Referat från dataträffar 2021

Håll i – håll ut – håll kontakten!

Torsdagen den 28 januari 2021

Det var inte för att vi till sist fått både snö och lite kyla som de 61 deltagarna i dagens Zoom-Dataträff satt hemma i stugvärmen. Det var för att behagligt ta del av dataträffen, som handlade om olika sätt att umgås på, digitalt. Det var Leif Lundgren, Gunilla Örnberg och Johan Murray som stod för innehållet.

Det har uppstått ett virrvarr av snarlika kommunikationstjänst som är gratis och digitala och som konkurrerar hårt om kunderna. Den här dataträffen ska försöka reda ut vad de duger till och vad som skiljer dem åt.

Johan undersökte publikens erfarenheter. Alla har ju redan provat Zoom, förstås, och omkring hälften åtminstone någon annan videotjänst.

Att digital kommunikation är naturligt för SeniorNets medlemmar kom inte heller som någon överraskning. Lite förvånande var den stora andelen som redan skapat sina egna videomöten. Videomöten på dator är populärare än på surfplatta.

Leif ställde sig frågan – Hur kan man komma igång med videomöten?

Det finns många bra anledningar till att hålla kontakten, om man tänker efter. Inte bara med nära och kära utan också med vänner som man pratar mat, böcker eller spelar bridge med, mm.

Det första mötet blir nästan alltid struligt att genomföra, men det är naturligt och inget man ska låta sig hindras av. Det kan vara bra att börja försiktigt och växa med uppgiften.

Man behöver välja videotjänst, beroende på vad deltagarna har för utrustning (Apple, Android, Windows, Mac), hur många deltagare mötet ska ha och vad det är för typ av möte. Vissa videotjänster kräver att man registrerar ett gratiskonto, andra inte.

  • För möten på tu man hand räcker det ofta med program som redan finns installerade i enheterna.
  • För möten i en mindre grupp kan man klara sig med en enkel videomötestjänst.
  • För släktträffar och årsmöten behövs tjänster som är speciellt gjorda för stora möten.

Gunilla ställde sig frågan – Vilka videomöten är enklast att använda och säkrast?

För videomöten i mindre grupp rekommenderar hon videotjänsten Jitsi Meet, eftersom den är väldigt enkel att administrera och fungerar bra på datorer, surfplattor och i mobiler. Kommunikationen är krypterad hela vägen mellan parterna. Den är byggd med s.k. öppen programvara och är inte reklamfinansierad.

För den som är ännu mer mån om säkerheten rekommenderar hon visselblåsaren Edward Snowdens favoritapp Signal. Den påminner om meddelandetjänsten WhatsApp men har ändå hårdare kryptering. Även den är byggd med s.k. öppen programvara och är inte heller reklamfinansierad.

Vår digitaliseringsminister är inte förtjust i all denna kryptering. Det försvårar för brottsbekämpande myndigheter.

Leif och Johan berättade sedan om sex mötestjänster till

FaceTime

Det här är en gratis videosamtalstjänst enbart för Apple-världen som även tillåter gruppsamtal. Den är förinstallerad i alla Apple-mobiler (och de är många).

Google Duo

Det här är Googles motsvarighet till FaceTime, fast den går att installera i både Apple- och Androidmobilder liksom surfplattor och datorer.

Messenger

Det här är den mest använda meddelandetjänsten i Sverige idag. Den är gratis och hanterar alla privata meddelanden som FaceBook och Instagram har, och kan även utgå från mobilens kontaktlista. Den har också grupp-videosamtal.

Skype

Det här är en gratis röst- och videosamtalstjänst som funnits länge men är på väg att minska, fast, användningen bland de äldre har ökat under pandemin. I och med att den ingår i Windows är det väldigt lätt att skapa möten i den.

Google Meet

Det här är en gratis videomötestjänst som bara kan användas i Google-världen (alla deltagare måste ha ett Google-konto) och som är väldigt väl integrerad i den miljön.

Zoom

Det här är videomötenas flaggskepp. Tjänsten är full av snåriga inställningar, men går rätt bra ändå att använda med de grundinställningar som den har från början. Gratisversionen tillåter möten för två personer. För flera personer begränsas gratis-tiden till 40 minuter.

Sammanfattning

Dataträffen har presenterat ett urval av de vanligaste videotjänsterna.
De har lite olika användningsområden.

  • Videosamtal parvis eller i grupp (Facetime, Google Duo)
  • Chatt med video parvis/grupp (WhatsApp, Viber, Signal)
  • Sociala nätverk (Facebook, Instagram, Messenger)
  • Arbetsnätverk (MS Teams med Skype, Google Docs med Google Meet)
  • Videokonferenser (Jitsi Meet, Google Meet, Zoom)

Dessa närmar sig varandra allt mer, funktionellt, för att inte förlora kunder när nya funktioner dyker upp.

Tjänsterna är lite olika svåra att administrera, när de väl är installerade. Det kan vara intressant att jämföra dem

  • Facetime, Google Duo, WhatsApp, Viber, Signal, Messenger
    Man skapar sin mötesgrupp och ”ringer” den när det är dags
  • Facebook/Instagram
    Dessa har väldigt mycket funktioner utöver videomöten.
    Man behöver ett konto för att kunna skapa ett möte och distribuera en länk.
  • Zoom, Google Meet, Skype
    Den som ska skapa ett möte behöver ett konto.
    Det behöver även deltagarna i Google Meet.
    Förutom Skype har de bra möjligheter att schemalägga möten.
  • Jitsi Meet
    Man hittar själv på sin mötesidentitet och distribuerar den som en länk.

Slutligen:

  • Umgänget är det viktigaste, inte vilken mötestjänst man använder.
  • Börja med en enkel tjänst, som alla vänner redan har eller kan.
  • Teknik krånglar alltid, ha överseende med det.
  • Tekniken förändras alltid, ha överseende med det också.
  • Gå en liten kurs i verktyget, det är nyttigt och piggar upp.
  • Kanel Digital är också en bra resurs som kan ge dig tips och råd.

För att se alla presentationsbilderna, klicka här.

Sammanfattat av

Johan Murray


Vart är vården på väg?

Torsdagen den 18 februari 2021

De senaste veckornas ishalka har säkert belastat sjukvården med många ben- och armbrott. Kanske någon av de 57 deltagarna i dagens dataträff har drabbats, vem vet? Men, inte hindrade det någon att höra Doktor Anders Magnusson, Owe Eriksson och Olle Lennartsson berätta om vårdens pågående digitalisering och om Covid-19.

Corona-året har inte bara gett oss nya erfarenheter utan också många nya ord, som hobbyepidemiolog, klustersmitta och infodemi, ett ord för all vilseledande information som nu sprids likt virus över klotet när osäkerheten är så stor och alla vill ha besked.

Mot Covid-19 existerar vaccin, men inte mot desinformation. Vi behöver själva vara vaksamma och mycket källkritiska. Det kan också hända att skurkar utnyttjar vaccineringskampanjen till att försöka lura oss på pengar eller andra värden, så se upp! Politikerna har bestämt att vaccineringen kommer ska vara gratis, och i Region Stockholm får du som är över 65 ett brev med information om hur den kommer att ske på din vårdcentral.

Politikerna vill också att Sverige ska vara bäst i världen på E-hälsa redan år 2025, men det tror Anders inte kommer att lyckas så fort. E-hälsa innebär främst att med digitala medel effektivisera för patienten, vårdpersonalen och beslutsfattarna. Det ska ge större jämlikhet och bättre statistik samt göra det lättare att klara av utmaningen att andelen äldre ökar i befolkningen. E-hälsa omfattar såväl sjukvården som äldreomsorgen och hemtjänsten.

Det är en tydlig trend att specialiserad vård bedrivs mer på sjukhusen, att primärvården sker mer på vårdcentralerna och att individen blir mer delaktig i sin vård. Den enklaste diagnostiseringen sker nu mer i digitala videomöten med doktorn, en tjänst som både regionerna och flera privata vårdföretag har.

De digitala vårdgivarna knyter vårdcentraler (och apotek) till sig för att vid behov lätt kunna lotsa patienter vidare. Deras verksamhet ökade kraftigt under våren 2020, mätt i receptkostnad. Flest recept under året skrev de ut för problem med andningsorgan och hud.

Region Stockholms expertgrupp har gjort en förteckning över rekommenderade prisvärda läkemedel till de vanligaste sjukdomarna, kallad Kloka Listan. Läkarna i regionen följer denna i väldigt hög grad. Men har t.ex. tagit bort starkare sömnmedel från den listan pga risken för fallolyckor.

E-hälsa innebär också nya möjligheter till avancerad läkekonst:

  • Forskarna utvecklar nu 3D-skrivare för biologiska material vilket t.ex. gör det möjligt att kunna tillverka öron, hjärtklaffar, hornhinnor och hud av konstgjord vävnad.
  • Kirurger behöver få öva, och kommer att kunna träna i simulatorer med VR-glasögon (virtual reality), där de ser en ”virtuell” kropp att operera i.
  • Patienter som lider av fobier, t.ex. för spindlar, kan desensibiliseras med VR-glasögon genom att de successivt vänjs vid det ”farliga”.

Med AI-teknik (artificiell intelligens) kan datorer tränas att själva utföra speciellt krävande arbeten som specialister vanligen gör:

  • Tolkning av röntgenbilder och ultraljudsundersökningar.
  • Matchning mellan rätt terapeut och en patient med psykiska besvär.
  • Identifiering av symptom på hjärtinfarkt vid anrop till SOS-alarm.
  • System för att larma närmaste person som kan hjärt-lung-räddning.

Dessutom finns det enklare hjälpmedel:

  • På äldreboenden kan personer med funktionshinder klara att duscha själva med hjälp av en robot.
  • I framtida bilar kan förarens hälsotillstånd övervakas, nog så viktigt efter en krock. (Dagens nya bilar larmar själva vid en svår olycka.)
  • Under operationer kan robotar assistera kirurger, så att kirurgerna blir stadigare på handen.

E-hälsa är även en angelägenhet för EU:

  • Man kan idag få ersättning för vård som man fått i ett annat EU-land.
  • Man kan också hämta ut sin medicin i andra EU-länder.
  • På sikt kommer man även att kunna hämta ut sina E-recept där.

Sveriges receptregister kommer att slås ihop till en nationell läkemedelslista tillgänglig för läkare, apotek och patienten. Den innehåller vilka mediciner som skrivits ut och som hämtats ut.

En viktig del av E-hälsan är insamling av hälsodata. Det kan ske med hjälp av s.k. hälsoappar i mobilen som samlar in och presenterar information från en sensor för patienten och/eller doktorn:

  • Blodtrycksdoktorn är en app som gör att patienten kan mäta sitt blodtryck själv och rapportera det till en doktor som justerar medicineringen. Alla äldre bör mäta sitt blodtryck minst en gång om året.
  • Joint Academy är en app som ger individuellt anpassade instruktioner för sjukgymnastik för artros-patienter och kontakt med en fysioterapeut.
  • Coala Heart Monitor är en app gör att personer med oregelbunden hjärtrytm kan kolla sitt hjärta när som helst och rapportera till sin doktor.
  • Astma Tuner är en app som mäter andningsförmågan hos astma-patienter och ger råd om den dagliga medicineringen.
  • Sov Bättre är en app som låter personer med sömnsvårigheter föra en sömndagbok och hålla regelbunden kontakt med en sömncoach.
  • Dermicus är en app där en allmänläkare tar bild på en hudförändring och sänder den till en specialist för bedömning.
  • Dexcom är en app, främst för typ-1 diabetiker, som kommunicerar med en blodsockermätare alldeles under huden, visar upp och lagrar mätvärdena.

De allra flesta märker nog av E-hälsosatsningen i form av webb- och telefontjänsten 1177 Vårdguiden. Där kan man få allmän information om hälsa, sjukdomar och sjukvård och göra enkla tester.

Man kan också få personlig information, om man loggar in. Då går det att läsa sin journal med diagnoser och provresultat, som läkaren ska ha skrivits med en för patienten begriplig svenska. Att den kanske inte alltid blir perfekt framgick av några festliga citat som Anders visade till sist. Kolla själv på presentationsbilderna!

För att se alla presentationsbilderna, klicka här.

Sammanfattat av

Johan Murray


Blir det ingen ände på IT-ändringarna?

Torsdagen den 25 mars 2021

Blir det ingen ände på pandemin snart? Det är nog den fråga som de allra flesta ställer sig idag. Det går an att träffas ute, och vårvärmen gör sitt till för att underlätta den saken. Det går också an att träffas digitalt, och 65 medlemmar anslöt sig till dagens dataträff för att få lite koll på vad som händer i IT-världen.

Sedan Leif Lundgren hälsat välkommen berättade vår ordförande Elizabeth Ehrby om vad som händer i vår egen förening.

Förra året började bra, men verksamheten fick snabbt ställas in redan i mars. Vårt arbete på distans kom igång med IT-support före sommaren, dataträffarna och kurserna med Zoom under hösten. Support-tjänsten Kanel Digital öppnade vi före jul. Det är roligt att hjälpa medlemmarna, och vi vill gärna att fler gör det! Det är tråkigt att inte kunna erbjuda handgripligt stöd, ge tillgång till vår populära utrustning och ha trevliga fester, men vi hoppas ju kunna återuppta detta till hösten.

Alla har fått digitalisera sina liv och erfarenheterna av det kan vara värda att ta med sig. Vi har mer att erbjuda de rörelsehindrade medlemmarna nu än förr. Det går bra att hålla kontakt med sina nära och kära världen över. Utvecklingen i samhället går vidare mot större digitalisering, särskilt inom äldrevården. SeniorNet behöver vara med och påverka så att det digitala samhället äldreanpassas bättre. SeniorNet Sweden har startat projekt för att vi ska kunna samarbeta mer digitalt.

Hennes del avslutades med en enkät om vilka IT-tjänster deltagarna uppskattar mest. Man kunde välja flera. Detta är bra för vår kursplanering att veta. 51 personer svarade anonymt.

Under år 2021 kommer vi att få se ett antal IT-förändringar. Leif Lundgren och Johan Murray redogjorde därefter för de viktigaste trenderna.

Livslängden för vår IT-prylar bestäms inte av hur länge hårdvaran håller. De blir omoderna så snart de inte går att uppdatera längre, och det är efter bara några år. Anledningen är att det skapas nya bättre modeller och det blir för dyrt för tillverkarna att testa sina nya mjukvaror på alla de gamla (om de ens ryms där), så att de gamla görs så gott som oanvändbara av ”säkerhetsskäl”.

Adobe Flash Player, som har använts till spel och reklam på hemsidor sedan 1990-talet har varit en källa till många säkerhetsproblem. Nu är den själv historia och bör tas bort från alla datorer.

Microsoft byter i april ut den ”gamla” versionen av sin webbläsare Edge mot ”nya” Edge som under skalet innehåller samma kod som Googles webbläsare Chrome gör.

Windows 10 uppdateras ständigt, men Microsoft gör större förändringar halvårsvis. Det kommer en ny version till våren. Livslängden på dessa är 1½ år, så det betyder att versionen från hösten 2019 samtidigt slutar att underhållas. Vill man veta vilken version man har, kan man skriva winver i förstoringsglas-rutan.

Apples mobiler får operativsystems-uppdateringar i ungefär fem år, övriga tillverkares i 1 till 3 år beroende på hur populär modellen blivit. Det här gör att iPhone 5S, iPhone 6 & 6+, iPad mini 2 & 3 inte kommer att få iOS/iPadOS 15 som väntas komma i höst.

När mobilernas operativsystem blivit för gammalt är det vissa appar som upphör att fungera. Mobilt BankID är en viktig sådan. Den slutar att fungera på iOS 10, iOS 11 och Android 5 den 21:a juni 2021, liksom alla appar och webbtjänster som är beroende av den.

Möjligheten att använda FireFox Send till att överföra stora filer mellan användare har tagits bort, men man kan fortfarande använde Google Drive eller One Drive till det.

En annan trend är att sådant som varit gratis kan börja kosta. Det gäller t.ex. från i juni att det helt fria lagringsutrymmet för vissa typer av foton och dokument på Google Drive begränsas till 15 GB (mer om det vid dataträffen i maj) och lösenordshanteraren LastPass. Vill man ha en gratis lösenordshanterare som fungerar på flera typer av enheter så kan Bitwarden vara värd att pröva.

En tredje trend är att allting, operativsystem så väl som appar, tar mer plats. Då blir det mindre plats över för det man själv vill spara. Ju äldre utrustning man har, desto mer trångt och desto större anledning finns det att vårstäda den. Tag bort det som inte behövs!

Prenumeration har blivit en ny trend. Fler och fler utrustningar säljs nu som paket med abonnemang, som alternativ till engångsköp. Det kan lika väl gälla nya mobiler som Microsoft Office. Det gör det t.ex. svårare att byta operatör/leverantör.

Större, kraftfullare, komplexare. dyrare (och onödigare?) prylar är också trender. Det blir större skärmar, bättre batterier, tåligare prylar, mer avancerade funktioner osv. I hemmen kan snart sagt allt kopplas samman och fjärrstyras. Men, vill man ha det nyaste kan man få vänta på grund av pandemiberoende leveransförseningar.

Samhället blir i sig mer digitalt och komplext. Man kan inte göra som man är van längre. Det är inte lätt att hänga med, men vi måste. Det ger de stora IT-företagen ett inflytande som aldrig förr, och politikerna ser att det behövs nya lagar som reglerar verksamheten.

EU-länderna kommer snart att lagstifta om ett direktiv om upphovsrätt i digitala medier som ska tvinga Google och Facebook att betala mediehusen för citat, populärt kallad ”länkskatt”. Det är försenat, och nu försöker Google och Facebook runda lagarna genom att teckna avtal med vissa mediehus om sina nyskapade mobiltjänster Google News Showroom och Facebook News, så att de kan fortsätta ungefär som förut fast betala lite ändå. Turbulensen i Australien då tidningar och myndigheter släcktes ner handlar också om just detta.

Som en del i kriget om reklampengarna har Apple meddelat alla som uppdaterar sina mobiler till iOS 14.5 (gäller även iPad och Apple TV) kommer att få en fråga om de godkänner att mobilernas appar får spionera på dem i reklamsyfte. Många kommer att svara nej, befarar Facebook.

EU har mer på gång. Kommissionen har två nya förordningar, om digitala tjänster och om digitala marknader som kräver mycket större öppenhet och samarbete med myndigheterna av de digitala tjänsteföretagen. EU-parlamentet har i januari godkänt en plan som ställer krav på att mobiler ska kunna uppdateras i fler år än nu som en del av att EU ska bli klimatneutralt till 2050.

När pandemin lugnat ner sig kommer resandet att kunna börja så smått igen, och då behöver alla kunna styrka att de är vaccinerade. EU-kommissionen har därför bestämt ett format för hur det ska se ut i mobiler och på papper. Infrastrukturen för att åstadkomma det lämnas till varje EU-land och Frankrike och Belgien har redan vägrat. Det kommer att ta avsevärd tid att införa. Flygorganisationen IATA har hunnit före och definierat ett globalt vaccinpass som redan tagits i bruk i Singapore och Mellanöstern.

Därmed avslutades den officiella delen av Dataträffen och Elizabeth, Leif och Johan fortsatte att diskutera med publiken i sina grupprum.

För att se alla presentationsbilderna, klicka här.

Sammanfattat av

Johan Murray


Hustomtar – Visst finns dom!

Onsdagen den 28 april 2021

Våren är på gång med rätt så behagligt väder och i väntan på Valborg tog 59 SeniorNet-medlemmar tillfället i akt att besöka dagens Dataträff-

Till den var tre organisationer inbjudna: Hemfixare.se, Södermalms Fixartjänst och Föreningen Viljan. Alla tre sysslar med småskalig hjälpsamhet i hemmiljö men har olika fokus. Hemfixare.se är kommersiellt och erbjuder hantverkare och IT-tekniker. Södermalms Fixartjänst hör till Äldreförvaltningen och stöttar äldre praktiskt i vardagen. Föreningen Viljan är ideell och har den sociala samvaron i fokus. Alla fick presentera sin verksamhet.

En hel del av mötesdeltagarna framförde sina goda erfarenheter av organisationerna, och det gladde förstås de ansvariga mycket.

Hemfixare.se

Erik Löfgren, Vice VD, berättade att företaget som grundades 2016 redan har etablerat ett gott samarbete med flera stora företag som säljer till allmänheten: IKEA, Bauhaus, ELFA, Securitas, Tele2 m.fl.

Hemfixare.se täcker hela Sverige och erbjuder både hantverkare och IT-tekniker som gör enklare arbeten i hemmet med 100% nöjd-kund-garanti och ofta till fast pris och utan restids- eller helgersättning. Arbetena sker med RUT-avdrag. Den administrationen sköter företaget åt kunden. SeniorNet-medlemmar har rabatt.

Arbetena kan lika väl handla om att montera möbler som att sätta upp TV-apparater på väggen och få dem att fungera, som att städa datorer efter ett virusangrepp. I snitt tar ett arbete 1½ timma. Man gör inte arbeten som kräver branschcertifikat, så som el- och VVS-installationer.

Företaget har en noggrann rutin för att granska personlighet och kompetens hos sina hemfixare och ser till att de har ansvars- och olycksfallsförsäkring. Nu i pandemitider har de också munskydd och håller distansen. IT-teknikerna är i 25-35-årsåldern. Hantverkarna 35 år och äldre.

Det ska gå snabbt att via kundtjänsten få en prisuppgift och kontakt med en passande hemfixare. Därefter kommer kund och fixare själva överens om en lämplig tid. Fixaren ska ha alla verktyg o.dyl. som behövs med sig. När arbetet är utfört får kunden två möjligheter att betygsätta resultatet. Den ena publiceras på Internet av TrustPilot och kan alltså läsas av vem som helst. I de få fall kritik förekommer försöker företaget alltid bemöta den på något sätt.

Man bokar via hemsidan hemfixare.se eller telefon 0770 220 720.

Klicka här för att se Eriks presentationsbilder.

Södermalms fixartjänst

Helén Person och Mats Klöfver arbetar vid Södermalms Stadsdelsförvaltning och hjälper äldre (68+) på Söder och i Gamla Stan med vardagssysslor som kan vara riskfyllda för äldre personer, som t.ex. att byta gardiner för att förebygga fallskador. Det är en tjänst som flera stadsdelsförvaltningar har, men Södermalm är en av de få där även enklare hantverk och hjälp med IT-problem som datorer, wi-fi, skrivare mm ingår.

Sådana saker som företag normalt erbjuder, t.ex. städning, fönsterputs, trädgårdsarbete, installationer mm ingår inte av konturrensskäl.

När Mats och Helén kommer på besök tittar de gärna runt i hemmet för att se om det innehåller några faromoment och kan komma med förslag på hur de kan åtgärdas.

Mats och Helén har inte möjlighet att ta med sig speciell utrustning som t.ex. stege utan sådant behöver finnas på plats. Man kanske kan låna av någon granne? De har dock givetvis munskydd med sig och håller distansen nu under pandemin. Ev missöden drabbar den äldres hemförsäkring.

Tjänsten är gratis och kan utnyttjas upp till 6 timmar per år.
Den bokas på 08 508 12 041 (Helén) och 08 508 12 621 (Mats, det digitala).
Telefontid måndag–fredag 08.30–09.30

Viljan

Tove Altvall, verksamhetsledare på föreningen Viljan (som har funnits längre än SeniorNet), berättade att den har två syften:

  • Att förmedla frivilligt socialt arbete
  • Att bryta ensamhet och isolering

Verksamheten som inte bara gäller för medlemmar och inte bara för äldre har stöd av Södermalms stadsdelsnämnd. Genom att bli medlem kan man stödja föreningen ekonomiskt eller praktiskt.

Verksamheten bedrivs av ett par anställda och ca 60 volontärer på fyra sätt

  • Långa kontakter med volontären
    (t.ex. att umgås hemma eller ute).
  • Punktinsatser
    (t.ex. att följa med till affärer, bibliotek, frisör, vårdcentral)
  • Trygghetsringning
    (att ringa en telefonsvarare varje dag som Viljan kollar)
  • Gruppverksamhet
    (att fika i Viljans lokal, studiecirklar, utflykter mm)

Nu under pandemin har telefonkontakter fått ersätta de fysiska och de volontärer som är fullt vaccinerade har kunnat hjälpa till genom att gå ärenden. Tyvärr har den gjort det svårt att rekrytera nya volontärer eftersom man behöver träffas för att kunna bedöma vilka som är riktigt pålitliga.

Pandemin också gjort att föreningen startat med nya verksamheter.

  • Digital support: Telefonstöd vid IT-problem.
  • Webbträffar: Möten med Zoom om något ämne.
  • Telefonvänner: Ersätter fd fysiska kontakter.
  • Gruppsamtal: Möten på telefon om något ämne.
  • Spontanfika: Sommarkafé på gatan utanför lokalen.

Det finns ju människor som har svårt att ta sig ut av andra skäl än pandemin, och för dem kan föreningen tänkas fortsätta erbjuda digital samvaro.

Att bryta ensamhet och isolering handlar mycket om att hitta rätt sorts verksamhet för individerna.

Man kommer i kontakt med Viljan på telefon 08-720 25 56 (kl 10-12), epost info@viljan.nu eller hemsidan www.viljan.nu.

Sammanfattat av

Johan Murray


Ulliga gulliga molntjänster för bilder

Torsdagen den 27 maj 2021

Det var länge sedan regnet i Stockholm var så ihållande som just i dessa dagar och regnmolnen så tjocka. Hade de 72 dataträffs-besökarna inte kunnat sitta hemma, så hade nog inte många fått se Lars Andersson, Gunilla Örnberg, Lars Bogren, Stig Lind, Rolf Gillemyr och Leif Lundgren framträda.

För, denna gång var dataträffen ett rollspel. Åskådarna fick föreställa sig att de var på Kanel Digital en tisdag och fick se hur väl man kan bli bemött där, om man har IT-frågor eller behöver lite IT-hjälp.

Google Foto

Första hjälpsökaren var Gunilla Örnberg som kände viss oro för ”molnet”. Lars Andersson förklarade lugnande att det hade hon säkert använt i minst 10 år redan, eftersom e-post är en molntjänst. Nuförtiden handlar ”moln” mest om storskalig datalagring, som om det var en rymlig hårddisk placerad på någon okänd men säker plats.

Gunilla ville samla sina bilder på ett ställe. Får de plats, och är det säkert?

En miljard människor litar på molntjänsten Google Foto för att lagra sina bilder, och det laddas upp 28 miljoner nya bilder om dagen. Fram till 1:a juni erbjuder Google Foto gratis plats för oändligt många bilder vars storlek är begränsad till 16 miljoner pixlar. Större bilder kan reduceras automatiskt, men vill man ha större upplösning blir gratisutrymmet högst 15 GB (gigabyte).

De skyddas nu med användarens namn och lösenord, men snart måste man använda tvåstegs-verifiering för att nå sina bilder. Det innebär att man får bekräfta sin inloggning med ett SMS eller en autentiserings-app för säkerhets skull.

Är det krångligt att lägga upp bilder på Google Foto, undrade Gunilla?

Det är lätt att ladda upp både nytagna och gamla bilder. Lars visade hur det går till att med webbläsaren ladda upp från sin PC och berättade att man med appen Google Foto (som finns både för Android och iPhone/iPad) automatiskt kan få nytagna bilder uppladdade så snart enheten är ansluten med Wi-Fi.

Vill man att uppladdningen från sin PC ska ske automatiskt, så kan man använda programmet ”Säkerhetskopiera och synkronisera” från Google. Det kan även ladda upp andra filer än bilder.

Vill man föra över bilder från Microsofts OneDrive till Google Foto, så laddar man upp dem direkt, eftersom OneDrive ser ut som en lokal hårddisk i datorn. Vill man kopiera över bilder från Apples iCloud till Google Foto, så kan man beställa det. Överföringen tar tre till sju dagar. Läs mer på https://support.google.com/photos/answer/10502587?hl=sv

Och så vill jag kunna söka bilder och samla dem i mappar, sa Gunilla.

Mappar finns inte, det heter album, replikerade Lars. Rent tekniskt får bilderna en etikett som visar att de hör till ett visst album. De dubbellagras inte.

Man söker bland sina bilder på samma sätt som man söker med Googles sökmotor. Vill man hitta bilder från en ”strand i Frankrike”, så skriver man det i Google Fotos sökfält. Det här fungerar först ett par dagar efter att bilderna är uppladdade, för de behöver analyseras först. Google söker även i själva bilderna efter objekt och (om man vill) personer som går att identifiera.

Jag gillar att resa, så det blir ganska mycket bilder, kommenterade Gunilla.

Då behöver du förstås kunna snygga till dem, och det kan man göra i Google Foto, påpekade Lars. Man kan beskära och ändra kontrasten mm. Det går att välja om originalbilden ska ersättas eller det ska bli en kopia. Album man gör går bra att dela ut till vänner och bekanta oavsett vad de har för sorts enhet. På semestern kan dessa följa resan i takt med att man fyller albumet med bilder. Det går också bra att göra bildspel att visa när man kommer hem, eller fotoböcker att ge bort (men de är inte gratis).

Blir det fullt med bilder i mobilen, kan man använda funktionen ”Frigör utrymme på din enhet”. Då ersätts bilderna i mobilen med pyttesmå kopior, så att de fortfarande syns men inte tar så mycket plats.

Väljer man i stället funktionen ”Ta bort bilder” då tas de bort både från mobilen och från molnet (men sparas ändå i en papperskorg i 60 dagar).

Det låter bra det här, men finns det inga nackdelar, undrade Gunilla?

Jo, sade Lars, det är ju det här med analystiden på 1-2 dagar och att utrymmet börjar kosta för allt som man laddar upp efter den 1:a juni om totalen överstiger 15 GB. Det är ett utrymme som också inrymmer GMail, och övriga dokument man har lagrat i Googles moln. Vill man veta hur man ligger till kan man se det på https://photos.google.com/quotamanagement

Åhörarna hade nu en del frågor som bl.a. handlade om hur man kan ladda ner bilder från Google Foto och hur man kan rätta felaktiga tidsuppgifter och om GPS-informationen i bilderna.

Flera använde också flera ”moln” samtidigt, och det kan skapa förvirring vid synkroniseringen, för att inte tala om när man vill ta bort bilder.

iCloud

En stund senare kom Leif Lundgren till vår Kanel Digital. Han hade skaffat sig en ny iPhone och undrade vad han bör göra med de bilder han tar. Rolf Gillemyr visste besked.

Rolf berättade att Apples moln kallas iCloud och dit kan bilder, dokument, e-post (för ditt.namn@icloud.com) säkerhetskopior mm kopieras och förvaras säkert. Det är som en stor hårddisk, men utan mappar.

Har du köpt en iPhone med lite för lite minne, så ska du nog använda molnet. Blir mobilen full så går den inte att uppdatera annars, menade han.

Man får 5 GB (gigabyte) gratis, och kan lätt köpa till mera. 50 GB kostar 9 kr/mån. Det här utrymmet kan man nå från alla Apple-enheter där man är inloggad, som om det var ett enda rum med flera dörrar.

Då undrade Leif hur man ställer in iCloud i sin iPhone.

Rolf visade hur det går till i inställningarna. Man behöver ha en Apple-ID och vara inloggad med den. Sedan aktiverar man automatisk uppladdning av bilder till iCloud. Den uppladdningen sker så snart mobilen har kontakt med Internet, alltså även via mobilnätet och utan komprimering.

Då borde man ju kunna dela bilderna med sina vänner, tyckte Leif.

Javisst, men först behöver du ordna dem i iCloud-album, eftersom det bara är iCloud-album man kan dela med sig av, påpekade Rolf. Du kan bjuda in dina Apple-vänner att se dessa album, men inte dina Windows- eller Android-vänner.

En del album skapas automatiskt redan i mobilen av bilder som man tagit på olika platser, av olika personer och kategorier och det gör det lättare att hitta bilder man söker efter.

Kan man redigera bilderna i molnet, undrade Leif?

Nej, det gör man lättast i mobilen, enligt Rolf. Man väljer en bild, väljer Ändra och får möjlighet att beskära, filtrera, ändra kontrasten och många andra saker. Resultatet sparas som en ny bild, så originalet blir alltid kvar.

Men, jag vill kunna komma åt bilderna från min Windows-dator också, sa Leif.

Du kan logga in med webbläsaren på iCloud.com och ladda ner bilderna därifrån med full upplösning. Det går även att ladda upp bilder den vägen.

Tar du sedan bort bilderna från iCloud eller från mobilen så försvinner de från båda ställena på en gång, fast iCloud sparar senast borttagna bilder i ett särskilt album som töms efter 30 dagar.

Men, jag vill ju inte ta bort bilder! Vad ska jag då göra när mobilen blir full? Ta bort appar, frågade sig Leif?

Ja, när den blir full går den inte att uppdatera längre och det är ett problem, tyckte även Rolf. Dessbättre finns det ett sätt att hårdkomprimera bilderna i mobilen så att de tar mycket mindre plats än på iCloud. Öppnar du en sådan bild i mobilen så laddas den ner från iCloud till mobilen igen. Den här funktionen heter ”Optimera iPhone-lagring” i mobilens inställningar.

Åhörarna reagerade kraftigt på detta. Att mobiler blir fulla tycks vara mycket vanligt.

Traditionell bildhantering

Nästa gäst var Lars Bogren som kom för att lufta sina åsikter om bilder och Internet-moln. Själv har han massor med bilder lagrade på olika enheter och samlar dem i sin Windowsdator i mappar under ”Bilder” i ”Den här datorn”. Det passar honom ypperligt att ta full kontroll över vad som händer utan att ansluta sig till Internet. Han ger bilder och mappar lämpliga namn så kan han söka vad han vill med Windows Utforskare. Dela med sig av bilder kan han göra via mejl. Redigerar dem gör han bäst med Gimp. Molnet ger bara integritetsproblem!

Stig Lind försökte tappert att övertyga honom om fördelarna med Google Foto, men det gick inte alls. Lars B hade provat Picasa (en föregångar till Google Foto) och blivit avskräckt.

Kanske hade det gått bättre om Stig i stället rekommenderat Windows-appen Foton som ingår i Windows 10 och alla har tillgång till. Bara några få av åhörarna hade provat den.

Windows 10 Foton kan utföra en hel del av det som Google Foto kan, utan att bilderna alls behöver lämna datorn eller komprimeras. De ligger kvar orörda på sin plats. Programmet tar dock en stund på sig för att gå igenom mapparna under Bilder och katalogisera och analysera bilderna första gången.

Windows 10 Foton kan bl.a.

  • Visa alla bilder längs en tidslinje
  • Visa alla bilder mappvis som i Windows Utforskare
  • Skapa album med bilder som tycks höra ihop (Det går att stänga av)
  • Låta användaren skapa egna album (Inga bilder kopieras)
  • Låta användaren söka efter bilder med enkla objekt i (t.ex. hus och personer)
  • Låta användaren redigera bilder (beskära, ändra kontrast, ta bort röda ögon…)
  • Låta användaren ta bort bilder från hårddisken.
  • Importera bilder från en kamera eller annan extern enhet till hårddisken
  • Skriva ut bilder på skrivare
  • Skapa och redigera videor från bilder

I och med att Windows molntjänst OneDrive uppträder som en hårddisk i datorn, så behöver inte Windows 10 Foton kunna något speciellt för att kunna hantera ”molnet”.

Avslutning

Till sist visade Johan Murray dessa två översikter.

Nya villkor för Googles molnlagring från 1 juni: 

  • Google Foto, Google Docs, GMail och vissa backuper räknas in.
  • 15 GB är gratis.
  • Bilder med 16 M pixlar uppladdade före 1 juni räknas inte.
  • Videor med 1080 linjer (Full HD) uppladdade före 1 juni räknas inte.
  • Googledokument skapade före 1 juni men inte ändrade räknas inte.
  • Besök https://one.google.com/storage för att städa eller köpa utrymme.
  • Rör man inte sitt konto på 2 år tas det bort.

Prisjämförelse för molnlagring den 27/5 2021

Tjänst Mängd Pris
One Drive 5 GB Gratis
100 GB 16 kr/mån
Microsoft 365 personal 1000 GB 65 kr/mån (649 kr/år)
Google Drive 15 GB Gratis
100 GB 19 kr/mån (190 kr/år)
200 GB 29 kr/mån (290 kr/år)
2000 GB 99 kr/mån (999 kr/år)
iCloud 5 GB Gratis
50 GB 9 kr/mån
200 GB 29 kr/mån
2000 GB 89 kr/mån

Sammanfattat av

Johan Murray


Välkommen till

SeniorNet Södermalm


Vi återgår nu, undan för undan, till normal verksamhet. Vi tar vår egen och våra besökares hälsa på största allvar, så precis som före pandemin kan det inte bli. Du behöver också hjälpa till. Läs mer om detta här!

Kanelbullens populära IT-café på Rosenlundsgatan 44A, öppnade vi den 23 augusti under så smittsäkra former som möjligt.

Vår devis är “Seniorer lär seniorer IT” och det gör vi med kurser och dataträffar för våra medlemmar.

Alla seniorer som har frågor eller önskar särskild hjälp med felsökning eller undervisning kan få det via Kanel Digital  (Zoom-möten) eller genom tidsbokad support (som endast är för medlemmar).

Medlemmar som kan tänka sig att ge support, undervisa eller felsöka är mycket välkomna att höra av sig till info@snso.se. Det är en väldigt stimulerande, rolig och viktig uppgift!

Med våra ca 900 medlemmar är vi en av de största lokala föreningarna i SeniorNet Sweden.

SeniorNet Sweden

Vår hemsida har vissa delar som använder s.k. kakor/cookies. Vill du veta mer om det, så klicka här.

Besök SeniorNet Swedens IT-forum

Här kan du som är medlem logga in och ställa frågor till hela föreningens IT-kunniga medlemmar. Forumdörren

Våra samarbetspartners

SeniorNet Sweden

som är vår riksorganisation.


Södermalms stadsdelsförvaltning, som hjälper oss bland annat med vår lokal Kanelbullen


som också driver Tanto Seniorlokus där Kanelbullen är belägen



som är vår samarbetspartner för våra studiecirklar, kurser och dataträffar.



som ser till att våra datorer är säkrade mot virus och annat elände



som håller oss uppdaterade i IT-samhället och erbjuder rabatterad prenumeration för SeniorNets medlemmar


som förser våra datorer med Microsoft-program till lågpris

Top