Norden gäller passfrihet för nordiska medborgare, men man behöver fortfarande ha en giltig ID-handling (f.n. även körkort). Personer med svenskt uppehållstillstånd behöver kunna visa upp detta plus sitt hemlands pass.
Inom Schengen-länderna (de flesta EU/EES-länder) krävs pass eller nationellt ID-kort.
I övriga länder godtas endast pass, och det behöver oftast gälla i 6 månader efter vistelsens slut.

Även om det är tillåtet att vistas i ett land utan pass, kan hotell och polis ändå behöva se passen av praktiska skäl.

Förberedelserna för resorna blir mer digitala

Digitalisering innebär ofta krångel; att man behöver lära nya saker, kanske komplicerade saker och kanske på andra språk än svenska.

Reseföretagens bokningssystem och hemsidor har utvecklats stort under pandemin för att kunna ge mer aktuell information till resenärerna. Samarbeten har uppstått så att man rent praktiskt kan boka resor med olika bolag på samma hemsida. Att fylla i visum-ansökningar kan också gå att göra på Internet.

Man behöver göra klart för sig om det land eller område man reser till förutom de vanliga resehandlingarna kräver digitala Covid-bevis eller färska PCR-tester eller hälsodeklarationer samt ställer krav på munskydd och ibland även på karantän. Det kan även krävas en i god tid gjord digital föranmälan av resan.

På samma sätt, när man far hem, så kan Sverige ställa krav på att man testar sig.

Resebolagens hemsidor och appar har ofta bra koll på vad som gäller för tillfället, men förhållandena kan ändras, även medan man är på plats i ett annat land.

Så som Corona-läget ser ut just nu, har vi bara möjlighet att resa till västeuropa. Övriga delar av världen är i stort sett stängda av olika skäl.

Både före och under resan är det viktigt med tillgång till aktuell information. UD har en app som heter UD Resklar, som underlättar detta. Våra ambassader informerar om förhållandena i ”sina” länder på hemsidan https://www.Swedenabroad.se/

För att se hur Coronaläget i världen ser ut just nu, klicka här.

Dokument man kan behöva på resan

ID-handlingar (Pass/ID-kort)
Visum
Ev vaccinationskort (Gula kortet)
Covid-bevis https://covidbevis.se
Biljetter (resedokument)
Försäkringsbolagets resedokument och SOS-nummer
Medicinska intyg på sjukdom eller medicinering
Övriga krisnummer (för spärr av stulna kort/mobiler etc)

Många av dessa dokument kan man ha i sin smarta mobiltelefon, pga risken att den försvinna eller gå sönder är det bra att även ha informationen utskriven på papper.

Om resan inte går bra

Blir man sjuk vid en resa inom EU, bör man ha med sig Försäkringskassans EU-sjukförsäkringskort. Då får man vård i EU-landet till det landets vårdavgifter. Denna försäkring täcker dock inte sjuktransport hem eller andra merkostnader.

Blir man bestulen kan man få hjälp från Svenska ambassaden eller konsulatet med ett provisoriskt pass, kontakt av anhöriga eller svenska myndigheter. Man kan också få låna pengar, men det är billigare att ordna det själv. Schengenländernas ambassader kan hjälpa till om man inte kan ta sig till Sveriges ambassad.

Att resa med djur inom EU

Det är möjligt att ta med sin pälskling (sin hund eller katt) på semester inom EU om:

Djuret är ID-märkt
Djuret har en giltig vaccination mot rabies
Hundar som reser till Storbritannien, Irland, Finland och Malta är avmaskade mot rävens dvärgbandmask.
Djuret har ett EU-pass för sällskapsdjur

Avslutning

Leif avslutade med att gå igenom vad som gäller just nu för våra vanligaste resmål. Det ändras så fort att det inte är meningsfullt att ta med det i ett referat.

Titta gärna på alla presentationsbilderna, för mer information.

Det allra viktigaste han velat framföra är tipsen om UD Resklar och www.Swedenabroad.se

I den efterföljande diskussionen kom tips från publiken om två sajter som förenklar saker om man reser i Sverige eller vill ha hjälp med att planera en resa och få allt att klaffa – www.resrobot.se och www.resebutik.se.

Sammanfattat av

Johan Murray

Digitala betalningar – farligt eller fantastiskt?

Torsdagen den 18 november 2021

Förkylningstider stundar. Samtalsämnet på allas läppar är influensavaccineringar och när man kan få den tredje Covid-19-sprutan. Det snackades det om även i Svärdet, dit 18 medlemmar kommit för att delta i dagens dataträff. Den försiggick också på Zoom, och fick där 55 deltagare, totalt 73 st. Alla hade kommit för att få reda på mer om digitala betalningar, ett nog så intressant ämne.

Många äldre tycker att det känns omständligt att betala elektroniskt. Alla banker vill effektivisera bort sedlar och mynt, och har infört betalkort och krångliga Internetsajter man ska använda i stället. Nu dyker det också upp fler och fler hjälpsamma tjänster som förmedlar betalningar mellan köpare och säljare. Det blir inte lättare med tiden.

En kommunikatör och analytiker på Finansiell ID-Teknik var inbjuden för att förklara detta för oss. Företagets ägs av sju av Sveriges största banker och utvecklar och driver BankID, Sveriges största e-legitimation.

E-legitimationer är personliga och får inte användas av någon annan än ägaren, som identifierar sig med en PIN-kod eller använder fingeravtryck eller ansiktsigenkänning.

Han berättade att alla oavsett ålder som har ett svenskt personnummer, efter att ha identifierats och godkänts av sin bank, kan få logga in och ladda ner ett (eller flera) BankID att ha i sin mobil, surfplatta eller dator. I dagsläget har 8 miljoner personer gjort det, men relativt få av de äldsta. BankID gäller på 5000 företag eller myndigheter vid identifieringar och signeringar. Det kan också användas som legitimation vid betalning med betalkort på Internet. Det har blivit så populärt att Sverige skulle stanna som BankID-systemet gick ner, men det sker väldigt sällan.

När det är installerat går BankID inte att stjäla. Däremot kan bedragare erhålla ett nytt BankID i någon annans namn om de lyckas logga in med den personens bankdosa. Sedan kan bedragaren göra otroligt mycket skada, förutom att stjäla offrets banktillgångar.

Rätt använt är BankID ett mycket säkert sätt att identifiera sig på. Särskilt om de senaste säkerhetsförbättringarna, som QR-kod på webbplatser, används. (Då måste mobilen med BankID och datorn man surfar på befinna sig intill varandra.) BankID vill verkligen att förbättringarna används men kan inte tvinga webbplatserna till det.

Mängden fysiska pengar i omlopp minskar stadigt samtidigt som säkerheten i de digitala betalsystemen stegvis ökas. Resultatet har blivit att rånen av banker och värdetransporter praktiskt taget har upphört medan bedrägerier mot personer stadigt ökar, enligt polisen. Alla behöver därför vara på sin vakt för att undvika att bli lurade eller utsatta för hackare. Många är naturligt hjälpsamma.

Kommunikatören gav exempel på lägen då man behöver vara särskilt försiktig:

Vid inloggningar då BankID inte används, se till att ha långa och unika lösenord. Lösenordshanterare är bra för de håller reda på lösenorden.
Det är lätt att ta reda på personlig information om oss. Att någon ringer och säger att sig vara från din bank och vet mycket om dig och din familj är ingen garanti för att samtalet är äkta. Be att få ringa tillbaka, och tag reda på det numret själv.
Låna inte ut ditt BankID!
Om någon som tar kontakt ber dig använda BankID – Gör inte det!
Om någon som tar kontakt ber dig använda bankdosan – Gör inte det!
Om en ny romans ber dig om mycket pengar av något skäl – Tänk efter först!
Om något investeringserbjudande verkar för bra för att vara sant – Se upp!
Kändisar kan oförskyllt vara inblandade i sådant.
Om en vinst kommer oväntat – Har du ens tävlat?
Köper du från ett företag på nätet – Kolla att det finns en fungerande kundtjänst.
Som skydd mot webbplatser som inte kräver säker identifiering: Lås betalkortet mot Internetköp eller ha bara en mindre summa pengar på kontot och kolla kontoutdragen regelbundet.

Det är bra att ordentligt kolla texten i BankID-appen innan man godkänner. Då kan man avslöja bedrägerier. Har man aktiverat notiser från BankID i sin mobil får man en sådan notis-varning om det skapas ett nytt BankID med ens personnummer.

Blir man utsatt för bedrägerier: Kontakta banken och polisen. Ta hjälp av närstående.

Sammanfattningsvis: Om BankID används av rätt person och denne är tillräckligt uppmärksam och webbplatserna den besöker har infört BankID på rätt sätt, så blir det en mycket säker betalningslösning.

Säkerheten förbättras successivt, och det fortsätter. Vissa nya tjänster för förmedling av betalning, t.ex. Apple Pay, byggs in helt i mobilerna på ett sätt som vanliga appar inte kan klara av och ingår i ett stora och välgjorda betalsystem.

Klicka här för att se presentationsbilderna.

Sammanfattat av

Johan Murray

Bli vän med iOS15

Torsdagen den 16 december 2021

December hann bjuda på några vackra vita men halkiga vinterdagar innan det vita smälte bort lagom till årets näst sista dataträff. Vi slapp därför snöslask i Svärdet dit 7 medlemmar hade kommit för att se och höra årets näst sista dataträff. 34 satt hemma och Zoomade framför datorn.

Det var Leif Lundgren och Christina T Frostegren som lovat berätta för oss om iOS15, Apples nyaste systemmjukvara för iPhone.

Alla Appleprylar får nya uppdateringar då och då. I september var det dags för version 15 av operativsystemen för iPhone och iPad, och på tisdagen kom den allra senaste utgåvan: 15.2. Tidigare har vi blivit diskret påminda om att en ny uppdatering finns för nedladdning, men så verkar det inte vara denna gång. Man kan välja mellan att få uppdateringarna gjorda automatiskt och att göra dem manuellt. 60% av världens användare har redan hunnit uppgradera till iOS 15.

Allt nytt är inte felfritt, en del röstkommandon för blinda har slutat fungera.

Uppdateringar görs för att lansera nya funktioner, men också av säkerhetsskäl. Leif och Christina gav exempel på sådant som vi kan tänkas ha nytta av.

Facetime

Den här videosamtals-appen har tidigare bara fungerat inom Apple-världen. Nu kan Appleanvändare även bjuda in personer med Android-mobiler och Windowsdatorer. Det sker genom att Appleanvändaren skapar och sänder en länk till mottagaren som får öppna den i webbläsarna Google Chrome eller Microsoft Edge på sin enhet.

Android- och Windowsanvändarna kan alltså inte starta egna Facetime-samtal.

Ljudkvaliteten har förbättrats och man kan sätta sig själv i förgrunden genom att göra bakgrunden oskarp.

Hitta mina prylar

Hitta-appen har fått möjligheten att lokalisera prylar till det senaste stället där de användes. Det är väldigt praktiskt om man glömmer kvar sina air-pods i soffan. Apple säljer också små spårningsbrickor (Air-tag) som är aktiva hela tiden och som man kan fästa vid nycklar, väskor, plånböcker mm för att lätt kunna hitta dem med mobilen om de försvinner. Mobilen kan även vara inställd på att larma om spårningsbrickan och mobilen skiljs åt.

Multitasking (i iPadOS 15.2)

Har man en stor bred skärm kan det vara frestande att dela den på mitten och arbeta med två appar bredvid varandra. Det har blivit lättare nu, genom att apparnas fönster har fått en ny knapp upptill. Den består av tre punkter (•••) och öppnar en meny där man kan välja mellan fullskärm, halv skärm (split view) och överlappande (slide-over).

Fokus

När man är strängt upptagen är det praktiskt att kunna ställa mobiler i läget Stör Ej. I iOS 15 finns det flera sådana lägen att välja på: Arbete, sömn och egentid. Man kan definiera ändå fler och själv bestämma vad som ska vara tillåtet i de olika fokuseringslägena.

Kartor

iPhones kartor har blivit mer detaljerade, i synnerhet i världens största städer. Funktionerna för att välja väg när man kör eller går eller ska åka kollektivtrafik har också förbättrats.

Digitalt arv (i iOS 15.2)

Med denna nya funktion kan man utse andra till att bli ”arvtagare”. De får då en digital nyckel som de tillsammans med en kopia på ens dödsbevis kan använda för att (när Apple har kontrollerat dem) erhålla en komprimerad fil med data från Apples servrar med textmeddelanden, e-postmeddelanden, kontakter, foton, videor, dokument, anteckningar och kalenderhändelser men inga lösenord.

Safari

Det så kallade flik-fältet med adressen till aktuell hemsida och de övriga man har öppnat, är flyttat till skärmens underkant. Det finns dock en inställning i Safari som gör att man kan flytta upp det till överkanten igen.

Smått och gott

Christina passade på att visa en del funktioner som är bra men inte alldeles nya:

APP-bibliotek: Sveper man hemskärmen till höger så långt det går, hamnar man i en grupperad översikt över alla appar som finns i mobilen.
IDAG-sidan: Sveper man hemskärmen till vänster så långt det går kommer man till en sida där man med fördel kan ha levande ikoner (Widgetar)
Widgetar: En del appar kan leva i bakgrunden och visa upp sig på hemskärmen, t.ex. klockan, väder, nyheter, bussförbindelser mm
Virtuella hemknappen: Den kan användas om den fysiska hemknappen är trasig eller som en genväg till flera viktiga funktioner som skärmkopia och omstart. I hjälpmedelsinställningarna heter denna funktion Assistive Touch (på svenska)
Fem snabba tryck på PÅ-knappen: Denna funktion ringer 112.

Christina har en Apple-klocka som hon är mycket nöjd med. Den håller lite koll på hennes puls och rörelser och säger ifrån om hon verkar ostadig och kan larma om hon faller.

Det finns hjälp att få

Mycket bra information om iPhone och iPad finns i appen Böcker. Där hittar man hela användarhandboken på svenska. Det går också att kontakta Apples Support via hemsidan https://support.apple.com/sv-se/contact.

Man kan förstås också vända sig till vårt IT-café i Kanelbullen. Vi hjälper till så gott vi kan!

Klicka här för att se presentationsbilderna.

Sammanfattat av

Johan Murray

Nu kommer Windows 11!

Fredagen den 17 december 2021

Ska det bli en vit jul? Det blir kallare snart så chansen finns. Ska det bli en Windows 11 som julklapp? Den chansen finns också. Sådana funderingar hade nog de 8 medlemmar som hade kommit till Svärdet för att se och höra årets sista dataträff och de 41 som satt hemma och Zoomade framför datorn.

Det var Lars Andersson och Christian Ewerlöf som undersökt Windows 11 och ville berätta vad de tyckt vara särskilt intressant för oss.

Microsoft slog världen med häpnad i somras när de förklarade att det ”eviga” och nu väl fungerande Windows 10 skulle ersättas med ett Windows 11 som ställde högre krav på hårdvaran. Varför någonting nytt och oprövat just nu? Vad ska hända med Windows 10?

Om svaret på den första frågan kan man bara spekulera. Windows 11:s installation kräver en del säkerhetsfunktioner som kom 2018, så de med äldre datorer behöver köpa nytt för att kunna hänga med. Förutom viljan att öka tillförlitligheten och möjligheten att mota angrepp kan viljan att öka datorförsäljningen kan vara en delförklaring liksom att slippa ta hänsyn till äldre hårdvara.

Nu finns det ganska många Windowsdatorer, över 1 miljard. Omkring 60% av dem tror man inte klarar kraven för Windows 11. Det går knappast att byta ut dem på en gång i oktober 2025 när Windows 10 officiellt ”tar slut”, så någon form av lösning på det problemet behöver ha tagits fram då.

Windows 11 släpptes i 5 oktober i år. Den är gratis att ladda ner. Den går oftast bra att installera på de Windowsdatorer som har tillräckligt bra hårdvara. Man kan titta i Windows Update -fliken i Windows 10:s inställningar. Där står det om ens dator duger. Efter uppgraderingen har man möjlighet att ångra sig i 10 dagar.

Nyheter i Windows 11

Säkerheten förbättras, men det är inget som syns. Även utseendet har förändrats, men frågan är om det är till det bättre. Christian var inte lika nöjd som Lars. Något man inte ändrat på är tangentbordsgenvägarna, och det gillade Christian.

Aktivitetsfältet ligger som vanligt i skärmens underkant. Det är dolt och visas bara upp när musen förs dit (det går att ändra i inställningarna).
Aktivitetsfältet kan inte längre placeras längs skärmens andra kanter.
Windows startmeny, liksom aktivitetsfältets knappar, är nu placerat mitt på skärmen (den placeringen går att ändra i inställningarna).
Startmenyn har inte längre någon yta till höger för levande ikoner. Först får man välja bland de appar man använder mest, eller man bestämt ska visas på förstasidan. För att få välja bland alla program får man klicka på ännu en knapp. Det dolda snabba sättet att söka i startmenyn (dvs att man skriver i blindo när den visas) är kvar.
Det finns en sökfunktion (ett förstoringsglas) liknande den i Windows 10, men som behöver aktiveras i aktivitetsfältets inställningar.
Det finns en ny widget-funktion, som man också får slå på i aktivitetsfältets inställningar, och som visar sig som en knapp till höger om Windowsknappen. Den innehåller levande paneler med väder, klockan, nyheter mm, litegrann som det såg ut Windows 10:s startmeny.
Det har blivit lättare att gruppera fönster på skärmen för att kunna arbeta med flera samtidigt.
Röstinmatning (voice-typing) är en ny allmän funktion som gör det möjligt att prata in text i dokument, mejl och andra textrutor. Det gör den riktigt bra. Man startar den genom att trycka ned Alt- och H-knapparna tillsammans.
Microsoft har lovat att Android-appar ska kunna användas i Windows 11, men det är inte infört ännu.

Borttaget i Windows 11

Det kan vara svårt att veta om funktioner som saknas i Windows 11 kommer att återinföras så småningom, ersättas av annat eller blivit borttagna för gott.

Cortana (motsvarigheten till Siri) har blivit en separat app i stället för att vara en del av Windows. (Den finns fortfarande inte på svenska.)
Internet Explorer (den urgamla) är borttagen. Dess specialfunktioner ingår nu i Microsoft Edge.
Surfplatteläge, ett sätt att använda Windows enbart med pekskärm, är borta.
Skype-appen och flera andra appar är borttagna. I stället för Skype ingår Microsoft Teams i Windows 11.
Windows 11:s installation kan bara göras från ett Microsoft konto och med tillgång till Internet, alltså inte som tidigare även från ett lokalt konto i datorn. Alla förväntas nu bli moln-användare.

Inställningarna i Windows 11

Inställningarna har formaterats om för att göra dem lättare att hitta i. Kanske det, men de är ju så många.

Förstasidan i Windows 10:s inställningar visade alla olika huvudgrupper. Dessa har blivit till en fast vänsterspalt i Windows 11. Högerdelen i Windows 11 beter sig mera som en webbsajt gör. Där kan man klicka runt och ändra olika inställningar.

Det gamla kontrollpanelgränssnittet finns fortfarande kvar för nostalgikerna.

Våra rekommendationer

Är man inte särskilt nyfiken av sig, kan man gott ha kvar Windows 10 och se tiden an. Den kommer att få sina säkerhetsuppdateringar men inte några större nyheter ända fram till oktober 2025.

Windows 11 har visserligen en bättre säkerhet, men det kan också innebära problem för enstaka äldre program man har tills de uppdaterats. Själv kan man också behöva uppdatera sig för lära sig att navigera rätt i Windows 11.

Ska man bara surfa, mejla och författa så går förstås Windows 11 att använda som det är. Nya funktioner tillkommer efter hand, precis som med Windows 10.

Eftersom det var terminens sista dataträff, tillönskades alla en God Jul och Ett Gott Nytt År, samt Välkomna Åter nästa termin.

Klicka här för att se presentationsbilderna.

Sammanfattat av

Johan Murray