Referat från dataträffar 2017

Nyfiken på Apples värld

Torsdagen den 9 februari 2017

Det spred sig en förväntansfull stämning i lokalen bland de 70 medlemmar som kommit till Drakenbergssalen idag. Det var nästan som inför en riktig Apple-lansering av nya produkter.

Men, nu var det tre distingerade herrar från MacSeniorerna i Hägersten som kommit för att berätta om Apples apparater och program.

Stig Håkansson inledde med en historisk översikt. Det blev en kapplöpning mellan Apple och IBM om den på 1980-talet nya persondatormarknaden där, åtminstone till en början, Apple ledde överlägset både i fråga om prestanda och pris.

Johan Bielke gav exempel på de mobiler, surfplattor och datorer från Apple som är aktuella nu, och berättade på ett ungefär vad de kostar idag. (Föregående årsmodeller har ett betydligt lägre pris, men är nästan lika bra.)

Han berättade även om Apple TV, som är en liten burk som man ansluter till sin stora TV med en HDMI-kabel och kopplar upp den (med hjälp av sin mobil) till sitt hemmanätverk med Wi-Fi. Sedan kan man med en (för) liten fjärrkontroll på TV:n se gratis- och betalkanaler på samma sätt som om man hade gjort det i sin iPhone eller iPad.

När det var färdigpratat om Apples apparater fick vi höra dem själva prata. Det var den röststyrda assistenten Siri, som finns på svenska i de senaste modellerna av Apples datorer, mobiler och surfplattor, som fick visa att hon kunde hitta bilder i datorn, hitta e-post och även hitta SMHI:s väderprognos för Stockholm. Vi fick också tipset att det är mycket lättare att tala till Siri när man ska besvara e-post eller SMS i sin mobil, för den har så litet tangentbord.

Jurgen Wahlberg fick sedan ta till orda och berätta om programvarorna i Apples produkter. Man klarar sig oftast mycket väl med de som följer med från början, (det finns ordbehandling, kalkylark, presentationer mm) men har möjlighet att köpa till flera i AppStore, där programmen är kvalitetsgranskade.

I Apples värld spelar iCloud en central roll. Om man ansluter alla sina apparater ordentligt dit kan man få dem att uppträda synkroniserat, dvs ändringar man gör i en av dem (t.ex. mobilen) fortplantar sig automatiskt till alla de andra. Detta är dock lite lömskt eftersom även borttagningar synkroniseras, och då försvinner ju t.ex en bild totalt.

För att detta ska fungera behöver man

1. Ha ett Apple-ID
2. Vara inloggad med den i alla apparater
3. Överallt ha aktiverat synkronisering för den aktuella typen av filer (t.ex. bilder)
4. Vänta till synkroniseringen är klar, för det kan man inte påverka själv

Man kan även ladda upp filer till iCloud manuellt, men då lägger man dem i något som heter iCloud Drive.

Dessutom kan man låta säkerhetskopiera sin iPhone till iCloud lite då och då, som skydd om den skulle tappas bort.

I iCloud får man ha 5 GB filer gratis. Större lagringsutrymme går att köpa till, 50 GB kostar nu 9:-/månad.

Det går att logga in på iCloud.com och använda de programfunktioner som finns där, även från Windows-datorer, bara man har ett Apple-ID.

Säkerhetskopiering av bilder till en extern enhet, t.ex. ett stort USB-minne, kom upp som en fråga och vi fick tips om att man kan köpa USB-minnen som har en Apple-kontakt i ena änden och en “normal” USB-kontakt i den andra. En visades upp som heter SANDISK iXpand 2 Flash drive. 16 GB kostar nu ca 550:-.

Att göra pappersutskrifter från en Macdator brukar inte vara något större problem, för man ansluter skrivaren direkt till datorn med en USB-sladd. När det gäller att skriva ut från iPad och iPhone brukar det vara svårare. Man kan antingen ha ett program i datorn (Printer Pro) så att den visar upp skrivaren på hemmanätverket (med Wi-Fi) eller också har man en skrivare som kan ansluta sig själv till ens Wi-Fi nätverk som en AirPrint-skrivare.

Även om det var vackert vinterväder ute, så haglade det frågor från publiken, såväl under, i pausen som efter presentationen. Stämningen blev mycket god och detta uppskattades av såväl MacSeniorerna som Dataträffsredaktionen.

Se alla presentationsbilderna här. (stor fil)

Johan Murray

Nyfiken på bloggning

Torsdagen den 23 mars 2017

Först introducerade Johan Murray, som bara bloggar lite till hus­behov och egentligen mest intresserar sig för tekniken, sig själv och de tre övriga bloggande deltagarna och berättade lite om deras bakgrunder.

Knappt hälften av de 50 medlemmar som kommit till dagens dataträff i Draken­bergssalen hade skrivit dagbok som yngre och funnit att det var mycket personlig­hetsutvecklande. Idag skriver många ”av sig” på Internet i stället och utvecklas därför till utåtriktade personligheter. Ca 75 % av de svenska internet­användarna skriver regelbundet på Facebook och 6 % skriver bloggar.

Bloggning väljer man om man själv vill äga det man skriver på Internet. Annars ägs innehållet av det sociala mediet man skriver hos, och som bestämmer när och för vilka det ska visas. Det här fenomenet har flera namn: det kallas för filtrering, för algoritmer och för bubblor och går ut på att den som läser får en tillrättalagd bild av verkligheten. Den får också en massa direktadresserad reklam baserad på innehållet.

Det finns hur mycket som helst att blogga om, och vardagsbetraktelser och mode är de i särklass vanligaste ämnena. Seniorernas livsvillkor är det inte så många som skriver om, och det är en brist som borde åtgärdas!

Gunlaug Östbye, arkitekt och journalist, har precis kommit igång med sin nya blogg demokratiskdialog.se. Hon visste precis vad hon vill skriva om, och hur det ska se ut men tvekade om Facebook, en blogg eller bara en enkel hemsida var bästa sättet. Hon valde, efter att ha rådfrågat SeniorNet och fått hjälp av Johan Murray med att börja, att använda WordPress som plattform. Hon fick först öva sig på en privat testblogg. Hon visade stolt upp hur hennes blogg ser ut nu och de delar den består av.

Hon vurmar för den demokratiska dialogen, så att det inte ska vara nödvändigt att gå ut på gatorna med ilskna plakat. Hon skulle också gärna se fler bloggar om hur man klarar sig rent praktiskt som ensam­stående.

Som journalist har hon helt klart för sig vilket ansvar man har för det man publicerar på Internet, såväl det man skriver själv som för de kommentarer man tillåter. Man får akta sig för sådant som förtal och hets mot folkgrupp mm.

Hon vet också att det är viktigt att ange källor, och att inte att låna för mycket text från andra, och absolut inte stjäla bilder. Fotografer har ett starkt copyrightskydd.

För att åstadkomma en dialog med läsarna behöver man marknadsföra sin blogg, och starta-blogg.se ger många fina tips om hur man kan göra. Det handlar mycket om att ta sig in i de sammanhang (facebookgrupper, andra bloggar mm) där ens egna ämnen diskuteras och göra reklam för sin egen blogg, på ett snyggt sätt.

Khonee Andersson kom så upp på scenen och presenterade tre olika verktyg som många använda för att blogga på. Det är WordPress, Blogger och Weebly. Hon visade exempel hon gjort med Blogger på hur olika sådana bloggar kan se ut och vad de kan innehålla. Utseendet bestämmer man genom att välja ett s.k. tema. Hon visade en blogg om sitt barnbarn (pestosworld.blogspot.se), en privat blogg om en resa och bloggen taffel.se där flera matmän­niskor skriver inlägg på samma blogg.

Marianne Peterstrand, leg psykolog och författare, har hängivet bloggat i åtta år. Först om sin knäartros (minartroshistoria.wordpress.com) och det blev så uppskattat att WordPress uppmanade henne att fortsätta även sedan hon blivit frisk. Men, känner man sig färdig med ett ämne är det lika bra att starta en helt ny blogg. Man bör ha en anteckningsbok i fickan och skriva ner sina uppslag i. Hennes nya heter moventia.wordpress.com och har tagit upp ämnen som har med området hon bor i att göra, t.ex.

• Lär känna din granne
• Förortsföraktet
• Råttorna på Skärholmshöjden

Hon har kunnat få denna blogg uppmärksammad genom att skriva krönikor i lokaltidningen och gästblogga hos andra bloggare. Bloggverktygen har statistik som visar hur många läsare varje inlägg har.

Man kan få hjälp från andra bloggare i den nya FaceBook-gruppen ”Bloggare som hjälper varandra”.

Hon tycker inte att man ska avstå från att skriva om det man brinner för, bara för att man är ovan vid datorer och tangentbord.

Hon bloggar för att hålla sin förmåga att skriva kortfattat vid liv, vilket är svårt. Inläggen handlar ibland även om privata saker, men bara om de har en allmängiltig karaktär.

Tillåter man kommentarer på bloggen så måste man aktivt sovra bort sådant som inte duger. Det är även bra att se till att de kommenterande personerna går att identifiera genom någon form av inloggning.

De bloggplattformar som är gratis kan stoppa in reklam bland inläggen. Man får betala en årlig mindre summa för att slippa det. Det finns också bloggplattformar som tillåter bloggaren själv att lägga in reklam. För att kunna tjäna pengar på det behöver man ha höga besökssiffror och ha läsare som står ut med reklamen. Som exempel gav hon bloggaren Cornucopia, som delvis lever på sitt bloggande.

De medlemmar som blivit inspirerade av dagens dataträff kan anmäla sig till den praktiska tematräffen ”Börja blogga” om bloggning med WordPress som Marianne Peterstrand håller i början av april. Klicka här för mer information om den.

Johan avslutade med att hälsa alla välkomna till nästa dataträff.

Klicka här för att se alla presentationsbilderna .

Sammanfattat av

Johan Murray

Boka resan på Internet

Torsdagen den 20 april 2017

De flesta av de 40 medlemmar som kommit till dagens dataträff i Draken­bergssalen hade redan försökt sig på att boka resor på nätet och ville nu lära sig mer.

Eva Dieden, som tidigare arbetat på UD, berättade om en tänkt flygresa till London. Man kan antingen använda en hemsida som visar flera flygbolag eller välja bolag och leta passande flighter själv. Internet krånglade, men vi fick ändå se hur det gick till på monondo.se.

Det är mycket att tänka på om man vill ha billiga biljetter, t.ex. varierar priset beroende på i hur god tid man beställer och vilken dag och avgång man väljer. Man kan även komma billigare undan om man accepterar byten, och väljer att landa långt från centrum, men då tar det ju längre tid att komma fram.

Billiga bolag brukar ha gott om tillval som man kan behöva ta ställning till. Incheckat bagage, ombokningsbarhet, avbeställningsskydd, platsreservation mm. Det kostar förstås pengar.

Sitt försäkringsskydd är bra att kolla upp inför en resa. Vad ingår i hemförsäkringen? Har man betalat med bankkort kan man ha fått en försäkring genom det. Man ska inte glömma att ta med sitt Europeiska sjukförsäkringskort när man reser i EU, EES eller Schweiz.

När det är dags att åka behöver man förstås komma i mycket god tid till flygplatsen. Det underlättar om man checkat in i förväg på nätet och skrivit ut sitt boarding card.

Hotellrum kan man boka på samma sätt som flyg genom speciella bokningshemsidor. Vad som ingår eller inte är värt att undersöka, liksom om rummen är rökfria. Man kan behöva betala en deposition när man stannar flera dagar. Det förekommer att hotell inte tar betalkort (utan bara kreditkort).

Behöver man boka en hyrbil, så finns det flera hyrfirmor på nätet att välja mellan. Bilarnas egenskaper uttrycks i antal platser, dörrar och väskor. Manuell/automatisk växellåda, förarens ålder och hur körningen debiteras är förstås också viktigt. Man behöver även här betala den deposition och ha ett telefonnummer för kontakt med firman. Att dokumentera de skador bilen har när man får den är bra.

Det finns bra appar man kan ha i sin mobil. För att hyra rum av folk (ej hotell) kan man använda AirBnB eller HomeAway. För att lokalt hitta bra kommunikationer kan man använda GoEuro. UD har en massa goda råd inför internationella resor och de finns i appen Resklar.

Annat viktigt telefonrelaterat är att ta med sig nödtelefonnumret till SOS International i Köpenhamn, numret till Sveriges närmsta ambassad och numren för spärrning av sina kreditkort.

Man bör också lägga in numret till sina närmaste anhöriga (med landkod) som ICE (In Case of Emergency) i sin telefon så att de går att nå om olyckan är framme.

Apropå mobiltelefoner så bör man akta sig för datatrafik (dvs MMS/Surf) i främmande länder. Det kan bli dyrt. För säkerhets skull kan man stänga av s.k. dataroaming. Inom EU införs snart att surf inte får kosta mer än det gör i hemlandet (upp till en viss gräns).

Säkerhet är viktigt, som t.ex. att ha en kopia av passet på sig om man lämnat kvar det på hotellet och att ha en kopia på kreditkorten kvar på hotellet när man är ute och handlar. En påse på magen för viktiga papper och värdesaker minskar också risken för stöld. En kom-ihåg-lista för packning är inte heller fel.

Vissa länder kräver visum, och då behöver man kontakta deras ambassad. Den kan t.ex. ställa krav på att passet har minst 6 månaders giltighetstid kvar. Information om detta finns på UD:s hemsida swedenabroad.com. Man kan också anlita en firma som sköter ansökan. Till USA kan svenskar få komma utan visum efter att lämnat uppgifter elektronisk på nätet, se www.esta.se. Det är dock ingen garanti för att man bli insläppt.

Så blev det Eva Nisséus tur att berätta om sin kommande semesterresa till en historiekurs på en folkhögskola. Hon har arbetat på SIDA.

Hon hittade sin resa genom att först Googla på ”Stockholm”, klicka på ”kartor” och sedan ”vägbeskrivningar” och så fylla i ”Malmö”. Sedan valde hon trafikslaget ”tåg” och vilken dag hon ville åka och valde ett lämpligt tåg. Bokade sin biljett gjorde hon på sj.se trots att hon valt en annan operatör (Snälltåget).

Hotellet i Malmö bokade hon via booking.com där man både kan få se bilder från hotellet, recensioner av andra gäster och ange sina egna krav.

För att turista i Malmö googlade hon på just ”turista i malmö” och fann via tripadvisor.se en båttur med Rundan som hon kunde boka.

Sedan åkte hon vidare med Skånetrafikens Pågatåg och buss till Svalöv där folkhögskolan ligger. Sedan blev det bråttom hem, och hon tog flyget från Sturup till Arlanda. Det bokade hon på flygresor.se.

Hennes bästa tips var att ha sin reselektyr i form av e-böcker och använda WiFi där det finns. Med mobilens GPS och kartor kan man få hjälp att hitta fram.

Vid frågestunden efteråt påmindes vi om att inte resa utan kontanter, för kort fungerar inte överallt. Det kan också vara bra att ha flera kreditkort om ett inte blir accepterat eller blir tomt. Två pass kan också vara bra att ha, för man får inte komma in i vissa länder om man har stämplar från fel länder i passet. Rätt vaccinationer är viktigt och information om dem finns i appen ResKlar.

Klicka här för att se alla presentationsbilderna .

Sammanfattat av

Johan Murray

Fråga Kanelbullen!

Torsdagen den 18 maj 2017

På årets första riktigt ljuvliga sommardag var det terminsavslutning i Drakenbergssalen och 51 medlemmar hade trotsat det fina vädret för att få svar på sina frågor om IT. Dataträffen hade fått rubriken ”Det digitala hemmets hemligheter” och tre av Kanelbullens kunniga stödpersoner, Khonee Andersson, Pelle Carlson och Johan Murray deltog.

Första halvan av dataträffen handlade om datorer i nätverk.

Johan inledde med att svara på frågan Hur ansluter man sitt hem till Internet. Det finns fem sätt:

• Datakabel (t.ex. fiber)
• KabelTV-kabel
• Telefonkabel (ADSL)
• Mobilt bredband
• Internetdelning i en mobiltelefon/surfplatta

Vilket sätt man väljer beror mest på vilka som finns tillgängliga där man bor och hur stora behov av prestanda man har. Storkonsumenter får kraftig mängdrabatt. Utanför storstäder erbjuds mest ADSL och mobilt bredband.

För att göra det praktiskt för sig så behöver man ha ett nätverk hemma. Det kan bestå av kabel eller av radiosignaler (Wi-Fi). Båda utgår från ett modem som man får av Internetoperatören eller som man köper själv (och då kallas det i stället för router).

Väljer man kabel får man en snabb anslutning, men inte särskilt flyttbar. Väljer man Wi-Fi får man en flexibel anslutning, men inte särskilt snabb och den blir känslig för radiostörningar från grannar och mikrovågsugnar. Wi-Fi-räckvidden är kort, och då kan man behöva ha en Wi-Fi-förlängare.

På sitt hemmanätverk kan man t.ex. koppla in:

• Dator(er)
• Surfplattor
• Skrivare / Skannrar
• Mediaspelare (ChromeCast / AppleTV)

Alla inkopplade enheter får ett s.k. IP-nummer som är deras egen adress på hemmanätverket. Det kan se ut så här: 192.168.0.2

Sedan tog han upp frågan Hur använder pensionärer Internet?

Yngre pensionärer (66 – 75 år) har i stort sett samma Internetvanor som befolkningen i övrigt, medan äldre (76+ år) både har sämre tillgång till och intresse för Internet. Äldre pensionärer använder i första hand en traditionell dator (inte mobil eller surfplatta) och använder den till nyttoändamål som e-post och räkningar, inte till nöjen.

Nästa fråga var Hur väljer man operatör och abonnemang?

Den som äger anslutningskabeln bestämmer vilka operatörer som ska få använda den. Därför är urvalet begränsat. I regel har man flera abonnemang med olika löptid, fart och datamängd att välja på. Mobilt bredband är enda alternativet man har om man inte är nöjd med utbudet i kabeln. Man kan jämföra priser och villkor på www.compricer.se.

Hur stort abonnemang man behöver beror förstås på vad man ska ha det till. Det går åt mest fart om man ska titta på film som man strömmar till en stor TV. Det kan röra sig om hastigheter på 25 Mbit/s. Gör man det ofta så blir det också en stor datamängd. Det kan bli 50 Gbyte/månad. Det kostar naturligtvis därefter. En blygsam användare som bara sköter e-post och bankärenden kan klara sig med 3 Mbit/s och en månadskonsumtion av 1 Gbyte.

En del operatörer har små abonnemang med seniorrabatter. Det är typiskt för branschen att det finns erbjudanden som kommer och går och att villkoren förändras.

Så kom Khonee upp på scenen för att berätta om Hur man beter sig som moln-användare.

När man använder ett ”moln” så lagrar man inte sina data på sin dator utan Internet i en egen ”låda” på ett säkert sätt hos en moln-leverantör. Det finns flera:

• Apple (iCloud)
• Google (Google drive)
• Microsoft (Onedrive)
• Dropbox

Alla förutom Dropbox har tilläggstjänster som E-post, Kalender, Ordbehandling, Kalkylark, Bildbehandling etc.

Det är gratis om man inte behöver för stort lagringsutrymme, och väldigt praktiskt när man vill komma åt data från flera olika håll eller dela arbeten med andra.

Hon försökte visa en mycket bra filmsnutt från ett av Googles datacenter, men det gick inte för att Wi-Fi-nätverket i Drakenbergssalen var för dåligt. Titta gärna på den själv. Klicka här.

Andra halvan av dataträffen handlade om det traditionella sättet att arbeta med datorer. Då lagrar man sina data på den egna datorn.

Johan kom tillbaka för att berätta Hur man beter sig som en lokal dator-användare.

Först visade han en bild över alla kontakter som en modern Laptop-dator kan ha och gav exempel på vad man kan koppla in där. De mest spännande är USB-kontakterna, för där nästan vad som helst kan kopplas in. De kommer att få ett nytt utseende snart, kallat USB-C.

När man arbetar lokalt med sin egen dator behöver man installera program som lämpar sig för det man vill göra. De professionella kostar förstås en hel del, men ibland finns det rätt bra ersättare som är gratis, exempelvis Libre Office i stället för Microsoft Office och Gimp i stället för Photoshop. SeniorNet brukar ha kurser i just dessa program.

Man måste kontrollera noga så att de inte gratisprogrammen innehåller virus, för man får själv ta ansvar för att utföra sådant som molntjänsterna ”bjuder på”, t.ex. uppdateringar och säkerhetskopiering.

Uppdateringar behövs av säkerhetsskäl. Alla program har brister som lömska personer kan utnyttja. Tyvärr kan uppdateringarna även innehålla nya fel och brister. Programmens tillväxt gör dessutom datorn successivt mer ”full”.

Städning av datorn, som att ta bort skräpfiler mm behöver göras med jämna mellanrum för att den inte ska gå onödigt sakta. Vi brukar rekommendera gratisversionen av Advanced System Care.

Säkerhetskopiering är viktigt som skydd mot eget sjabbel, datorhaveri, skador av virusangrepp och fysiska inbrott.

Antivirus och antimalware -mjukvara är absolut nödvändig, liksom en brandvägg om man ansluter sig direkt till Internet via mobilt bredband. Annars finns det redan en brandvägg i modemet från Internetoperatören.

Några frågor har kommit om hur man bäst surfar. De viktigaste sakerna man ska tänka på är:

• När man surfar på Internet erbjuds man i regel ”kakor” av de hemsidor man besöker. Det är inte farligt att acceptera dem.
• Man kan få rätt mycket oönskad e-post när man surfar. Oftast är det reklam. Det kallas spam. Enda sättet att slippa det är att vara försiktig med att sprida sin e-postadress. Har man en gång drabbats av mycket spam, så lär det fortsätta.
• En speciell sorts spam är sådan e-post som försöker luras, eller innehåller virus. Det kallas nätfiske. Här gäller det att var vaksam och inte öppna olämpliga bilagor eller klicka på olämpliga länkar. Det kan straffa sig hårt.

Om man har gäster på besök hemma, finns det också några saker som är viktiga att tänka på:

• Släpp inte in gästerna i ditt hemmanätverk. De kan smitta det med virus.
• Låna inga USB-stickor från gäster eller okända. De kan vara smittade.
• Om dina gäster vill använda din dator, se till att de använder ett gäst-konto så att de inte kan förstöra dina filer eller ditt rykte.

Skulle det värst hända, att data försvinner, så blir man glad över att ha tillgång till en fräsch backup. Pelle Carlsson kom upp på scenen och berättade om Hur man säkerhetskopierar.

Medvetenheten om behovet av säkerhetskopiering var stort hos publiken. Många hade gjort det nyligen själva.

Viktiga filer behöver man spara på två fysiskt skilda ställen för att kunna känna sig trygg, och det gäller inte minst filer med stort affektionsvärde. När man t.ex. har kopierat sina kamerabilder till datorn kanske man inte behöver radera bilderna i kameran utan kan köpa nya SD-kort allt eftersom de blir fulla.

Det finns gratisprogram som regelbundet kopierar ens arbetsfiler t.ex. till en extern hårddisk. Man kan välja vilka filer som ska tas med och hur ofta det ska ske. Windows 10 erbjuder funktionen Filhistorik för att spara filer man arbetar med på detta sätt. Windows har också funktionen Systemavbildning för att ta en kopia av hela hårddisken när man så önskar.

För att skydda säkerhetskopian riktigt väl behöver man förvara den helt separat, dvs inte alls ansluten till datorn eller nätverket.

Som avslutning så berättade Johan om Hur man felsöker sin dator och sitt nätverk.

Ja, alltså, felsökning är ju ett jobb för experter! Det är inte ens säkert att felet ligger i datorn eller i hemmanätverket. Det viktigaste man kan göra själv är att var noga när man dokumenterar felet. Att skriva upp vad man gjorde och vad som hände. Ta gärna bilder med mobilen eller använd Windows skärmklippverktyg.

Experterna kan finnas närmare än man tror: Ring barnbanen – de tycker Internet är Jättelätt!

Annars hjälper SeniorNet gärna till, förstås.

Klicka här för att se alla presentationsbilderna .

Sammanfattat av

Johan Murray

Mobilens möjligheter!

Torsdagen den 21 september 2017

Nu när det åter blivit kallt om morgnarna och de sinande grundvattenförråden så sakta fylls på igen kom 61 medlemmar till Drakenbergssalen för att få svar på sina frågor om mobilt Internet. På scenen medverkade den relativt nyblivne stödpersonen Lars Andersson och den särskilt inbjudna gästen Henrik Bjerkeborn från mobiltillverkaren Doro i Lund.

Lars började med att berätta om olika sorters Internetuppkopplingar.

Internet kom till mobilerna och gjorde dem ”smarta” för lite drygt 10 år sedan. Dessför­innan kunde man bara ringa och SMS:a via telefonnätet. Den kopplingen finns kvar och därför är man på sätt och vis ansluten till två nät, telefonnätet och Internet.

Det normala är att Internetanslutningen kopplas via mobiloperatören när man är utanför hemmet och att anslutningen sker via ett trådlöst och krypterat Wi-Fi-nätverk när man är hemma. Omkopplingen sker automatiskt. Hemma-nätverks-surfen är obegränsad men mobil­operatörerna har en surfpott som man inte kan överskrida.

Besöker man ett café eller ett köpcentrum har de ofta ett lokalt Wi-Fi-nätverk som man kan få ansluta sig till gratis. Har de inte ett lösenord så är det inte krypterat – låt i så fall bli deras Wi-Fi!

Man kan faktiskt också skapa sig ett alldeles eget lokalt Wi-Fi-nätverk med sin smarta mobil och dela på dess mobila uppkoppling ifall man har med sig utrustning som behöver det, t.ex. en del surfplattor. Det tär då förstås på surfpotten.

Det finns anledning att varna för att surfa via sin mobiloperatör utanför EU. Då drabbas man av s.k. roamingavgifter och de är väldigt höga.

Det är inte lätt att se på mobilen hur den för ögonblicket är ansluten till Internet och hur stark anslutningen är, för statussymbolerna som visas är små och kryptiska. Wi-Fi symbolen brukar se ut som en solfjäder och mobilsurfsymbolen som två riktigt små pilar (uppåt och nedåt). Telefonnätssymbolen ser ut som en uppförsbacke.

Så blev det dags för Henrik att berätta om Doro och dess produkter. Det är ett svensk företag som specialiserar sig på att konstruera och tillverka mobiler för seniorer. Mobilerna ska vara trygga och enkla att använda. Det finns såväl klassiska telefoner (utan Internet) som moderna smarta mobiler, fast utan de allra hetaste finesserna som t.ex. fingeravtrycksavkänning.

Man satsar i stället på funktioner som ska vara speciellt bra för seniorer. Några exempel:

• Hög volym på ringsignalen och vid samtal
• Bra ljudkvalitet med möjlighet till hörselkurveanpassning
• Trådlös koppling till användarens vanliga hörapparat
• Stor och tydlig text med bra kontrast
• Stora fasta knappar med funktioner som inte ändras
• Mobilen guidar användaren till önskad funktion med logiska frågor
• Laddning med en laddstation
• Speciell trygghetsknapp för larm som sänder SMS till 5 närstående med telefonens GPS-position i och även ringer upp dem och försätter mobilen i högtalarläge.

Vi fick en fin demonstration av den allra nyaste modellen 8040, med lite bättre prestanda än den förra men annars med samma gränssnitt, och se en trevlig liten video med artisten Lasse Holm som var mycket nöjd, inte bara med livet som senior, utan också med sin Doro-mobil.

Hela den halvtimmeslånga fikapausen var det kö till Henrik för att ställa frågor och till bordet med hans mobiler för att känna på och prova dem. Vilket intresse!

Så kom Lars tillbaka och fortsatte sin presentation av mobilens möjligheter med att berätta om moln-tjänsterna på Internet. Han tog Googles moln som exempel och de övriga leverantörernas moln fungerar likartat.

Moln innebär att man har ett konto hos ett Internetföretag med ett eget användarnamn och ett lösenord. När man är inloggad kan man göra en massa bra saker, som att

• Ta emot och skicka sin e-post
• Hantera sin lista med kontaktuppgifter
• Uppdatera sin kalender
• Redigera dokument, kalkylark och presentationer
• Ladda upp bilder och visa dem för sina andra
• med mera

Vitsen är eftersom informationen lagras centralt hos internetföretaget och så blir den lätt att komma åt från användarens alla enheter, såväl datorer som surfplattor som mobiler, bara man är inloggad. Ändras den på ett ställe ändras den automatiskt på alla. Informationen synkroniseras, som man säger. Den kan inte heller gå förlorad om t.ex. ens dator eller mobil går sönder.

Man bör därför vara extremt rädd om sina inloggningsuppgifter, användarnamnet och lösenordet. Kommer de på drift eller hackas är det mycket som kan gå galet. Lars rekommenderar därför så kallad tvåstegsverifiering. Det innebär att varje gång man loggar in från ett nytt ställe blir man inte insläppt bums. Först sänds ett SMS till användarens mobil med en kod i. Den koden ska man mata in för att få komma in.

Nackdelen med moln är att internetföretagen får veta väldigt mycket om oss och ger oss ”lämplig” reklam eller säljer det de vet. Det är så internetföretagen tjänar sina pengar.

Lars liknade de smarta mobilerna med de Schweiziska arméknivarna, fast i plus-plus-modell. Eftersom det finns appar man kan installera så kan man förvandla dem till allt från vattenpass till väckarklocka, från bankkontor till bibliotek. Och, man har dem alltid med sig!

Det kan kännas skrämmande att ha alla dessa möjligheter förpackade i ett så litet fodral, men bästa sättet att lära känna dem är att vara nyfiken och pröva sig fram. Man kan inte förstöra mobilen på det viset. I värsta fall bara behöva starta om den.

Tiden rann iväg och publiken fick välja vilka frågor som var viktigast att avsluta med. Man frågade om att flytta kontakter från en gammal till en ny mobil. Är den ena för gammal kanske det inte går, utan man får skriva in dem igen. Gör det helst via datorn! Man frågade om synkronisering, om att det kan ta tid innan informationen ser likadan ut på alla enheter. Man frågade också om hur man gör en skärmkopia på mobiler. Det är viktigt att kunna om man får ett problem och behöver kunna visa upp hur det såg ut för någon kunnig kompis.

Som avslutning så kom Johan Murray upp på scen och tackade deltagarna och gjorde lite reklam för höstens återstående dataträffar.

Klicka här för att se presentationsbilderna .

Sammanfattat av

Johan Murray

Jubileumsdataträff

Torsdagen den 19 oktober 2017

Nästan precis på dagen 20 år efter att SeniorNet Södermalm bildades kom 43 intresserade medlemmar till Drakenbergssalen för att få höra några av de som var med på den tiden berätta.

Owe Rydell, medlem nummer 4, redogjorde för sin karriär som ljudtekniker på radio och TV samt sedan som datatekniker på Ericsson och Televerket. Därefter, som egen företagare med sin fru i källsorteringsbranschen bedrev han verksamhet från mull till media (multimedia).

I den egenskapen kom han i kontakt med Marta Sandén, blivande medlem nummer 1, som varit journalist i USA och där uppmärksammat SeniorNet. Hemma i Sverige startade hon en datorskola för barn på eftermiddagar, men på förmiddagarna kunde datorerna bli tillgängliga för seniorer.

Marta och Owe tillsammans med ett radio/TV-gäng startade därmed SeniorNet Sweden. ViviAnn Lundeberg, medlem nummer 2, blev den första ordföranden.

Stadsdelsnämnden i Maria-Gamla Stan där Cecilia Källen arbetade med äldrefrågor blev intresserad och bidrog starkt till bildandet av SeniorNet Södermalm senare samma år, 1997. Stadsdelsnämnden har fortsatt att stödja vår verksamhet under åren och gör det än, som väl är.

En annan mycket aktiv person i det sammanhanget är Pelle Carlson, men han kunde inte vara med idag.

Folke Karlsson var också med från början och fick ta hand om SeniorNet Södermalms medlemsregister, och gör så än. Han berättade att alla SeniorNet-klubbar inte hör till SeniorNet Sweden. Några, t.ex. Helsingborg och Norrköping hör direkt till SeniorNet USA. Han berättade också om hur man fick en vrå med fyra datorer på Mariahissens översta våning att använda som Internetcafé.

Judit Persson kom hit från Ungern 1956 och har arbetat här som civilingenjör. Hon kom mycket i kontakt med datorer som ritningsverktyg på arbetet och lärde sig själv om dom. Hon startade en SeniorNet-klubb i Farsta som lånade datasalen i Farsta Gymnasium när den var ledig. Efter en tid ville skolan ha betalt, och då lades klubben ner och uppgick i SeniorNet Södermalm.

Olov Östberg från SeniorNet Botkyrka påpekade att man behöver ha tillstånd från USA för att få använda namnet SeniorNet och undrade om vi hade det. Ingen visste.

Kurt Åberg, SeniorNet Södermalms 4:e ordförande, fick berätta dataträffarnas historia, men först gjorde han reklam för PC-programmet Copernic Desktop Search som håller ordning på ens brev, dokument och bilder i datorn. Det är inte gratis. Se http://www.copernic.com/en/products/desktop-search/. (MS Office 2010 och uppåt.)

Dataträffarna började år 1999 på Postmuseum. De hade många varierande ämnen. Nya slags Windows och datorer/surfplattor, hemsidesnickrande och släktforskning mm. mm. De kompletterades snart med Fototräffar och Filmträffar. Foto var ett stort ämne ända tills mobilkamerorna blev så bra att de kunde konkurrera med systemkamerorna.

Lars Bogren, SeniorNet Södermalms nuvarande ordförande, berättade om hur det står till med klubben idag. Antalet medlemmar är över 1000 och 65% är kvinnor. Dels dör männen av, dels vill de inte låtsas om att de inte kan datorer, ansåg han. Folke inflikade att vi nu blivit den största klubben i SeniorNet Sweden.

Lars nämnde att ute i samhället är det 50% av befolkningen över 65 år som saknar dator. Det betyder 5000 hushåll bara på Södermalm. Samhället (myndigheter, företag, föreningar, släkt och vänner) kräver att man har tillgång till dator och vi har Internetcaféet Kanelbullen med datorer man kan använda och dit man kan komma och få hjälp.  Det är många som gör det, ca 12 besökare per vardag som det är öppet. Allt fler tar med sig sina egna bärbara datorer. De svårare problemen tar måndagssupportgruppen som består av 10 specialister hand om.

Internet som tog fart samtidigt med att SeniorNet bildades har även haft stor inverkan på äldres livsföring, genom alla möjligheter det erbjuder och genom att bryta isoleringen. Bland medlemmarna i publiken använde sig alla av de möjligheter som erbjöds förutom Facebook och andra sociala medier som inte var så populära. Att beställa mat från Internet var det heller ingen som gjorde än. Lars tror att den tjänsten har framtiden för sig.

Möjligheten att få hjälp på Kanelbullen var också något som publiken utnyttjade. Staden erbjuder inte mycket annat än de redan ansträngda biblioteken.

SeniorNet har fortfarande mycket att göra för att tekniken (datorer, program, nätverk) förändras, samhällskraven ökar, mångas ovilja består och att anhöriga/vänner inte har tid att hjälpa.

Vi har inte svårt att få nya medlemmar eftersom ryktet går, nyblivna pensionärer förlorar sin arbetsplatssupport, små föreningar lägger ner, massmedia uppmärksammar oss och vi besöker andra pensionärsorganisationer.

En svårighet med växandet är att hitta tillräckligt många nya kvalificerade stödpersoner.

I framtiden behöver SeniorNet växa mer, så att vi kan bli en godkänd organisation för pensionärer med status som remissinstans för politikerna.

Krister Carlsson från SeniorNet Botkyrka, som är en ganska nybliven styrelseledamot i SeniorNet Sweden, ställde sig frågan varför man behöver ha en moderorganisation och svarade att klubbarna kan få stöd och hjälp med att hävda sina gemensamma intressen och med tillgång till utbildningsmaterial mm. Små klubbar behöver mer hjälp än stora.

Inför senaste årsmötet gjordes en verksamhetsplan och en klubbenkät som han presenterade kortfattat. Marknadsföring/lobbying är det klubbarna helst vill ha hjälp med. Styrelsen har bildat en marknadsföringsgrupp. Nytt reklammaterial har tagits fram som vi kan dela ut till tänkbara nya medlemmar.

Utställningsmaterial har också tagits fram och ska användas på Seniormässan i Älvsjö 24-26 oktober. Sedan kan klubbarna låna det av moderorganisationen.

SeniorNet har hittills inte ansökt om statsbidrag, men möjligheten har man nu börjat undersöka, även om de mest ges till större föreningar. Man bör vara 30000 medlemmar eller mer. I Norge har SeniorNet statsfinansiering.

Det är fortfarande många som inte vill eller kan delta i samhällets digitalisering. Det blir inte bättre när massmedia skrämmer upp folk med exempel som gått riktigt illa. SeniorNet borde motverka detta genom att arrangera kurser kring ämnena ”säker betalning” och ”att undvika id-kapning”. Till och med riktiga höjdare kan ju bli blåsta.

Olov Östberg kom att avsluta dataträffen genom att efterlysa mera aktivism. Han tyckte att t.ex. SeniorNet Kungsholmen hade mycket mera goda nya idéer, och erbjöd sig att vara en aktivator i vår klubb.

Klicka här för att se presentationsbilderna .

Sammanfattat av

Johan Murray

Lev väl med e-hälsa

Torsdagen den 23 november 2017

Det var en blåsig, kall, mörk och kulen novembereftermiddag och man blev rejält uppfriskad bara av att sticka näsan utanför dörren. Trots det hade 55 tappra medlemmar tagit sig till Drakenbergssalen för att lära sig ”Leva väl med E-hälsa”.

För informationen stod Krister Carlsson (SeniorNet Botkyrka), Anders Magnusson (SPF, pensionerad läkare), Margareta Danelius (chefsläkare Capio Go) och i någon mån Johan Murray (SeniorNet Södermalm) som var värd.

Johan inledde med att berätta om bankerna som är föregångare när det gäller att digitalisera sin verksamhet och få kunderna att utföra rutinarbeten åt dem hemifrån eller i de smarta telefonerna. Fysiska pengar har blivit digitala. Det har gått så långt att det finns banker som saknar kontor och har ett minimum av mänskliga kundkontakter. Kommer hälsovårdens utveckling att gå lika långt?

Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har en vision om att Sverige ska vara bäst i världen på e-hälsa år 2025, och med denna definition av e-hälsa:

”att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa”

Den hälsa man avser är ”ett tillstånd av fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande”, alltså en väldigt hög ambition.

Anders och Krister tog upp Vårdguiden 1177 som exempel på hur långt man kommit hittills. Över hälften av åhörarna hade redan använt 1177.se som, förutom rådgivning, ger oss patienter möjlighet att läsa vår journal och se våra mediciner och boka tider på vårdcentralerna. Anders, som nyligen varit hos sin doktor, var inte så nöjd med det som stod i hans journal och inte heller med medicinförteckningen, så han skulle klaga. Man har rätt att få informationen rättad! Den ska vara tillgänglig för rätt personer vid rätt tillfälle, och vara korrekt.

Ambitionen är alltså hög och medlen man vill bruka många. Allt från hälsoinformation på nätet via utrustning till hjälp och provtagning i hemmet, vårdcentraler i mobilen, e-recept, e-journaler, telemedicin (dvs vård på distans) till hälsovårdsappar för fysisk och mental träning i mobilen. Anders skojade om att dataspelandet i kollektivtrafiken gör T-banan demensförebyggande.

Den myndighet som ska övervaka och samordna e-hälsosatsningen kallas E-hälsomyndigheten och har nyligen fått flytta från Stockholm till Kalmar och där starta om sin verksamhet. Den ansvarar också för register och IT-funktioner för läkemedelshantering och har bl.a. en tjänst för apoteken (EES) som ger dem möjlighet att kontrollera om patientens alla mediciner verkligen passar ihop. De kanske rentav motverkar varandra. Man kan gå till apoteken och be dem kontrollera detta.

E-hälsomyndigheten har också en tjänst som heter Läkemedelskollen. Där kan alla över 18 år logga in med sin e-legitimation och se sina recept, uthämtade läkemedel, högkostnadsskyddet och beställa utdrag från andra läkemedelsregister. Man planerade även ett personligt hälsokonto kallat Hälsa för mig, men det stoppades av datainspektionen.

Det är ganska långt kvar innan målet är nått. Nu arbetar landstingen och vårdcentralerna med att samordna sina egna olika vårdsystem så att valda delar av patientjournalernas innehåll kan göras tillgängligt för varandra (och för patienten).

Så tog Margareta och Johan vid och valde att börja med att diskutera doktorns roll igår, idag och i morgon. Förr var doktorn en auktoritet som skulle lydas, numera mer av en personlig pedagog/guide för de allt kunnigare och mer stressade patienterna som får vara med i valet av vård. Forskningen har nu gjort så stora och många rön att det ibland är riktigt svårt och kan ta lång tid att ställa rätt diagnos. I framtiden kan man kanske använda till datoriserade expertsystem för hjälp med detta.

E-hälsosatsningen ska göra vården säkrare, snabbare, billigare och ge mer statistik, är det tänkt. Säkerheten får man med den ökande datoriseringen och de gemensamma journalerna. Snabbheten nås med digital kommunikation (som också kan spara restid för patienten, särskilt i glesbygd). Det väntas bli billigare eftersom vårdinsatserna blir säkrare och kan göras tidigare. Dock finns det en risk för en viss överkonsumtion av vård när den blir mer lättillgänglig. Men, vem är bättre på att avgöra vårdbehovet än patienten själv?

Därefter gjorde Johan ett verklighetstroget låtsasbesök på Margaretas vårdcentral på nätet. För att man ska kunna få en säker och rättvis vård är det viktigt att även dessa besök följer en säker och standardiserad medicinsk process, poängterade hon. Det började med inloggning med e-legitimation. Sedan fick Johan gå igenom väldigt många små formulär med frågor trots att han bara hade ett enkelt hudutslag och Margareta påpekade att detta sparade väldigt mycket läkartid. Han skickade in sina svar tillsammans med en bild på sitt utslag och fick besked i mobilen när doktorn var redo att svara (chatta) med honom.

Det här väckte en rad frågor från publiken t.ex.:

• Får man en säkrare diagnos på en fysisk vårdcentral än en digital?

Margareta svarade att hon bokar tid åt patienten på en fysisk vårdcentral om man behöver ta prover eller klämma och känna på hen. Man kan inte säga på förhand var gränsen går.

• Vad kostar det?

Vårdcentralerna på nätet tar 250:- för närvarande, men betalningsfrågan är inte löst och hennes nättjänst kostar ännu ingenting.

• Hur är säkerheten? Patientjournaler har försvunnit från vårdsystemen på sjukhus.

Nuförtiden tar man säkerhetskopior betydligt oftare än tidigare. Säkerheten blir också större genom att det patienten svarat automatiskt läggs in i journalen.

När det gällde frågan om hur man väljer sin e-doktor säger hon att man i första hand bör välja en digital vårdgivare som samarbetar med en vårdcentral där man är listad. I andra hand kan man lista sig på en som både har fysisk och digital vård.

De digitala vårdaktörer som redan finns profilerar sig på lite olika sätt som man också bör ta hänsyn till när man väljer, antingen det gäller öppettider, chatt resp videosamtal, språk, kopplingar till fysiska vårdcentraler mm. Dessutom är det flera nya aktörer på gång.

Som Anders och Krister redan nämnt så kommer e-hälsan även att förändra behandlingen av patienter på sjukhus och i hemmet. I framtiden kan allt mer av vården komma att ske i hemmiljö med tekniska och uppkopplade hjälpmedel.

All denna nya teknik ställer krav på att patienten har (kvar) en förmåga att hantera tekniken. Den blir visserligen bättre och bättre men man kan också använda sig av ombud.

Som avslutning så ställde Johan frågan om e-hälsa verkligen gör oss friskare och svarade med ett citat från WHO om att vår livsstil är det som påverkar hälsan mest, om man mäter livskvaliteten i livslängd. Det kan läkarna mest hjälpa till med information om.

Klicka här för att se presentationsbilderna .

Sammanfattat av

Johan Murray