Referat från dataträffar 2019

Tänk på din digitala trygghet

Torsdagen den 17 januari 2019

Utanför väggarna till Drakenbergssalen var det ett isigt vinterlandskap när 66 medlemmar med fara för eget liv halkande hade tagit sig dit för att få ställa frågor om sin digitala trygghet. På scenen fanns Krister Carlsson från SeniorNet Botkyrka och Stefan Ternvald från SeniorNet Lidingö, Lars Bogren från SeniorNet Södermalm och Johan Murray som moderator för att svara på frågorna.

Frågandet började lite trevandet med en undring: Går det att hindra avsändare från att återta post som de skickat men sedan ångrat? Frågaren hade Hotmail och upptäckt att några av hennes mottagna och lästa brev försvunnit.

Det är sant att Hotmail under vissa speciella omständigheter tillåter avsändare att ta tillbaka skickad post. Det gäller enbart post skickad inom samma ”organisation” och går inte att hindra. Vill man rädda sina brev från ett sådant öde kan flytta bort dem från inkorgen eller kopiera innehållet till något annat ställe, t.ex. ett Word-dokument. Men, har man otur så är brevet skrivet med en teckenkodning som inte Word klarar av, och då blir texten bara rappakalja.

GMail har nyligen infört möjligheten att ångra skickade mejl, men bara i ca 30 sekunder. Det innebär att brev inte skickas iväg förrän efter 30 sekunder om man inte hunnit ångrat sig innan.

Sedan fortsatte samtalet med publiken och kom att handla om förtroende. Precis som i det verkliga livet behöver alla kunna bedöma kvaliteten på de man kommunicerar med. Vad går de för? Det är svårare när man inte möter dem öga mot öga, eftersom datorn är i vägen. Datorn och de tjänster man använder (t.ex. Googles sök) blir inte bara mellanhänder utan också mottagare av den informationen man överför. De samlar in den och tjänar pengar på att erbjuda den till reklammakare. Söker man efter något (ett bord eller så) så dyker det snart upp reklam för bord i andra sammanhang där man inte väntat sig den.

Då dök denna fråga upp: Kan man undvika att bli spionerad på, t.ex genom att ha Mac? Nej, vilken webbläsare eller dator man använder spelar ingen roll eftersom det är sökmotorn som ”spionerar” och den körs centralt, inte lokalt i vars och ens dator. Alla stora sökmotorer (Google, Bing, Lycos, Yahoo…) gör så här för det är deras sätt att tjäna pengar. Det finns några udda sökmotorer som inte spionerar (säger dom), t.ex. Startpage och DuckDuckGo. Startpage använder Googles hemsidesdatabas, så där känner man lättare igen sig. DuckDuckGo har en egen databas.

Ett annat sammanhang då man behöver bedöma vem man kommunicerar med är vid telefonsamtal. Många i publiken hade råkat ut för s.k. Microsoft-samtal. Skickliga bedragare ringer och övertalar folk att göra olämpliga saker vid datorn eller berätta sina koder eller andra hemligheter. Det går nu att fuska med telefonnummer. Man kan alltså inte längre lita på att de telefonnummer som visas upp stämmer.

Det ledde till frågan: När törs man egentligen använda (mobilt) BankID? Svaret blev att BankID är en legitimation som man bara ska använda själv på eget initiativ och bara när man ska ”logga in” någonstans eller signera något. Aldrig annars. Vanligen vid inloggning på banken men också på allt flera andra ställen där identiteten är viktig som hos Skatteverket, Vårdguiden, CSN, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten…. BankID används bara som legitimation och innebär inte att de olika tjänsterna kan speja på varandra. Precis som andra legitimationer har BankID en giltighetstid. Man behöver alltså skaffa ett nytt från sin bank efter en tid, och det är lättast innan det gamla har gått ut.

Allt fler handlar varor på Internet med betalkort. Det kom en fråga om detta. Hur farligt är det att handla biljetter on-line på Konserthuset och liknande ställen? Man måste då lämna ut alla uppgifter på kortet: Namn, kortnummer, giltighetstid och CVC/CVV-kod. (Det sista är de tre siffrorna på baksidan.) Alla dessa uppgifter sparas hos företaget man handlar från, vilket gör det attraktivt för tjuvar att stjäla dem där, i synnerhet från storföretag. Det har förekommit enormt stora läckor. Man kan inte som kund göra något åt detta själv, mer än att använda de skydd som banken erbjuder (i form av att bara öppna kortet för handel en viss tid, eller för en viss summa, eller för någon viss region mm..) Att ha betalkortet knutet till ett konto med mycket pengar är direkt olämpligt. Ha inte mer än nödvändigt på detta konto. Kolla också utbetalningarna noga och protestera hos banken om de är felaktiga.

Autogiro, då, är det säkert? Svar Ja. Då har man gett företaget man handlar med (t.ex. hyresvärden) rätt att dra rätt summa från kontot varje månad.

Hur bra är Klarna och PayPal? De är mellanhänder vid betalningen och behåller kortuppgifterna så att de inte hamnar hos företaget man handlar från. Det är naturligtvis bra, om inte Klarna eller PayPal blir bestulna på uppgifterna.

Skimming, behöver man skydda sig mot det? Ja. De nyaste betalkorten har en blipp-funktion (som kallas NFC) så att man oftast inte behöver slå sin kod för belopp under 200 kr. Det är bekvämt men nya mobiler har NFC-läsare som kan fås att läsa av kortuppgifterna inom en meter och sedan använda dem av tjuven vid betalning. För att skydda sig mot detta kan man förvara sina betalkort i billiga metallbelagda plastfickor eller ha särskilda stör-kort i plånboken som hindrar avläsningen. Man kan också be banken stänga av betalkortets NFC-funktion.

En herre hade en Norton Antivirus och undrade om han verkligen behövde det. Duger inte Windows Defender? Jo, hanterar man inga större mängder pengar eller har några obscena surfvanor eller laddar ner skumma program så duger numera gott den brandvägg och det antivirus som nu ingår i Windows 10. Med Norton får man dock en hel del annat som Windows 10 inte ger, som spamskydd, surfskydd mm. Det heter ju inte Norton Internet Security för inte.

Vad är Ransomware? Det finns riktigt elaka virus som krypterar hela datorn och kräver betalning i bitcoin för att låsa upp den (om de nu verkligen gör det). De kallas för Ransomware. Som alla andra virus, så kommer de in i datorn med användarens hjälp. Man installerar något olämpligt program eller klickar på någon olämplig länk i ett mejl som gör samma sak. Saknar man då antivirus eller har ett som inte upptäcker viruset är det kört. Är man normalt försiktig så drabbas man inte av detta. Har man dessutom för vana att ta backup på sina viktigaste filer är man extra säker.

Flera i publiken hade fått e-post som påstod att deras dator var kapad och att kaparen hade filmat när användaren surfat på olämpliga hemsidor. ”Kaparen” hotade med att publicera dessa filmer om man inte betalade. Beviset var e-posten var sänd från användarens eget konto. Som alla förstår så är detta en bluff som så många andra. Men, hur har det gått till? Johan berättade att e-post är lika pålitligt som vanliga vykort, dvs inte alls. Vem som helst kan skriva vad som helst och ange vilken avsändare som helst utan att det kontrolleras. I några fall (men alls inte alla) har ”kaparen” hittat offret i en stulen lösenordsdatabas och därför även kunnat ange mottagarens korrekta lösenord. I så fall bör denne absolut byta lösenord snarast! Annars kan man lugnt klicka bort brevet. Någon kompis kan ha fått virus i datorn och skickat ut detta som spam. Det kan man inte göra något åt.

Av dessa stulna lösenordsdatabaser kan man även göra statistik och se vilka lösenord som är de allra vanligaste. De är simpla som ”password” och ”123456”. Stödpersoner på SeniorNet får ibland se vilka lösenord som användare har och de är alltför ofta väldigt lätta att gissa bara man har lite hum om personen. Lösenord ska vara långa, lätta att minnas men svåra att gissa. De ska inte heller användas till mer än ett konto. Har man svårt att minnas lösenord kan en lösenordshanterare vara till hjälp. PC för alla har testat 8 stycken. Då har man bara ett huvudlösenord som man absolut inte får glömma bort. Ett enklare alternativ är att lägga en anteckningslapp i en viss bok i bokhyllan. Det senare kan underlätta väsentligt för efterlevande den dag de behöver ta över fd anhörigas konton.

Tiden rann iväg och Johan avslutade dataträffen med att påpeka att Internet vimlar av reklam och det får man stå ut med. Annars skulle det kosta pengar att använda Internet. Man får också finna sig i att den digitala världen är svår att vänja sig vid. Det är lite som att lära sig cykla. Man kan inte göra det ensam, man behöver hjälp och stöd samt mod. En bra devis i det digitala livet är: Var inte rädd – var beredd!

Några bra länkar med mer information om digital trygghet:

Sammanfattat av

Johan Murray


Digitalisering – en viktig del av Stockholms framtidsvision

Torsdagen den 21 februari 2019

Snökanonerna jobbade hårt med att göra den gröna Hammarbybacken lite vit inför den stundande sportlovsveckan när 63 medlemmar begav till Drakenbergssalen för att få höra Claes Johannesson från Stockholms Stadsledningskontor berätta om ”Stockholm som världens smartaste stad”.

Det blev en överraskningarnas dag. Den stora projektionsduken i salen föll ner med ett brak en halv timma innan vi skulle börja (den satt bara ”fast” med dubbelhäftande tejp) och Claes kunde inte stanna kvar mer än halva tiden och besked kom om att nästa dataträff (planerad till 28/3) inte skulle bli av. Så – vad gör en stackars arrangör? Improviserar!

Det är politikerna i Stadshuset som beslutat att Stockholm ska vara världens smartaste stad 2040 och förvaltningens uppgift att genomföra den strategin. De utmaningar vi står inför är en växande och åldrande befolkning, ökade miljökrav med målet fossilfrihet 2030 och att de digitala småttingarna förväntar sig en smart stad som stora.

Då undrar man ju: Vad menar politikerna med en smart stad? Jo, Stockholm ska få den bästa livskvaliteten för medborgarna och det bästa näringsklimatet för företagarna. Stockholm ska vara ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart (dvs uthålligt). För att åstadkomma detta samarbetar förvaltningen med näringslivet, forskarna och innevånarna.

Planering, centralisering och samarbete är viktiga nyckelord. Man ska tänka digitalt redan på tidigt stadium i planprocesserna, välja standardiserade system så att det går att samarbeta mellan stadens alla verksamheter och med länets övriga kommuner. Hela Stockholm ska kunna vara med, inte bara staden. Cheferna behöver utbildas för att kunna styra utvecklingen åt rätt håll.

Det finns stora möjligheter: Det som är hett just nu är att installera smarta sensorer i stadsmiljön (Internet of Things), att använda självlärande datorer i olika sammanhang (Artificial Intelligence) och att kunna visualisera förändringar i den verkliga miljön (Virtual Reality).

Man börjar försiktigt, 5 projekt har valts ut av 200 olika förslag till satsningar.

  1. Smarta kameror i trafiken som räknar bussar, bilar, cyklar och gående separat. Dessa ska styra trafikflödet i realtid genom att siffrorna görs allmänt tillgängliga.
  2. Mätsensorer i LED-belysningsstolparna, så att de kan lysa bara när det behövs, larma när de gått sönder och leverera data om luftkvaliteten t.ex.till astmatiker.
  3. Fjärrstyrbara lås i äldres bostäder och stadens fastigheter så att de bara släpper in rätt personer vid rätt tillfälle, t.ex. kopplat till hemtjänstens arbetsschema.
  4. Skapa tekniska förutsättningar för att bygga de datasystem som behövs.
  5. Öppna och delade (mät)data så att näringslivet kan dra nytta av dem till användbara tjänster. Information är den nya oljan!

Dessa automatiseringar ska ge bättre och effektivare service, och ge personalen mer tid att arbeta med människorna, men det är långt kvar till målet.

Säkerhets- och integritetsaspekterna är mycket viktiga, så att man inte råkar ut för läckage som 1177 nu drabbats av.

Man börjar inte från noll. Det finns antal digitala projekt i Stockholms stad redan.

  • Big Belly, den soldrivna uppkopplade soptunnan som själv rapporterar när den behöver tömmas.
  • Återvinning av den värme som Stockholms datacentraler producerar.
  • Tyck-till mobil-appen, för felanmälan eller synpunkter till Stockholms stad. Den kan numera ge återkoppling när det anmälda problemet är löst.
  • Kommunikationsrobot för elever som inte kan komma till skolan. De kan delta i undervisningen och hålla kontakten med kompisarna.
  • Kontroll av läsförmåga genom filmning av ögonrörelser avslöjar snabbt vilka elever som har behov av specialpedagogik.
  • Inkontinensskydd med inbyggt larm till personalen för ökad komfort.
  • Stockholmskällan som är en hemsida med material från museer, arkiv och bibliotek i Stockholm

Det finns också mindre tjänster som gör livet lättare bl.a. för äldre: Ljudböcker på biblioteket, trivselskapande robotkatt, översättnings- och videotelefonistjänster på nätet liksom dataspel. På hem behöver både personal och boende lära sig dessa tjänster för att det ska fungera bra.

Till slut fanns det lite tid för några frågor. De gällde säkerheten mot elavbrott (då fungerar nästan ingenting längre), mot terrordåd (då hjälper folk varandra) och integritet (en mycket viktig aspekt att bevaka). Dagens offentliga IT-system har många brister och krav finns från januari i år på att de ska anpassas för funktionshindrade. Claes uppmanade oss att lämna våra synpunkter även på sådana saker genom stadens Tyck-till app!

Sedan tackade han för sig.

För att se bilderna från Claes Johannessons presentation, klicka här.

Resten av tiden användes till att visa ett program från UtbildningsRadion där den karismatiske Hannes Sjöblad gav oss sin mycket optimistiska syn på framtidens överflöd av Digtala tjänster. Han arbetar vid Singularity University i Kalifornien.

Teknikutveckling går till att börja med sakta, men kan få ett genomslag och snabbt öka mycket fort. Det kallas exponentiell tillväxt.

Enligt honom innebär digitalisering att man inte behöver specialutrustning utöver sin mobil (en ny app räcker), att nya tjänster inte behöver bli dyra (ingen tillverknings- och distributionskostnad) och att de blir demokratiska (hela världen får tillgång till de nya möjligheterna). Han ”glömde” att nämna att tjänsterna också kan bli destruktiva om de används fel och beroendeframkallande om de används alldeles för mycket.

Digitalisering innebär också en utveckling mot lägre priser (eller gratis) mot kortare väntetider även på långväga avstånd, mindre köande, färre fysiska kontakter och mindre okunskap. Det innebär också ett överflöd av information som vi behöver skydda oss mot för att inte drunkna i den.

Där är vi redan. I framtiden kommer den artificiella intelligensen att kunna ge oss allt bättre råd t,ex. om livsstil och medicinering. Ingen anledning att gå till doktorn.

De flesta av dagens IT-entreprenörer har alldeles för låga ambitioner. Världen har stora problem som behöver lösas. FN:s 16 utvecklingsmål till 2030 behöver all den hjärnkraft vi kan uppbåda. De är vår stora att-göra-lista. Vem blir först med att göra en teknisk lösning som förbättrar förhållandena för 1 miljard människor?

Med den frågan hängande i luften avslutades dataträffen för denna gång.

Sammanfattat av

Johan Murray


Bli vän med SeniorNets hemsidor

Torsdagen den 11 april 2019

Nordanvinden hade i flera dagar hållit vårvärmen borta, men våren låter sig inte stoppas. Inte heller våra trogna medlemmar. 34 st hade kommit till Svärdet för att få höra Krister Carlsson berätta om SeniorNet Swedens hemsida och Lars Bogren berätta om SeniorNet Södermalms.

SeniorNet Sweden är vår riksorganisation med 45 lokala klubbar och sköter deras gemensamma funktioner (som medlemsregistret och medlemsrabatter) och samverkar med rikspolitikerna. Den hemsidan innehåller därför många nyheter om klubbarnas verksamhet och politikers/myndigheters aktiviteter. Det är viktigt att uppdatera hemsidor ofta så att besökarna möts av aktuell information. De färskaste nyhetsrubrikerna möts vi av i startsidans högerspalt och mer detaljer finns på sidan som heter aktuellt. Här finns också SeniorNet Swedens nyhetsbrev som ges ut 6 till 8 gånger om året.

Andra saker som är viktiga är:

  • att se till att hemsidor anpassar sig bra när man surfar i mobiler och
  • att sidornas menystruktur inte är för komplicerad och
  • att sidtexten går att läsa även av de som ser dåligt.

Tycker man att menyn är ”rörig” och vill nå en viss sida direkt kan man klicka på valet ”Meny»” uppe till höger och få en karta över hela SeniorNet Swedens webbplats.

Tycker man att texten är för liten, finns alternativet att förstora den uppe till höger under sökrutan. Man kan också trycka på tangentena ”Ctrl” och ”+” samtidigt för att förstora text och bilder. ”Ctrl” tillsammans med ”-” förminskar.

Under ”Om oss” hittar man kontaktinformation till styrelsen@seniornet.se och webbredaktor@seniornet.se om det är något man vill framföra.

Under ”Medlem” finns information om hur man blir medlem och betalar avgiften. Den ger ett medlemskap som löper i 12 månader från registreringsdagen. Innan tiden löpt ut får man en inbetalningsavi (och om den inte betalas en påminneseavi). Skulle man råka betala båda återbetalas påminnelsen. Betalar man inte avslutas medlemskapet.

Det går att välja om man vill ta emot inbetalningsavin och medlemskort per e-post (som pdf-fil) eller per papperspost. SeniorNet rekommenderar att man väljer e-post, för att det sparar mycket pengar för föreningen.

Valet gör man på den sida som heter Medlemskort och min profil. För att nå den, får man logga in med sitt medlemsnummer och lösenord. Lösenordet valde man när man registrerade sig. Det finns en möjlighet att välja ett nytt om man har råkat glömma sitt gamla.

Loggar ut gör man uppe till höger på hemsidan.

Som inloggad kommer man åt SeniorNet Swedens diskussionsforum. Det finns under ”Forum” och innehåller flera olika ämnen man kan diskutera, f.n. Djur och natur, Politik och samhälle, Synpunkter på forum, Dagboken, Dagens tankar, Datorbiten, Teknikbiten och Livsåskådning.

I forumen Datorbiten (om PC-datorer och program) och Teknikbiten (om smarta mobiler, paddor, appar mm) finns experter som är mycket hjälpsamma och kan ge riktigt goda råd om digital teknik.

Krister visade även sidan för SeniorNets Chat, men den innehöll inga meddelanden för tillfället.

Under ”Studiematerial” fanns desto mera att ta del av. En del material för självstudier är allmänt tillgängligt, annat behöver man medlemsinloggning för att nå. Ett intressant erbjudande är att SeniorNet har tecknat 4500 st 4-åriga licenser på Aktiv.se. Där finns videolektioner i MS Office 365. Hur man anmäler sig för dessa framgår på denna medlemssida.

Medlemmar har också andra rabatter. Papperstidningen PC-För-Alla får man 50% rabatt på och den elektroniska upplagan är gratis.

SeniorNet Södermalm är f.n. den största lokala klubben. Vår hemsida hade nästan alla åhörarna redan besökt. På Lars Bogrens fråga om vad de tyckte var svårt med den, fick han beskedet: ”Att boka tider”. Kvalificerade åhörare, alltså!

Nyhetsnotiser visas till vänster på startsidan och i högerspalten ges en mycket kort beskrivning av vår verksamhet samt en förteckning på våra samarbetspartners.

Under ”Om klubben => Kontakt” finns information om hur man kontaktar klubbens ledning per e-post och telefon.

För att få hjälp med specifika problem kan man antingen gå till vårt Internet-Café Kanelbullen en dag då någon kunnig stödperson finns där eller också kan man boka stöd för att garanterat få personlig hjälp.

För att se vilken dag en viss stödperson arbetar tittar man på Kanelbullens stödschema, (Kanelbullen => Kanelbullens stödschema). Håller man muspekaren stilla över en stödpersons namn (utan att klicka) så visas en notis med information om vad den personen säger sig kunna. [Detta funkar inte på mobiler och surfplattor utan mus. Där får man byta till fliken ”stödpersoner” för att hitta kunskapsinformationen.]. En åhörare undrade hur bra detta funkar i Safari på Mac, och det var det ingen som visste. Lars hävdar att det inte fungerar i Internet Explorer.

För att boka hjälp på våra fasta tider (måndagar fm+em resp torsdagar em) så ringer man de ansvariga eller mejlar till fixadatorn@snso.se. Denna hjäp kostar 20:- per halvtimme.

För att boka hjälp av någon annan bokningsbar stödperson så kontaktar men dessa direkt. Håll muspekaren still över namnet för att se vad de kan. Telefonnummer eller e-post finns angivet i fliken ”Tidsbokning” längs ner på sidan (under det gröna fältet). Detta kostar 20:- per halvtimme.

Seniornet Södermalms hemsida har också ett avsnitt med svar på vanliga frågor Café-besökarna ställer. Den innehåller fler och fler bra tips.

Seniornets kurser och tematräffar är mycket efterfrågade (och prisvärda). Kurserna finns på flera olika kunskapsnivåer. Tematräffar är en form av seminarier som passar lite mera kunniga deltagare. Man hittar dem under ”Kurser” och ”Tematräffar”.

Anmäler sig gör man genom att fylla i och skicka in ett formulär på samma ställe där detalj information om kursen ges. Nedtill på sidan finns också en förteckning på antagna deltagare. Den uppdateras manuellt med fördröjning av kursadministratören. Därför kan det egentligen vara färre lediga platser än det för ögonblicket ser ut att vara.

Det sista menyvalet ”Medlemskap” vänder sig till den som funderar på att bli medlem i föreningen och förklarar vad det innebär och vilka förmånen man får.

Johan Murray avslutade dataträffen med att tacka Krister och Lars. Repetition är kunskapens moder (“Repetitio est mater studiorum”), sägs det, och därför passade han även på att repetera det viktigaste de sagt.

Sammanfattat av

Johan Murray


Maxa nyttan med Windows 10, del 2

Torsdagen den 25 april 2019

Trots blommade körsbärsträd och skön vårsolvärme satte sig 62 medlemmar inne i Drakenbergssalen för att få se den spännande fortsättningen på Martin Appels presentation av de nyaste funktioner som Windows 10 fått. Han är journalist på PC-för-alla, en tidning som alla SeniorNets medlemmar har rabatt på.

Windows 10 uppdateras ständigt och automatiskt, i alla fall den utgåva (Home) som de flesta har hemma. Microsoft ger gratis ut större uppdateringar med nya funktioner ett par gånger om året, på våren och hösten, och små säkerhetsuppdateringar däremellan. Förra höstens stora uppdatering (som kallas 1809) gick inte riktigt bra och blev försenad. Därför har många ännu inte fått 1809, trots att det redan är dags för nästa (som kallas 1903). Kanske får de rentav hoppa över 1809, vem vet.

Om uppdateringar

Skulle något i datorn göra att en uppdatering inte kan fungera (t.ex. fel sorts grafikkort) så blir man inte erbjuden den uppdateringen, och då kan det vara svårt att hitta orsaken. För Martin var det så att han måste avinstallera programmet ITunes, för att få 1809.  Det kan också vara sådant man ansluter med USB-sladdar som stoppar uppdateringar, så prova att koppla ur dem.

Det snabbaste sättet att ta reda på om man redan har den senaste uppdateringen är att försöka använda någon av de nya funktionerna, t.ex. förbättrad sök (se nedan). Annars kan man hitta uppdateringsversionen i inställningarna genom att:

  1. Vänsterklicka på flaggan i nedre vänstra hörnet så att startmenyn visas.
  2. Vänsterklicka på kugghjulet i startmenyn så att inställningarna visas.
  3. Vänsterklicka på system så att systemmenyn visas
    (Alternativt kan man skriva “specifikationer” i sökrutan för att direkt komma till pkt 5)
  4. I den vänstra spalten, rulla ner till det sista valet: “Om” och vänsterklicka på det så att “Om” visas
  5. I den högra spalten rulla ner en bit tills det står Windows-specifikationer
  1. Där kan man avläsa Windows-utgåva och version

Är man djärv och inte har lust att vänta tills Microsoft anser att tiden är mogen så kan man ladda ner en uppdateringsassistent från Microsoft som kollar datorn och knuffar igång senaste uppdateringen.

Skulle uppdateringarna krångla eller haka upp sig, så kontakta gärna SeniorNet Södermalms supportgrupp.

Windows växer genom uppdateringarna, och det kan göra att riktigt gamla datorer börjar gå saktare och rentav kan krångla efteråt. I så fall kan man behöva skaffa en ny.

Nya funktioner i 1809

Din telefon

Efter att Microsoft misslyckats med att sälja egna Nokia-mobiler med Windows 10 i försöker de nu i stället att ansluta våra Android- och Apple-mobiler till Windows 10 på PC. Det sker genom en app som man installerar i mobilen. Likt Google och FaceBook m.fl. kan de då få bättre kännedom om oss i syfte att tjäna pengar på det.

Google använder kunskapen om oss både till att ge oss “lämplig” reklam och till att ge oss “bättre” sökresultat. Vill man slippa denna form av spioneri kan man använda sökmotorn https://duckduckgo.com/.

Det är inte bara stora Internetföretag som sysslar med detta. Även en mängd små festliga appar samlar data om oss, enligt en färsk DN-artikel.

För att “Din telefon” ska fungera så behöver man vara inloggad i Windows 10 med sitt Microsoft-konto. Det är knutet till en e-postadress av typen namn@hotmail.com eller namn@live.se eller namn@outlook.com. Man ska också ha datorn och telefonen anslutna till samma Wi-Fi-nätverk.

När man startar funktionen “Din telefon” i Windows 10 så sänds ett sms till mobilen med en länk med vilken man installerar en app i mobilen. Sedan kan man fjärrstyra mobilen lite grand från datorn och läsa/skriva SMS (endast Android), visa och hämta de senaste 25 tagna bilderna (endast Android) samt flytta pågående surfningar mellan dator och telefon (och vice versa) för att t.ex. fortsätta att läsa en lång intressant artikel. Fler finesser kommer i senare uppdateringar.

Klipp och skissa

Denna nya funktion underlättar något som man kunnat göra redan tidigare, nämligen ta och redigera bilder av skärmen (skärmdumpar), t.ex. rita symboler, lägga på text och beskära bilderna. Det är ypperligt om det händer något fel för att lätt kunna visa för den som ska försöka avhjälpa problemet.

Bättre sökfunktion

På Windows aktivitetsfält (som normalt är längst ner på skärmen) finns ett litet förstoringsglas till vänster bredvid startflaggan. Vänsterklickar man på det och fyller i något ord i det fält som visas, t.ex. ett namn, så söker Windows direkt efter appar, bilder, i dokument, i e-post och i inställningarna mm efter detta namn. Tidigare fick man använda utforskaren och e-post-appen för att få fram delar av denna information.

Storage sense (i Lagringsinställningar)

Den här funktionen är främst till för de små, snabba och lätta datorer som ofta får ont om ledigt utrymme på sina ssd-diskar. Windows behöver ha en hel del ledigt utrymme för att fungera bra. Funktionen städar bort onödiga filer på disken när det blir trångt. Skriv Lagringsinställningar i Sökfunktionen för att hitta och aktivera den.

Förstora text (i Hjälpmedelsinställningar)

Det finns gott om hjälpmedel i Windows 10 för dem som har svårt att se eller höra. Man kan t.ex. förstora allt på skärmen eller på valda delar av skärmen eller få texter upplästa. Funktionen förstora text är en förbättring av dessa genom att man bara förstorar texter och inte samtidigt grafiska symboler. Skriv Hjälpmedel i Sökfunktionen för att hitta och aktivera den.

Meddelandefältet

På Windows aktivitetsfält finns en liten pratbubbla längst bort till höger. Vänsterklickar man på den visas en eller flera rader med stora rutor som är genvägar till vissa vanliga inställningar. Man kan behöva trolla fram de rutor som saknas genom att vänsterklicka på “Utöka”.

En praktisk funktion (som har funnits länge) är flygplansläge. Den stänger av datorns Wi-Fi och BlueTooth kretsar och ska såklart användas ombord på flygplan. Den kan också användas när man behöver spara batteri eftersom dessa kretsar drar en del ström.

Fokusstöd är en ny funktion som stänger av Windows okynnesmeddelanden som stör koncentrationen när man verkligen behöver arbeta intensivt med datorn.

Nattläge är en funktion som gör bildskärmens ljus mindre dagsljusblått och mer solnedgångsaktigt för att man ska ha lättare att somna på kvällen efter att ha suttit länge vid datorn. Funktionen går både att styra manuellt och med datorns klocka. Sömnforskare anser dock att man inte ska använda datorn alls sista timmen före sängdags.

Surfplatteläge är en funktion som är till för datorer med pekskärm som även går att använda som surfplattor. Den påverkar startmenyn och aktiverar bl.a. fingerstyrning.

Nya funktioner i 1903

Martin avslutade med att berätta vad Microsoft hittills avslöjat om vårens uppdatering av Windows 10. Ingen har ännu sett till denna uppdatering, så helt säker kan man inte vara.

Det blir färre förändringar än i höstas:

  • Förbättringar i “Din Telefon”, att man kan se Androidskärmen i Windows
  • Ett ljust färgtema
  • Förbättringar i “Klipp och skiss”
  • Stöd för det icke-förstörande bildformatet RAW (för proffsfotografer)
  • Fästisar online, d.v.s samma “Post-it” lappar dyker upp på alla Windows 10 datorer där man är inloggad på sitt Microsoft-konto.

Avslutning

Publiken hade frågat Martin ganska flitigt under presentationens gång, så det fanns inte så mycket kvar att fråga om efteråt. Johan tog därför tillfället i akt att göra reklam för ett möte i Drakenbergssalen den 9 maj kl 12 till 15 om Stockholms Äldreomsorg och för nästa Dataträff, vars ämne ännu är inte är fastställt.

För att se alla presentationsbilderna, klicka här.

Sammanfattat av

Johan Murray


Vart är IT på väg?

Torsdagen den 23 maj 2019

Denna molniga försommardag behövde de 38 medlemmar som kommit till Drakenbergssalen för att höra Leif Lundgren och Lars Bogren IT-trendspana både ha paraply och rejäla skor för att inte bli blöta.

Johan Murray inledde med att fråga sig och publiken vart IT borde vara på väg. Utvecklas IT-tekniken mot mer hållbara, reparabla och miljövänliga prylar? Nej, sådana försök har hittills bara gjorts i liten skala (t.ex med FairPhone). Stiftas lagar som ser till medborgarnas bästa? Ja, men inte i särskilt snabb takt. Gör IT-tjänsterna att vi får bättre kontakt med myndigheter, företag och varandra? Jo, men den håller också på att bli mer opersonlig. Publiken efterlyste mer enhetlighet i strukturer och meddelanden och att e-post skulle kosta avsändaren pengar.

Leif Lundgren konstaterade att datorförsäljningen mattar av men försäljningen av mobil utrustning fortfarande ökar. Konkurrensen är hård, så priserna stiger inte utan det är funktionaliteten som ständigt blir ”bättre”.

Branschen har fortfarande en slit- och slängmentalitet. Prylar förväntas man byta ut efter halvtannat år. Gör man inte det så kan de bli oanvändbara. Programmen i dem uppdateras numera hela tiden, och de ställer såväl krav på hårdvaran som på att alla andra program i prylarna är aktuella. Det är förstås viktigt även av säkerhetsskäl.

Prylar kan bli obrukbara av andra skäl också. Ett exempel är det nya handelskriget mellan USA och Kina som påverkar alla som äger HUAWEI-utrustning.

Windows senaste utgåva, Windows 10, hade vid årsskiftet en marknadsandel på 39% av de stationära datorerna. Windows 7, som slutar att uppdateras 14 januari 2020, hade 37% vid samma tid. Det här kommer snart att bli ett stort problem.

Windows uppdateringsfunktioner har blivit betydligt lättar att använda med åren, och nu ska de i Windows 10 Home (och Pro) nästan kunna sköta sig själva. Det är fortfarande så att uppdateringar kan bli störande och att datorn behöver startas om vid dem. Finns möjligheten, så sker detta utanför det som kallas ”aktiva timmar”, och som man själv kan ställa in. Lämnar man datorn påslagen, internetansluten och utan osparade data över natten några gånger i månaden så torde uppdateringarna ske då.

Leif visade hur man hittar fram till inställningen för aktiva timmar, och även hur man själv kan få datorn att uppdatera sig. Man klickar på Start-knappen och väljer Inställningar (kugghjulet). Sedan väljer man Uppdatering och säkerhet och klickar på Sök efter uppdateringar. Då letar datorn upp vilka uppdateringar som finns och börjar uppdatera sig själv.

Apple kommer snart med en stor uppdatering till sina nyare mobiler och surfplattor, IOS 13. Vad den innehåller får vi veta i början på juni.

Lars Bogren gick grundligt tillväga när han tog upp hur lagar stiftas i Sverige och i form av direktiv och förordningar från EU. EU-rätten står ju över den svenska. Efterlevnaden övervakas av polis, tull, med flera myndigheter. Utanför de stiftade lagarna råder djungelns lag, eller kommersialism om man så vill.

Vi har av EU fått GDPR (den allmänna dataskyddsförordningen) som ger oss ett skydd av våra personuppgifter och rättigheter att bestämma över deras hantering. Lagen började gälla 25 maj 2018 och efterlevnaden är dålig. Det finns inga domar än som klargör hur lagen egentligen ska tolkas.

EU har bara börjat lite grand när det gäller att lagstifta om våra betalningar. Här är det varje land och dess banker som har initiativet. Vi har fått tjänster som SWISH och mobilt BankID, men de är begränsade till Sverige, Dock kommer utländska e-legitimationer att tillåtas av svenska myndigheter enligt EU:s eIDAS-förordning.

Säkerheten vid betalningar är måttlig och man bör vara särskilt försiktig med betalkortsinformation. Så gott som alla i publiken hade handlat varor på nätet. Kan man få betala med faktura så är det bäst (för kunden) även om det så kan kosta lite mer.

Inom EU finns bestämmelser om ångerrätt och reklamationer av varor man köpt inom EU på nätet. Utanför EU är detta ett riktigt svårt problem. I Sverige styrs detta delvis av DAL (lagen om distansavtal) som dessutom anger hur säljaren ska bete sig.

För sociala medier råder ännu djungelns lag. Man får förstås inte göra sådant som är otillåtet i andra sammanhang som att hota och förtala människor. Men, att citera och ”ladda upp” copyrightskyddat material är inte tillåtet men väldigt vanligt. EU är på väg att kräva att de sociala medieföretagen ska se till att hindra detta.

Leif visade senare ett exempel på en Instagramvideo som blivit blockerad för att en orkester i bakgrunden spelade skyddad musik. Man kan tycka att det var sniket och att småfiffel borde vara tillåtet, men stora rättighetsinnehavare ogillar även sådant.

EU har kommit med en förordning om tillgänglighet till digital offentlig service. Den är på väg att bli lag i Sverige och övervakas av den nya digitaliseringsmyndigheten DIGG. Det handlar om att all digital offentlig service ska bli tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.

Digitaliseringen har inneburit att uppgifter om oss samlas på en massa ställen vi inte är medvetna om. Här har lagstiftarna en svår uppgift att nå balans mellan att skydda oss medborgare och att låta myndigheter och företag använda uppgifterna i kontroll- och övervakningssyften. 1984 (av George Orwell) är redan här.

Så kom turen till Leif att prata om tjänster i allmänhet och sociala medier i synnerhet. FaceBook är enligt många för dominerande och borde brytas upp i mindre delar. Chefen (Zuckerberg) svarar med att i stället knyta företagets tjänster närmare varandra och lova att satsa på att företaget blir en god kraft i samhället. Den populäraste tjänsten är meddelandetjänsten Messenger och den väntas får större betydelse i framtiden. Kryptering blir också viktigare för användarna (men ogillas av myndigheter i vissa länder).

Det är viktigt att man tänker sig för innan man laddar upp eller delar material på sociala medier. Man ska också tänka sig för innan man använder andras material i egna verk som man sprider/säljer. Att använda det för eget bruk är OK. Materialet kan vara copyright-skyddat, eller också ha Creative Commons –licens som är en mer tillåtande form.

Många digitala tjänster använder numera röststyrning, och kan också ge svar på tal. Man kan testa kvaliteten genom att diktera text. Apples Siri stavar bättre än vissa men inte än alla. Några hade testat Google Home och funnit att den var mycket smidig att använda till att spela önskad musik eller besvara enklare frågor.

SeniorNet Södermalm kommer att ha kurser hösten 2019 i användning av Siri mm.

Betaltjänsterna är i ständig snabb förändring. Vi är på väg att bli kontantlösa, och det är ett problem för de som inte vill/klarar att leva digitalt. Även om alla har rätt till bankkonton så har inte alla rätt att ha betalkort.

Det gamla pappersbundna sättet att betala räkningar finns kvar och fungerar väl även om många nu väljer att använda sin Internetbank i stället. Utanför Sverige är Apple/Samsung/Google Pay på väg att växa sig stora, men inte här där vi i stället använder SWISH. Kontanter fungerar ofta än, även om man måste hitta en Bankomat för att få ut dem. Och, hur länge till kommer det att vara gratis?

Inom hälsovården har vi Vårdguiden 1177(.se) som är en förträfflig tjänst för rådgivning. Stockholms Läns Landsting har tagit upp konkurrensen med vårdbolagen med den nya appen ”Alltid öppet” där man bokar och har videosamtal med vårdpersonal/läkare enligt vanlig taxa. Vårdbolagen har kritiserats här för att plocka russinen ur kakan.

Apoteken har kommit så långt i sin digitalisering att det liknar livsmedelsföretagens hemleveranser.

InternetStiftelsen, som är den nationella samordningsmyndigheten för Internet har mycket bra och tänkvärd information på sin hemsida, särskilt om internetsäkerhet.

För att avsluta Dataträffs-vårterminen med något riktigt positivt visade till sist Johan en video om hur det kan gå när en norsk hiss får röststyrning: https://www.youtube.com/watch?v=u3qEHt9mj4g

För att se alla presentationsbilderna, klicka här.

Sammanfattat av

Johan Murray


Sök bättre på Internet!

Torsdagen den 19 september 2019

De 76 medlemmar som sökte sig till Drakenbergssalen i det höstkulna vädret fick uppleva en lite extra festlig stämning denna gång. Dataträffarna firade 20-årsjubileum med fri entré och med att ha samma ämne som vid den första dataträffen 8 september 1999: Att söka på Internet. Johan Murray kom med många tips och varningar vid sin presentation av ämnet

Johan inledde med att man skulle kunna likna Internets myller av hemsidor vid en oändligt stor och lockande loppmarknad för saker och åsikter som i Almedalen. Letar man noga kan man göra riktiga fynd, även om det är sällsynt. Allting bjuds skamlöst ut i befintligt skick. Man får kolla kvaliteten själv om nu inte utseendet är det viktigaste. Det kan vara bra att ha med sig en neutral expert och ett smakråd att diskutera med och som kan bromsa impulsköpen.

Det tar på krafterna att leta runt själv. För att hjälpa oss att sovra skickar arrangören ut små ”spindlar” som kryper runt på alla ”bord” och tittar vad som finns. De berättar vad de sett för ”kolibrier” som vi kan ”prata” med och som visar oss vägen till rätt ”bord”.  Nej, detta är inget skämt! Det är så som Internets sökmotorer fungerar!

Hur spindlarna tolkar utbudet och hur kolibrierna väljer ur det åt oss är jätteviktigt för vår upplevelse av marknaden.

Dagens sökmotorer ger bäst resultat om man konverserar dem, dvs ställer raka naturliga frågor. Så var det inte för 20 år sedan. Sökte man förr efter ”restaurang” så fick man veta på vilka sidor den texten finns. Vid sökning på ”restaurang” kan sökmotorn nuförtiden med AI direkt ge förslag på restauranger i närheten av där man bor och med mat som man gillar, även utan att ordet restaurang finns med på sidan. Och, det går blixtsnabbt!

Dagens sökmotorer samarbetar på så sätt att de flesta använder ett av de två stora register över hemsidor som finns, Googles och Microsofts (Bing). Googles register (ca 60 miljoner sidor) är mycket större än Bings (ca 1,5 miljoner sidor). Googles sökmotor är också betydligt mer populär än Bings eftersom den känner till mer om oss och då kan ranka resultaten betydligt bättre.

Det finns andra sökmotorer som säger sig inte spionera på oss:

De allmänna sökmotorerna hittar och rankar sidor på det allmänna nätet åt oss. Rankningen är enormt viktig. 70% av surfarna klickar på något av de fem översta resultaten, så konkurrensen om de platserna är stenhård.

För att locka oss att klicka på något används ofta ett eller flera av följande fula trick:

  • Överdrifter (gärna upprörande)
  • Trovärdiga osanningar (blandade med riktiga fakta)
  • Inaktuellt material
  • Egobekräftande material
  • Falsk identitet

De kan användas som varningssignaler!

Det finns också särskilda webbplatser där man kan söka specialiserad information. De behöver inte spionera. Johan gav många exempel:

Publiken kom också med följande intressanta tips:

De allmänna sökmotorerna finansieras med betalade annonser, medan de specialiserade betalas av de som äger dem, t.ex. en webb-butik. I dessa kan man få sökresultat som är helt irrelevanta för sökningen. Det kan handla om varor som webb-butiken helst vill bli av med eller de åsikter organisationen helst nå ut med. Osnyggt!

Annonsmarknaden är jättestor. Intäkterna från annonser på Google var 2018 nästan 140 miljarder USD och Facebooks annonsering drog in nästan 60 miljarder USD. Tillsammans har de ca 70% av den digitala annonsmarknaden i USA och den digitala är ca hälften av den totala annonsmarknaden. Googles och Facebooks intäkter tas förstås från andra reklamkanaler som TV och papperstidningar, t.ex.

Reklammakare vill helst av allt nå fram till dem som just ska till att bestämma sig för att göra något, t.ex. köpa nya skor eller gå och rösta. Efteråt är det för sent. Det forskas intensivt på att hitta målgruppen i rätt tid med hjälp av insamlade sök-, surf- och resmönster och att på diskreta sätt få den ”lydig”.

För att slippa utsättas för detta kan man betala för reklamfrihet i vissa fall, automatiskt blockera annonsering resp dra sig ur helt. Väljer man sökmotorer som inte spionerar och är försiktig med att exponera sig i sociala medier riskerar man dessutom inte att viktiga personliga data läcker eftersom de inte samlats in.

Nu är det tvärtom så att många gör allt de kan för att exponera sig så mycket som möjligt för att få stor uppmärksamhet och framgång till priset av de själva blir rankade socialt och ibland även nät-mobbade.

Våra surfvanor påverkar även samhällsutvecklingen på andra sätt. Vi får mer Internet-handel och färre riktiga butiker, vi får kraftigare och snabbare åsiktstrender, vår egen världsbild kan bekräftas och världen framstå som polariserad, mm.

Vi kan också lättare bli lurade. Därför är det viktig med källkritik när man surfar på nätet. I skolan får eleverna lära sig att inte bländas av sidans utseende och samtidigt ställa sig frågorna:

  1. Vem har gjort sidan?
  2. Varför finns webbplatsen?
  3. Vad för typ av information finns på sidan? Finns oberoende bekräftelse?
  4. När skrevs det?
  5. Hur hittade du sidan? Är tipsaren pålitlig?

Att söka efter ursprunget till information på nätet är också ett sätt att avslöja fusk, fast ändå främst något för forskare. Johan visade exempel på hur man kan hitta webbplatsers gamla utseende och innehåll, och tog bl.a. SeniorNets hemsida från den 8 februari 1998 samt en textstöld som tidningen Metro drabbats av 2018 som exempel.

För att avrunda spekulerade Johan lite om framtiden med hjälp av en historisk tillbakablick. Varje gång har uppkomsten av nya massmedia gett större möjligheter för de mäktiga att sprida sin propaganda och det har lett till stora konflikter. Det började redan med Gutenbergs tryckerikonst som medförde 1600-talets religionskrig i Europa. Internet har den Arabiska våren, IS och Brexit på sitt samvete.

Men, de nya massmedierna kan med tiden utnyttjas av fler och fler. De blir ”gamla” och propagandisterna får då svårare att nå ut. Nu, med Internet har alla råd göra sin röst hörd genom att ge ut egna böcker och tidningar, göra egen radio, filmer och TV. För att inte tala om Twitter. De mäktiga blir inte länge oemotsagda (om de inte stänger ner Internet). Vi brukar lära oss med tiden att ta mest hänsyn till de goda krafterna oavsett mäktighet.

I väntan på det gav han till sist några goda råd: När ni besöker den stora loppmarknaden:

  • Jämför sökmotorerna!
  • Använd specialiserade sökmotorer!
  • Kolla kvaliteten på det ni finner!
  • Lär av misstagen!
  • Sök inte ensam!
  • Populärt är inte alltid bra!
  • Kom gärna till Kanelbullen!

För att se alla presentationsbilderna, klicka här.

Sammanfattat av

Johan Murray


Hjälp för dig som hör och ser illa!

Torsdagen den 24 oktober 2019

Det var lite ironiskt att en dataträff om hörsel- och synhjälpmedel inleddes med teknikstrul. De 52 medlemmarna som kommit till Drakenbergssalen fick vänta en kvart innan det blev ordning på teleslingan och bildvisningen.

Roshanak Kiani, audionom och chef för Suavis hörselmottagning inledde med att informera oss om att 17% av alla svenskar har någon hörselnedsättning. Diskantljuden är de som försvinner först som en del av åldrandet, vanligen lika fort på båda öronen. Man får då svårt att skilja på S- och Sje-ljud, till exempel. Man kan även förlora förmågan att begripa ord, men det kan inte hörapparater avhjälpa. Hörselnedsättning kan troligen bidra till demens, genom den sociala isoleringen, så det är bra att få hörapparat i tid.

Stockholms Landsting, eller som det numera ska heta, Region Stockholm har privatiserat de allmänna hörselmottagningarna för att det ska gå lättare och snabbare att få vård, men behållit specialistvården i egen regim. Man kan gå till vilken allmän hörselmottagning man vill som har plats, och även byta, det är bara att anmäla sig. Här finns en förteckning över mottagningarna att hämta. Det behövs ingen remiss, utom till specialistvården. Vissa mottagningar (se förteckningen) är knutna till ett visst varumärke, andra erbjuder flera olika märken.

I Stockholm kostar det f.n. 600 kr i engångsavgift att bli undersökt och få en (eller två) hörapparater. De apparater som erbjuds som standard är numera riktigt bra, men vill man ha en ändå bättre så får man betala mellanskillnaden själv. Först görs en behovsanalys med hörsel- och talförståelsetest, sedan en utprovning av hörapparaten och som avslutning en uppföljning. Apparaterna fungerar bäst vid samtal i en lugn miljö och på ett avstånd av 1½ meter. För att få längre räckvidd behöver man ha en extra mikrofon.

Det är ganska stor skillnad på det ljud man hör med en hörapparat och det som man brukat höra. Det kan till och med upplevas som påfrestande och kräva injusteringar av apparaten och att man vänjer sig, om man kan det. Ju längre man väntar med hörselhjälpmedel, ju större skillnad blir det. Hörseln blir aldrig ”normal” igen.

Det finns tre typer av hörapparater:

  • Stora, som sitter bakom örat och har en slang som går in i hörselgången. De behövs särskilt vid svåra hörselnedsättningar.
  • Något mindre, som sitter bakom örat men med en liten högtalare inne i hörselgången. De kallas RITE. Här blandas äkta (bas)ljud med (diskant)ljud från hörapparaten.
  • Proppar, där hela apparaten sitter i hörselgången och täpper till den. De kan ge problem med vaxproppar och ventilation, samt har sämre basåtergivning.

Hygienen är viktig och alla apparaterna behöver rengöras regelbundet.

Det finns specialutrustning för att ansluta sig till TV och smarta mobiler. Många hörapparater har även en knapp för teleslinga som kan ge bra ljud och som finns i många offentliga lokaler. Hörselmottagningen vet mer.

Hörseln förändras med tiden och teknikutvecklingen på apparaterna går fort, så man ska inte tveka att kolla om man behöver byta apparat efter några år, även om det kostar 600 kr till. Det senaste är hörapparater med laddningsbara batterier.

Stockholms Kommun har gratis syn- och hörselinstruktörer som kan göra hembesök. Siw Andersson som är en sådan vid Södermalms Stadsdelsförvaltning berättade att hon kan ge tips och hjälpa till med enklare saker, som att informera, att ge skötselråd och träning, att byta vaxfilter i hörapparaten om man har nya hemma. Förbrukningsdetaljer är lika viktiga som batterier. Teknisk service får man hjälp med från Kommsyn, som tillhör Region Stockholm. De nås lättast via Äldre direkt. Vaxproppar hjälper distriktssköterskan till med att ta bort.

Syftet med Siw Anderssons insatser är att ”personer med syn- och/eller hörselnedsättning ska klara sin vardag lättare och bli mindre beroende av andras hjälp och förhoppningsvis bryta känslan av eventuell isolering”. Hon nås via telefon 08-508 12 831, mobil 076 12 12 831 eller epost siv.andersson@stockholm.se. Alla stadsdelars kontaktuppgifter finns här.

Hon delade ut ”Goda råd till dig som ska skaffa hörapparat” från Hörsellinjen, men den räckte tyvärr inte till alla.

Det finns andra hörselhjälpmedel än hörapparater, t.ex. samtalsförstärkare som består av mikrofon (för den hörande) och hörlurar (för den hörselskadade).

För synskadade är situationen inte lika gynnsam. Det finns syncentraler som har hjälpmedel för svårare problem än som kan korrigeras med glasögon men dit kan man bara komma med en remiss. Enklare optiska (och andra) hjälpmedel kan man köpa från IRIS hjälpmedel på nätet.

En åhörare hävdade att även Low Vision International i Växjö har bra produkter för synskadade, men dyra.

Synskadades Riksförbund arbetar för och hjälper synskadade.

De som ser dåligt kan ha svårt att använda datorer och smarta mobiler. Leif Lundgren tog vid för att berätta om de inställningsmöjligheter som nyligen tillkommit i Windows 10 och smarta mobiler. Han började med att gå igenom de relevanta inställningarna i Windows 10 men hann inte med Android och iPhone i detalj. Som bonus så bifogar vi även detta material i presentationsbilderna för den som vill studera på egen hand.

Windows 10

  • Bildskärmens inställningar, ljusstyrka, textstorlek
  • Musmarkörens storlek
  • Förstoringsglaset, dvs Zoom,
    aktiveras med Windowstangenten och ”+”,
    deaktiveras med Windowstangenten och ”Esc”
  • Färgfilter, byter färger för färgblinda
  • Högkontrastläge
  • Skärmuppläsaren, läser markerad text högt
  • Ljudinställningar
  • Video-textning (undertexter)

Android 8

  • Googles assistent, dvs röststyrning av mobilen.
  • Skärminställningar, ljusstyrka, textstorlek, ikonstorlek
  • Ljudinställningar, volymer på olika ljud, vibrator
  • mm

iPhone (iOS 13)

  • Voice-Over berättar vad man pekar på
  • Zoom med tre fingrar
  • Förstoringsglas
  • Textstorlek och skärminställningar
  • Röststyrning
  • Tangentbordets utseende
  • Hörapparatsinställningar (Made for iPhone)
  • Ljudinställningar (t.ex. reducering av bakgrundsljud)
  • Blinkning med blixten vid händelser
  • Video-textning (undertexter)
  • Nattläge (ger varmare färger)
  • mm

För att se alla presentationsbilderna, klicka här.

Sammanfattat av

Johan Murray


Det digitala hemmet

Torsdagen den 21 november 2019

Det var kallt! Inte ute, men inne i Drakenbergssalen stod kylningen på för fullt, så de 43 medlemmarna som kommit dit fick huttra lite. Stämningen blev dock snabbt varm och god när Mattias Inghe, testredaktör på PC för alla, berättade om sitt digitala hem.

Fast, han ville hellre kalla hemmet för smart, eftersom avsikten med digitaliseringen är att göra livet tryggare, enklare och roligare.

Mattias visade hur han lätt kunde förändra belysningen i sin lägenhet mellan somrigt vardagsljus (med glödlampsfärg) till vintrigt (med vitare färg som ljusterapi), mellan svagt ljus för mysiga kvällar till riktigt färgglatt ljus för fest. Ljuset i lägenheten tänds dessutom automatiskt när han kommer hem (egentligen när hans mobil hittar hans Wi-Fi). Det behövdes inte särskilt avancerad utrustning eller några dyra installationer för detta. Några RGB-LED-lampor att skruva i, en centralenhet och en mobilapp. Det var inte särskilt svårt heller, för honom.

Man kan börja enklare än så om man vill testa. Vem som helst klarar, t.ex. att koppla upp IKEAs Trådfri-utrustning, som i sitt grundutförande bara tänder och släcker speciella lampor (alla på en gång) med en separat fjärrkontroll. Den kan också styra speciella strömbrytare som man sätter i vägguttag. Det systemet går sedan att bygga vidare på. Redan det kan vara tillräckligt för människor som har rörelsesvårigheter, t.ex. MS-sjuka.

Väldigt många av våra nya hushållsprylar har små datorer i sig som gör det möjligt att koppla upp dem till Internet och fjärrstyra dem. Allt från TV och stereo till tvättmaskin och spis. För några år sedan var detta rejält krångligt och gjordes på olika sätt av olika tillverkare. Så är det fortfarande när det gäller tjuvlarm och trygghetslarm som kräver hög säkerhet.

Numera finns det flera standardiserade styrsystem som många ”prylar” passar till. Bl.a. IKEAs lampor. Exempelvis har Samsungs system 40 tillverkare och 850 produkter. Homeys system har 300 tillverkare och 40 000 produkter. Att det finns väldigt många produkter är inte alltid bra, för de kan råka störa varandra när man kommunicerar med dem. En kommunikationsform som särskilt lider av det kallas NEXA. Zigbee och ZWave är modernare och bättre.

Styrsystemen består av en centralenhet (även kallad ”hub”) som är spindeln i nätet, ett antal styrbara enheter + sensorer (lampor, lås, termostater, mm) och en eller flera kontrollenheter (appar i mobiler och surfplattor, fjärrkontroller, mikrofoner, mm)

Man behöver också ha en Internetanslutning, en router och ett Wi-Fi-nätverk i hemmet för att styrsystemen ska fungera.

Centralenheten tar emot kommandon från kontrollenheterna och utför dem, även om de kommer från mobiler som inte befinner sig hemma. Den kan också programmeras till att följa ett schema, d.v.s att göra saker vid önskade tider exempelvis för att spara ström, och till att reagera på värden från anslutna sensorer, t.ex. blinka med lampor om dörr-knappen trycks in (som en signal till döva).

Man kan också få sin mobil att reagera smart på händelser genom tjänsten IFTTT (If This Then That) som är gratis att använda och sägs vara lätt att ”programmera”.

Googles Assistent, Apples Siri och Amazons Alexa kan anslutas till systemen. Då kan man prata med och få svar av dem. Alexa kan ännu inte svenska. Det är naturligtvis väldigt bekvämt. Be att få höra någon viss musik eller se ett TV-program eller att ljuset i köket ska släckas, och det sker om man har anslutit stereon, TV:n respektive kökslampan till styrsystemet.

Röststyrningen är ännu ganska opålitlig, men systemets förmåga att förstå oss rätt kommer förstås att bli bättre. Det är inte så lätt alla gånger, som denna video visar.

Man bör förstås tänka på att skydda sitt hem mot intrång även från hackare. Det är vår ständigt påslagna Internetutrustning som är attraktiv att komma åt och utnyttja kriminellt, mer sällan vi själva. Persondatorer och mobiler uppdateras regelbundet och skyddas mot attacker. Annan Internetutrustning gör det ofta inte. Routern som sitter närmast nätet är särskilt viktig att skydda. Positivt är att routrar med inbyggt virusskydd nyligen har börjat säljas.

Gör man sig för beroende av att ett styrsystem fungerar kan man få problem om det går sönder. Det kan både bli strömavbrott och åskskador. Systemen brukar vara gjorda så att de fortfarande kan styras manuellt om automatiken går sönder. Då får man byta det som gått sönder och konfigurera om systemet.

En del centralenheter utför krävande delar av sitt arbete i ”molnet”, t.ex. tolkning av röstkommandon. De kan då inte fungera om molnet ”försvinner”. Kommunikationen med ”molnet” måste vara krypterad och datalagringen där skyddad mot läckor och stöld för att vi ska kunna känna oss säkra. De lagrade uppgifterna får heller inte användas till annat än det de är avsedda för. Eftersom denna säkerhet är helt osynlig för oss vanliga användare finns det risk att tillverkarna slarvar. Experter har kunnat konstatera att så sker, åtminstone med krypteringen.

Många entusiaster tycker att nyttan och nöjet med att ha ett smart hem överväger. En hade provat Glue Smart Lock. Flera i publiken som hade provat Google Home. Vi fick tipset att se upp om man köper Google Mini att inte bli pålurad en äldre version.

För entusiasterna har vi här lite råd och tips (som bonusmaterial):

 

För att se alla presentationsbilderna, klicka här.

Sammanfattat av

Johan Murray

Därmed avslutar vi Dataträffarna för 2019 och ser fram emot ett Gott Nytt 2020!


Välkommen till

SeniorNet Södermalm

Kanelbullen, vårt Internetcafé, finns på Rosenlundsgatan 44A, dit alla seniorer är välkomna. Klicka här för våra öppettider.

Vår devis är “Seniorer lär seniorer IT” och det gör vi med kurser och dataträffar för våra medlemmar.

Medlemmar som önskar särskild hjälp med felsökning eller undervisning kan boka stöd på våra fasta supporttider eller på annan tid efter överenskommelse.

Medlemmar som vill hjälpa till, t.ex. med att ge support och undervisa är mycket välkomna att höra av sig till info@snso.se. Det är en väldigt stimulerande, rolig och viktig uppgift!

Med våra ca 1000 medlemmar är vi en av de största klubbarna i SeniorNet Sweden.

SeniorNet Sweden

Vår hemsida har vissa delar som använder s.k. kakor/cookies. Vill du veta mer om det, så klicka här.

Logga in på något SeniorNet-forum …

... för att t.ex ställa eller besvara en fråga i Datorbiten. Eller för att bara läsa inlägg. SeniorNets Forum är för närvarande stängt!!!

Våra samarbetspartners

SeniorNet Sweden

som är vår moderorganisation.


Södermalms stadsdelsförvaltning, som hjälper oss bland annat med vår lokal, IT-cafét Kanelbullen


som också driver Tanto Seniorlokus där Kanelbullen är belägen



som är vår samarbetspartner för våra studiecirklar, kurser och dataträffar.



som ser till att våra datorer är säkrade mot virus och annat elände



som håller oss uppdaterade i IT-samhället och erbjuder rabatterad prenumeration för SeniorNets medlemmar


som förser klubbens datorer med Microsoft-program till lågpris

Top