Hem › Dataträffar › Referat från dataträffar 2024

Referat från dataträffar 2024

Det digitala kulturutbudet

Fredagen den 16 februari 2024

Ösregn och slask denna dag efter en lång kall vinter – skulle någon vilja komma till Svärdet som så bekvämt kan sitta hemma? Jo, 22 medlemmar infann sig och fick tillsammans med de 44 på zoom höra Martin Appel från tidningen PC För Alla berätta om det digitala kulturutbudet. Det blommade upp under pandemin men finns ännu kvar i våra mobiler, datorer och surfplattor.

De är som biografer, teatrar, konserthus, bibliotek, muséer, skolor mm man både kan ha hemma och kan ta med sig. Men, egentligen är det fråga om att använda sin webbläsare eller apparna i mobilen/surfplattan för att nå digitala tjänster på Internet. Man behöver inte skaffa någon speciellt dyr utrustning för att kunna göra det, vanlig duger. Allt som har med visning av levande bild att göra (s.k. strömning/streaming) kräver dock ett bra bredband. Det går åt mycket data.

På större enheter brukar bild- och ljudkvaliteten vara bättre. Nästan alla TV-apparater som säljs nu har inbyggd möjlighet till Internet-anslutning via WiFi och kan därför också användas till att surfa med och att installera appar för kulturkonsumtion i. Har man bara en gammal TV men som har en HDMI-ingång, så kan den kompletteras med en billig Chromecast-enhet eller en Apple-TV-enhet som åstadkommer samma sak på ett hyfsat enkelt sätt.

Att se på film och serier

Det finns flera strömningstjänster som erbjuder filmer och serier. Utbudet är stort och man kan antingen abonnera på tjänster månadsvis eller hyra/köpa enstaka avsnitt. Det finns också ett gratis utbud, men den strömningen kan bli uppblandad med reklam.

För att hitta var en viss film/serie finns, så kan man vända sig till speciella söktjänster:

Stora strömningstjänster har sällan de senaste filmerna:

Hyrtjänster för nytt och populärt:

Gratistjänster (Reklam- eller skattefinansierade)

Ibland är det av upphovsrättsskäl inte tillåtet för bolag att visa program utanför ursprungslandet. Ett lagligt sätt att kringgå det hindret är att med hjälp av en VPN-tjänst förändra sin geografiska position. Det kan till exempel användas för att som svensk turist se svenska TV-program när man är i Spanien. För en VPN-recension, se https://www.pcforalla.se/article/1725540/test-vpn-surfa-anonymt.html.

Teater, konsert eller opera

Under pandemitiden kunde vi på grund av ett speciellt upphovsrättsligt undantag få se mycket scenkonst digitalt. Vissa institutioner erbjuder dock fortfarande en mindre del av sina föreställningar gratis digitalt.

Att lyssna på ljud

Väldigt många går omkring med små hörlurar i öronen nuförtiden och lyssnar på musik eller radioprogram. De med god hörsel skaffar sig gärna fina hörlurar med bra återgivning. Flera i publiken hade hörapparater och irriterade sig på deras avigsidor, som att man måste byta inställning beroende på omständigheterna.

Våra vanliga radiokanaler går att lyssna på, på Internet:

Poddar är inspelade program som finns på Internet och som man kan lyssna på när man vill, oftast via appar i mobilen/surfplattan:

Väldigt mycket inspelad musik är tillgänglig att lyssna på, i första hand via appar.

  • Spotify (för Apple, Android och Windows) finns som gratis med reklam
  • Deezer (för Apple, Android och Windows) finns som gratis med reklam
  • Youtube music (https://music.youtube.com/) gratis
  • Apple music (för Apple-enheter)
  • Tidal (för Apple, Android och Windows)
  • Soundcloud (https://soundcloud.com/) har många nya artister
  • Shazam (för Apple och Android) identifierar musik man hör

Att lyssna på eller läsa böcker

Man behöver inte gå till biblioteket för att låna böcker, om man har ett lånekort. De erbjuder nerladdningsbara lån av inläsningar (=ljudböcker) och tryckta texter (=e-böcker). Se https://biblioteket.stockholm.se/e-medier-databaser.

Det finns kommersiella tjänster för ljud- och e-böcker man kan abonnera på månadsvis. De har egna appar.

De vanliga bokhandlarna på Internet erbjuder ofta e-böcker billigare än de tryckta, och styckvis.

Att läsa tidningar

Ett urval av dagstidningar från hela världen finns för Internet-läsning på Stockholms Stadsbiblioteks sida. (https://biblioteket.stockholm.se/artikel/pressdisplaypressreader)

Man kan också abonnera på tjänsten Readly som har svenska magasin och vissa dagstidningar. (https://se.readly.com/).

Museer

Många museer har fotograferat sina samlingar och publicerar dem på Internet.

Utbildning

Många utbildningsinstitut erbjuder gratis kurser och föreläsningar i folkbildande syfte på Internet.

Fråga: Varför behöver man ha ett konto för att utnyttja tjänsterna?

För att kunna få tillgång till de tjänster som är kommersiella behöver man registrera sig, och ange sina betal-uppgifter. Även gratistjänster kan begära registrering av nyfikenhetsskäl. Finns det information som användaren vill spara hos tjänsten, så behövs också ett konto.

Registreringen gör att man kan bli utsatt för reklam, men för att skydda sin vanliga e-post kan man ju använda en slask-epost-adress.

Avslutning

Efter dessa mängder med tips, så insåg alla att kulturutbudet visserligen är enormt, men att det finns möjligheter att hitta de riktiga godbitarna, och tackade Martin Appel så mycket för presentationen.

Se presentationsbilderna här

🔗 Martin Appel-Kulturtips-2024-02-16.pdf

Sammanfattat av

Johan Murray

Underlätta bankbestyren och bli mer skeptisk

Torsdagen den 14 mars 2024

Något bistert uteklimat var det inte denna dag utan ljust och ljummet väder med osopade trottoarer. Att det är på Internet som bisterheten finns, skulle de som kom till dagens Dataträff snart få erfara. De var fler än vanligt, för övriga SeniorNet-föreningar i Stockholmstrakten hade bjudits in att höra på när Fredrik Almberger och Amalia Krantz från Nordea gav tips och råd om betalningar och fullmakter. Det kom 31 personer till Svärdet och 98 st infann sig på Zoom.

Amalia Krantz är Nordeas bedrägeriexpert och hon målade upp bilden av en värld där bedragare härjar vilt med oss Internetanvändare. Utvecklingen har gjort tekniken svårare att överlista än användaren. Man behöver därför skydda sig genom att själv vara svårlurad.

Vi har haft Mobilt BankID för personer med svenskt personnummer sedan 2010 och det används idag enormt ofta som legitimation och inloggningshjälpmedel. Det är likvärdigt med pass och nationellt ID-kort, även om det ännu inte accepteras som fotolegitimation överallt. För att styrka äktheten behöver man numera ha giltigt pass eller nationellt ID-kort och ibland skanna det med Bank-ID-appen, bland annat när ett nytt mobilt BankID ska aktiveras.

Man kan ytterligare höja säkerheten för sitt Mobila BankID genom att tillåta att appen får använda geografisk platsinformation och ge notiser/aviseringar om säkerhetshändelser.

När man använder Mobilt BankID bör man ställa sig frågorna:

  • Vem tog kontakten? Är initiativet inte ens eget, så kan det vara en bedragares.
  • Stämmer det som ska utföras? BankID visar i detalj vad som ska godkännas. Läs det noga!

I diskussionen efteråt undrades hur det är med begärd återuppringning i telefonkön till bankers kundcenter. Kan man verkligen vara säker på att det är banken som ringer tillbaka då? Något svar gavs inte på den frågan, mer än att man bör välja att ringa när kön är kort.

Bedrägeri har blivit en mycket lönsam internationell industri, i Sverige ger den större brottsvinster än narkotikahandeln. Bedragare är opportunister och tar vara på aktuella tillfällen som t.ex. att det är deklarationstider nu och snart dags för skatteåterbäring. De är också mycket manipulativa och drar sig inte för att skrämmas grovt.

Bedrägerier i form av social manipulering förekommer i tre former. De går ut på att få oss att göra bedragaren en tjänst, som vi inte borde. Att vi är så frikostiga med personlig information i sociala medier och all annan offentlig information om oss underlättar manipuleringen väsentligt.

  • Romansbedrägerier. Spännande, attraktiva och välartikulerade personer tar kontakt, oftast med damer. De ber efter hand om allt mer pengar och försvinner spårlöst när de fått nog.
  • Investeringsbedrägerier. Erbjudanden om otroligt bra avkastning kan vara frestande, särskilt för medelålders män. De tror sig köpa en bra tillgång, och kan följa värdetillväxten på webben, men när de vill sälja tillkommer först avgifter och sedan försvinner allt helt. Därefter kan de bli kontaktade av andra bedragare som vill ”hjälpa” dem att få tillbaka kapitalet.
  • Befogenhetsbedrägerier. Man kan bli falskt kontaktad av en organisation med gott rykte, som polisen eller ett välkänt företag och få reda på att något oönskat håller på att hända. Är det ett meddelande kan det innehålla falska länkar eller telefonnummer. Är det ett telefonsamtal kopplas man vidare till en ”säkerhetsavdelning” som förleder den drabbade att lämna uppgifter, installera mjukvara eller göra transaktioner som gynnar bedragaren. Man ges intrycket att problemet blir löst, när det egentligen är tvärtom.

Man skulle kunna tro att det är lätt att se varifrån telefonsamtal, sms eller e-post kommer. Så är det inte alls. Det är tvärtom mycket lätt att förfalska avsändarinformationen för att vilseleda. T.ex. kan falska meddelanden kan dyka upp i annars helt äkta meddelandetrådar.  De falska kan innehålla länkar till falska hemsidor eller falska telefonnummer, så var skeptisk mot dem!

En annan typ av bluff är meddelanden som börjar med ”Hej mamma, jag har ny mobil…” som går ut på att få föräldern att skicka pengar till bedragaren. Försök att på annat sätt kontakta barnet för att kolla om uppgifterna verkligen stämmer. En av åhörarna i lokalen fick under vårt möte ett falskt sms med just detta innehåll!

Får man SMS/MMS med skumt innehåll bör man skicka vidare det till nummer 7726. Då kan teleoperatörerna undersöka saken och vidta åtgärder.

Det är alltså viktigt att försäkra sig om att man har med rätt motpart att göra och bedöma om det inträffade är rimligt. Motringning är en bra kontrollmetod, men ring bara till officiella nummer!

För att hitta motpartens korrekta telefonnummer bör man besöka dess hemsida på Internet, men då kan det hända att det högst upp visas en annons som bedragare har betalt för att få placerad överst. Kontrollera att de länkar du klickar på vid sökningar inte är märkta med ”Sponsrad”.

Skulle man råka i klorna på en bedragare, kan det vara bra att ha begränsat de egna möjligheterna till att föra över stora summor snabbt eller betala med kort internationellt. Bankerna erbjuder olika metoder och olika gränser för detta.

Efter att vi användare nu enträget manats att skydda oss blev den naturliga frågan från publiken – gör inte bankerna något själva för att hindra bedrägerierna? Svaret blev att tekniken utvecklas och att banken ”gör mycket” men att det viktigaste är vad vi själva gör. Alla behöver hjälpas åt. Nordea har sänkt sina beloppsgränser för transaktionerna individuellt och även startat ett sparkonto med tidsfördröjning. Man ringer kundcentret för att ändra sina gränser tillfälligt eller få reda på var gränserna går.

Fredrik Almberger som är affärsutvecklare hos Nordea fortsatte presentationen med att tala om situationer då man inte längre klarar att sköta sin ekonomi själv. Autogiro, e-fakturor och gammaldags kuvertgiro finns fortfarande, men det kan vara bekvämare att låta någon annan sköta ens ekonomi med en fullmakt. Då kräver bankerna ofta att den ska vara tecknad på deras egen blankett för att kunna godkännas, och omfattningen den har kan variera. Hos Nordea bör man i stället teckna ett medanvändaravtal som tillåter att en annan person i eget namn sköter hela ens digitala ekonomi.

Vanliga fullmakter upphör att gälla om utfärdaren blir dement, men då kan en i förväg upprättad framtidsfullmakt vara ett alternativ. Även den kan behöva tecknas på bankernas egen blankett för att gälla där. Då är transaktionsbanken den man i första hand bör vända sig till.

Som avslutning ställde publiken en rad frågor, och de viktigaste av svaren har bedrägligt nog redan smugits in i referattexten ovan, så det så!

Se vissa av presentationsbilderna här

🔗 Nordea-2024-03-14.pdf

Sammanfattat av

Johan Murray

Källkritik – din kompass i informationsdjungeln

Torsdagen den 18 april 2024

April är en lurig månad på flera sätt, dels för att vädret växlar mellan varmt och kallt, men också för att viljan att luras är hög. Därför passade det utmärkt med en dataträff om källkritik just denna månad. 23 medlemmar kom fysiskt till Svärdet och 31 tittade in via Zoom för att höra Björn Körlof ge oss sin syn på ämnet som fd GD för Styrelsen för Psykologiskt försvar.

Några viktiga ord

Man kan inte förstå varandra om man inte har samma uppfattning om ordens betydelser. Björn inledde därför med att definiera begreppen information (det man vill framföra), kommunikation (sättet det framförs på), fakticitet (att en händelse kan inte ha skett på mer än ett sätt), åskådlighet (att något går att återge på ett begripligt sätt), empiri (dvs inte fakta utan slutledningar som bygger på omständigheter), validitet (att giltiga slutsatser bygger på tillförlitliga uppgifter), sanning (att allt annat än eviga sanningar som  matematik bara är sannolika) samt trovärdighet (hur pålitliga uppgiftslämnare är).

IT stör opinionsbildningsprocessen

I vårt samhälle är det viktigt att alla får tillförlitlig information så vi kan diskutera samhällsfrågor och ta ställning i dem.

Den nya informationstekniken har gjort att väldigt många källor kan sprida väldigt mycket information till oss av varierande kvalitet. En del aktörer har ett starkt egenintresse av att påverka oss och det gör dem mindre trovärdiga. Det kan gälla företag, myndigheter, traditionella media, sociala medier m.fl.

Myndigheter och media ska gå att lita på. Lagen kräver att myndigheterna ska informera snabbt, korrekt och fullständigt om de inte hindras av sekretess. Medierna har etiska regler om att rapporteringarna ska vara så sanna som möjligt, relevanta, ha nyhetsvärde och vara konsekvensneutrala. (Konsekvensneutralitet innebär att man bortser från de skadeeffekter en angelägen publicering kan ha.)

Fullständig information finns ofta inte att tillgå med detsamma. Dessutom kanske inte all information ryms i media eller inte bedöms som relevant. Utebliven information eller hotfull sådan oroar människor och det kan skapa rykten och konspirationsteorier samt misstro mot myndigheter.

Om något stort eller allvarligt händer, så tror många att orsaken också måste vara stor. Då spelar det ingen roll att den orsaken är ganska osannolikt. Myndigheternas enkla förklaringar, när de sent omsider kommer, kan anses orimliga. Döljer myndigheterna något?

Historien visar att myndigheterna inte alltid klarar sin uppgift så bra. Även små missar kan få stora konsekvenser för deras anseende. Björn gav exempel från Tjernobyl-olyckan, Estonia-olyckan och Palmemordet.

En källkritisk attityd underlättar

För att kunna ta ställning till om den information vi får är tillförlitlig bör man fråga sig:

  • Varifrån kommer informationen?
  • Är uppgiftslämnaren trovärdig?
  • På vilket sätt kommuniceras informationen?
  • Vad vill uppgiftslämnaren uppnå?
  • Är det uppgifterna rimliga?
  • Är informationen återupprepad? Kolla då ursprunget.
  • Är informationen sensationell eller skrämmande? Av vilken anledning?
  • Är inramningen sensationell eller skrämmande (genom påannonsering/rubriker)?

Uppmärksamma vilseledande påverkan

Det finns signaler man bör uppmärksamma som visar att det kan röra sig om försök till påverkan:

  • Propaganda, politik och reklam vädjar gärna till känslor före förnuftet.
  • När korrekt information blandas med falsk blir vi inte lika skeptiska.
  • Ett avancerat vetenskapligt språk kan göra oss imponerande.
  • Trovärdiga källor som förfalskats är mycket förrädiskt.
  • Om samma budskap återkommer gång på gång nöts det in i oss.
  • Hotfullhet.
  • Nedsvärtning av trovärdiga källors rykte (som kan spridas långt).
  • Att historien skrivs om för att bättre passa nutida synsätt.

AI förändrar förhållandena

Med modern AI-teknik kan falska källor redan nu fås att framstå som mycket trovärdiga:

  • Kända människors röster och utseende kan imiteras mycket naturtroget.
  • Bilder från drönare kan AI-manipuleras till stridandes egen fördel.
  • Talat och skrivet språk kan översättas snabbt och genuint även mellan olika språkfamiljer och då kryddas med desinformation.

Vårt hopp står till att AI:ar utvecklas som kan avslöja manipulering andra AI:ar gjort.

Även IT-tekniskt hyperbegåvade människor kan engageras i kampen, och då särskilt kampen mot IT-attacker från fiendeländer. Vårt samhälle är så beroende av IT-system att ett starkt skydd av dem behövs. Man kan fråga sig om vi inte också behöver ha förmågan att gå till motangrepp.

Gör det psykologiska försvaret något aktivt åt situationen?

Javisst, Björn berättade att man både utbildar myndigheterna i hur man hanterar besvärliga informationssituationer och håller realistiska och överraskande övningar med dem. Det gäller att snabbt vara öppen med vad man vet och inte ge sig in på spekulationer.

Efteråt var det många som tyckte att det var fantastiskt bra övningar.

Styrelsen för Psykologiskt försvar byggde sitt kunnande på vad till ett ”gäng” forskare i olika ämnen kommit fram till, från språk och statsvetenskap till psykologi.

Vad forskningen kommer fram till är viktigt inom alla områden och alla myndigheter behöver ta ställning till hur resultaten ska presenteras för befolkningen. Ogynnsamma resultat går inte att förtiga, för då väcks misstänksamheten att det finns fler resultat som dolts.

Avslutning

Björn gav oss en kort sammanfattning av de viktigaste punkterna i sin presentation innan tiden tog slut och vi måste tömma och städa lokalen. Han fick förstås en stor applåd.

Efteråt var det många som tyckte att det här var en fantastiskt bra föreläsning.

Se presentationsbilderna här

🔗 Björn Körlof Bilder 2024-04-18

Sammanfattat av

Johan Murray

EUs IT-lagar — Hur berör de oss?

Torsdagen den 2 maj 2024

Att vårvärmen kom lagom till Valborg och prydnadskörsbären i Kungsan blommade för fullt till första maj gjorde säkert många Stockholmare både gladare och piggare på livet. De 12 som kom till Svärdet och de 21 på Zoom var i alla fall på gott humör trots det lite trista ämnet EUs IT-lagstiftning som Leif Lundgren, Vivian Vimarlund och Johan Murray skulle berätta om, eftersom det närmar sig ett EU-parlamentsval.

Intresset i Sverige för att rösta i detta val har historiskt varit mycket lågt (runt 40%), men har ökat något på senare tid. Sverige har nu 21 Europaparlamentariker och de får sitta i 5 år.

EUs Lagstiftningssätt

Leif fick börja med att berätta om hur lagar stiftas inom EU.

De församlingar som är inblandade är Europeiska Rådet (medlemsländernas statsministrar) som lägger upp de stora riktlinjerna, Kommissionen som utreder och formulerar lagförslag, Ministerrådet (medlemsländernas fackministrar) som bearbetar och röstar om lagförslagen, EU-parlamentet (folkets röst) som också bearbetar och röstar om lagförslagen och EU-domstolen (med domare från medlemsstaterna) som bedömer lagligheten i lagförslagen på EU-nivå och i medlemsländerna.

EU-lagarna kan utformas som förordningar eller direktiv. Förordningar är färdigformulerade och likalydande texter antas i alla medlemsländers parlament. Direktiven ger medlemsländerna en möjlighet att själva bestämma hur deras lagar ska ändras, och ändringarna kontrolleras sedan av EU.

EU-lagarna blir godkända om både Ministerrådet och EU-parlamentet godkänner dem, och det kanske lyckas först efter flera omröstningar och omarbetningar. Allt sådant tar tid. Dessutom behöver medlemsstaterna tid på sig att införa lagarna och samhällena tid på sig för anpassning. Det gör lagstiftningsprocessen som helhet mycket långsam.

För att få detta lite smidigare har man infört informella s.k. trepartsmöten med representanter för Kommissionen, Ministerrådet och EU-parlamentet med avsikten att lättare kunna komma överens inför omröstningarna.

(Europeiska rådet och EU-domstolen ska inte blandas ihop med Europarådet som har 47 medlemsstater och fokuserar på mänskliga rättigheter. Dess domstol kallas Europadomstolen.)

EUs skydd mot cyberattacker

Alla som använder Internet, såväl organisationer som personer kan drabbas av störningar och attacker. Att bara försöka skydda sig själv räcker inte. De som driver näten och tjänsterna behöver också se till att de fungerar. Internet används idag i väldigt många viktiga sammanhang, så dess funktion är samhällskritisk.

EU ställer krav på att och hur skyddsarbetet ska organiseras. Befolkningen behöver utbildas, IT-specialister behöver anställas, företagen behöver digitaliseras och det på ett säkert sätt. Riskanalyser behöver göras och säkerhetsåtgärder vidtas. De produkter och system som görs behöver vara digitalt robusta. De direktiv som styr detta är NIS 2 (Network and Information Security) och CER (Critical Entities Resilience).

Digitala online-tjänster (typ marknadsplatser på nätet och sociala medier) kan också bli angripna (med hat, hot och otillåtna varor eller i reklam). DSA (Digital Services Act) ger de företagen ett ansvar för att motverka detta.

En spådom är att data i framtiden kommer att bli en viktig handelsvara. Tillverkare (t.ex. av bilar) har ett livslångt ansvar för sina produkter och kan genom sensorer i dem samla in uppgifter som de kan delge produktens köpare, men också försäkringsbolag och myndigheter. Likaså kan den offentliga sektorn samla in samhällsdata som går att erbjuda industrin och allmänheten (t.ex. realtidsinformation om tåg). Allt det här regleras i EU av The Data Act och Data Governance Act så att insamlingen och spridningen ska ske på ett betryggande och dessutom tillräckligt säkert sätt.

Beteckningen cyber används för system som består av många olika komponenter. Därför omfattar kraven på cybersäkerhet allt möjligt IT-relaterat som EU håller på med, och det är mycket det.

Eftersom vi nu har gått med i Nato kommer säkerhetstänkandet hos myndigheter och organisationer troligen behöva skärpas ytterligare.

Den svenska polisens organisation för utredning och hantering av it‑relaterade brott heter SC3 och lyder under den nationella operativa avdelningen.

Digitalisering och AI

Så tog Vivian över mikrofonen för att informera om Artificiell Intelligens. EU definierar AI som maskiners förmåga att visa människoliknande drag, såsom resonerande, inlärning, planering och kreativitet. Den förmågan har maskiner haft länge men på senare tid har utvecklingen gått jättefort.

EU vill att AI ska bidra till Europas digitalisering som ska göra människors vardag bättre, företagen mer konkurrenskraftiga och miljön klimatneutral.

AI-tekniken kan bli en möjlighet t.ex. att ge kvalificerad vård i ett samhälle med brist på personal och andra resurser.

Det finns gamla EU-lagar som även den nyaste AI måste följa, som

  • Direktivet om otillbörliga affärsmetoder
    (t.ex. om aggressiv och vilseledande marknadsföring)
  • Dataskyddsförordningen (GDPR)
    (bl.a. att personuppgifter bara får användas för uppgivet ändamål
    och inte utan medgivande till automatiserat beslutsfattande)
  • Produktsäkerhetsdirektivet och -förordningen
    (bl.a. att produkter inte får skada någon ens mentalt)

EU har nu godkänt en AI-förordning, kallade AI-lagen, som ska gälla för de AI-system som används i EU. Högrisksystemen ska vara säkra, transparenta, spårbara, icke-diskriminerande och miljövänliga. De helautomatiska ska ha mänsklig övervakning.

I AI-lagen klassas tillämpningarna i fyra risknivåer.

  • Oacceptabel risk: De AI-system förbjuds som är ett hot mot människor.
    (t.ex. beteendemanipulation, social poängsättning, igenkänning på distans)
  • Hög risk: AI-system som kan ha negativ påverkan på vår säkerhet / våra basrättigheter.
    (t.ex. medicinska produkter, transportmedel och samhällsviktiga system)
  • Begränsad risk (t.ex. ChatGPT) Användaren ska bara göras medveten om att AI används.
  • Minimal risk (t.ex. spel och spamfilter) På dessa ställs inga krav.

I Sverige kan man, om man känner sig missnöjd, vända sig till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).

Sverige är ett land med hög kompetens inom AI-området, så vad vi gör och tycker här har stor betydelse även för EUs verksamhet.

Tillgänglighetsdirektivet EAA

Nästa ämne för Vivian var det direktiv som kräver att många vardagsprodukter och -tjänster ska vara utformade enligt den EU-gemensamma standarden för tillgänglighet, den som gör att även personer med funktionshinder kan använda dem. Direktivet träder i kraft 2025 och gäller för företag i EU eller som riktar sig till EU. Följande produkter och tjänster berörs i en stor mängd branscher:

  • Datorer och operativsystem
  • Betalterminaler och självbetjäningsautomater som bankomater och biljettautomater
  • Smartphones och telekommunikationsutrustning
  • Digitala TV-tjänster och läsplattor
  • Telefonitjänster och audiovisuella medietjänster
  • Delar av transporttjänster som webbplatser, mobila tjänster, elektroniska biljetter och information
  • Banktjänster för konsumenter, e-böcker och e-handel
  • Nödsamtalstjänster till det gemensamma europeiska numret 112

Tillgänglighetsdirektivet är en del av EUs vilja att se till att även människor med funktionshinder ska kunna åtnjuta samma rättighet och få samma chanser som alla andra som lever här.

Betalningssystemet i EU

Så blev det dags för Johan att berätta om EUs betalningssystem, hur det utvecklats och vidareutvecklas. Vad vore en gemensam marknad utan snabba och effektiva betalningar?

Men, för att det ska fungera är det nödvändigt att kunna legitimera sig på ett säkert sätt. Redan idag kan flera EU-länders e-legitimationer användas på svenska myndigheters webbplatser och en svensk e-legitimation (Freja eID+) på samma sätt i flera EU-länder.

EU har just godkänt en ny förordning om att alla EU-länder måste erbjuda sina medborgare en EU-ID-plånbok där deras e-legitimation och andra elektroniska personliga värdehandlingar kan förvaras.

Det är lite si-och-så med snabbheten i dagens betalsystem. Inom euro-zonen har man beslutat införa direkta betalningar (liknande vårt Swish). Det systemet kallas SEPA Instant Payment. I Norden kommer Norge, Danmark och Finland att ta ett liknande system i drift redan sommaren 2024. Det kallas Vipps MobilePay. Swish är också intresserat av att vara med.

EU-kommissionen funderar tillsammans med Europeiska Centralbanken på att lägga förslag om en digitala euro, en slags virtuella mynt som ska kunna finnas i mobiler och kunna användas överallt.

EUs betalsystem styrs med betaltjänstdirektiv (PSD = Payment Service Directive). Det första kom 2009 och lade grunderna. Det vi har nu, PSD2, höjde den tekniska säkerheten väsentligt och pressade priserna. Nästa, PSD3 går ännu längre. Det har nu blivit så vanligt med sociala bedrägerier att EU kräver hårda kontroller av betalningarna och uppfostran av bankkunderna.

Avsiktligt skumma betalningar kan handla om penningtvätt, något som EU vill stävja med sitt AMLD (Anti-Money Laundring Directive). Nu lägger man ett förslag om att även betalningar i kryptovalutor ska kunna spåras.

Domstolsärenden

Egentligen vet vi inte vad de stiftade lagarna går för, förrän de mött verkligheten i en domstol, och det tar tid. Två lagar som kommit så långt är GDPR och Konkurrenslagstiftningen. Där har de stora IT-jättarna i USA dömts till väldigt dryga böter för att ha handskats vårdslöst med personuppgifter respektive hämmat konkurrensen.

EUs nya DMA (Digital Markets Act) som precis trätt i full kraft syftar till att ytterligare bryta upp de stora IT-jättarnas hårt slutna ekosystem och släppa fram mindre konkurrenter. Tyvärr är den lagen väldigt vagt formulerad, så den kan leda till långa domstolsprocesser.

Även avtalen mellan EU och USA om hur EUs personuppgifter får hanteras i USA är en fråga för domstolsprövning i EU. De två tidigare avtalen har fällts, och det nuvarande kommer att prövas.

Avslutning

Efter alla dessa tunga besked, så påminde Johan oss om ett par EU-lagar som ändå gjort livet lite lättare. Vi kan numera turista inom nästan hela EU och surfa och ringa med våra mobiler utan att det kostar en förmögenhet. Vi kan också använda samma laddare till en rad elektronikprylar. De måste kunna laddas med en USB3C-laddare.

Kanske kan man använda sommaren till att turista i EU, vem vet? I alla fall blir det ingen mer dataträff nu förrän till hösten. Johan hoppades att vi ses igen och bad även om tips på nya ämnen och önskade alla en trevlig sommar.

Se presentationsbilderna och en lista med referenser här

🔗 EUs IT-lagar 2024-05-02

Sammanfattat av

Johan Murray

Gör IT enklare!

Torsdagen den 5 september 2024

Efter en strålande solig sommar här på östkusten så förväntar vi oss att hösten börjar göra sig påmind, men icke. Temperaturen för dagen var 28 grader. Hösten innebär trevligheter som nya spännande Dataträffar men också avigsidor som att vårt åldrande gör sig påmint.

Hur många av dagens publik (37 i Svärdet och 43 på Zoom) som kände sig frånsprungna och åsidosatta av teknikutvecklingen går inte att veta, men intresserade var de av vad man kan göra åt saken. Både själva och ur ett samhällsperspektiv. Johan Murray skulle berätta om detta.

Redan på 1990-talet började IT-branschen bekymra sig för att människor med olika former av svårigheter skulle riskera att hamna utanför. Man myntade begreppet tillgänglighet (accessibility) för att kunna göra det nya så åtkomligt och användbart som möjligt för så många som möjligt. De rekommendationer som då skrevs har utvecklats vidare med tiden.

Det har gått så långt att man i dagens samhälle inte kan leva och inte heller hävda sig utan god tillgänglighet till IT-tekniken. Då krävs det hjälpmedel för de som inte ser eller inte hör eller har andra svårigheter.

Vi som med åldern får nedsatt syn eller hörsel eller andra problem kan dra nytta av dessa hjälpmedel. Johan gav först några råd och frågade sedan publiken om deras tips, för att till sist komma fram till vad samhället gör åt saken.

Hur kan de med nedsatt syn göra?

Blinda styr sina datorer med tangentbordet. Datorerna pratar och berättar vad som sker och vad som kan göras. Dokument läses upp och textinmatning kan ske på diktamen.

Synsvaga kan förstora allt på datorskärmen eller bara det som syns under ett förstoringsglas. De kan också öka storleken på muspekaren och på text samt välja olika färgschemor, som hög kontrast.

I mobiler sveper blinda med fingret över skärmen. Då berättar mobilen vad som syns och vad fingret kan göra. Text matar de in med punktskriftstangentbord om de inte dikterar texten.

Röststyrning finns i mobiler och kan användas även av synsvaga. De kan också förstora på skärmen och ändra utseendet på text och byta färger.

Ett riktigt hindrande problem för synsvaga är de tester som görs för att avslöja om det är en robot eller människa som surfar.

Hur kan de med nedsatt hörsel göra? 

Döva och hörselskadade behöver omvandla tal och andra ljud till text. Det kan göras med videotextremsor, skrivtolkning, tolkning på teckenspråk eller med särskilda appar för transkribering.

Deras mobiler påkallar uppmärksamhet genom att vibrera eller blinka. Mobilerna kan hjälpa till med att lyssna efter och uppmärksamma larmljud av olika slag.

Hur kan de med nedsatt motorik göra? 

Värk, stelhet och darrningar gör det svårt att använda vanlig datormus och tangentbord men det finns fasta stöd och mer ergonomiska alternativ. Att diktera istället för att skriva är ett bra sätt att mata in text.

Till mobiler kan man ge kommandon med rösten och läsa in texter. Fingeravtryck och ansiktsigenkänning går smidigare än att slå in koder. Att stödja mobilen mot ett underlag och minska skärmens tryckkänslighet underlättar också.

Hur kan de med kognitiva svårigheter göra? 

Att de ger upp och förlitar sig på sina anhöriga är vanligt. Enklare uppgifter kan de eventuellt lära sig om intresset finns och gränssnittet är förenklat, men det tar tid.

I mobiler från Doro, Samsung och Apple finns ett enklare gränssnitt för de enklaste funktionerna. I Samsung heter det Enkelt läge och Apple Åtkomststöd (nytt i iOS 17).

Gränssnittet behöver inte bara vara enkelt utan också likadant hela tiden. Skärmens utseende i mobilerna växlar ju tyvärr lika ofta som modet gör nu för tiden.

Publiken hade en del egna tips att komma med, nämligen: 

  • Använd pekpenna!
  • Skaffa bra vanor i tid, innan det blir för sent att anpassa sig!
    Vänta inte med att skaffa hjälpmedel eller rutiner för att klara livet som äldre.

Hur många har problem med det digitala?

42% av de äldsta kan eller vill inte ha ett digitalt liv säger Internetstiftelsen.

20% av befolkning har någon form av funktionshinder säger Folkhälsomyndigheten.

Det finns många fler funktionshinder än de mest uppenbara såsom svårigheter med syn, hörsel och muskler. Det kan gälla störningar av känslomässig typ, språklig typ, bristande koncentrationsförmåga. Kombinationer av olika hinder är vanligt.

IT på gott och ont

Utvecklingen skenar fram. Det finns en del IT-relaterat som är till stor nytta men det finns också sådant som förändrar vår vardag till det sämre.

Samhället eftersträvar effektivisering, inte minst för att andelen arbetande minskar. Det tvingar fram digitaliseringar som en del motsätter sig. De som är raska och rörliga, har råd och bor centralt kan fortfarande klara sig på gammalt vis, men de övriga tvingas hänga med i IT-utvecklingen. Funktionsnedsatta brukar dessutom ha särskilt många digitala kontakter med det offentliga.

Problem uppstår när lågt digitaliserade konsumenter möter högt digitaliserade verksamheter. (Motsatsen, att konsumenter med hög digital förmåga möter verksamheter som inte kan eller får digitaliseras skapar också friktion.)

Vad gör lagstiftarna åt detta? 

Ambitionen finns att göra samhället i stort lika tillgängligt för alla. Fysiska lagkrav ställdes 2009 på stat, kommuner och regioner, på FN:s initiativ. Motsvarande lagkrav på deras digitala tjänster infördes 2018, på EU:s initiativ. I detta EU:s tillgänglighetsdirektiv, det första, räknar man upp grupperna som ska tas hänsyn till. De är många men inte alla.

De digitala kraven som ställs är väldigt detaljerade och bygger på branschens egna tillgänglighetsrekommendationer. De säger vad man ska kunna klara av men inte hur det ska gå till.

I EU:s andra tillgänglighetsdirektiv, som börjar gälla 28 juni 2025 så utvidgas dessa krav till privata företag. Då blir det inte tillåtet längre att erbjuda många typer av produkter med bristande tillgänglighet på EU:s marknad. Myndigheterna ska kunna kontrollera detta och allmänheten ska kunna anmäla produkter som inte duger.

Lagarna hänvisar till branschens egen standard som utvecklas hela tiden. Det blir alltså olagligt att inte hänga med i teknikutvecklingen!

Erfarenheterna från det första tillgänglighetsdirektivet visar att efterlevnaden släpar efter, och så blir det nog även för det andra. Orsakerna kan vara flera, bland annat att det finns så mycket annan lagstiftning att följa.

Johan hade men hann inte visa några exempel från webbplatsen 1177.se på mindre lyckade lösningar på tillgänglighetsanpassning.

Förhoppningsvis får vi undan för undan bättre produkter som blir lättare att använda för alla, och så att produkterna görs rätt från början genom att de funktionsnedsatta får vara med redan vid produkternas utformning.

 

Se presentationsbilderna här

🔗 Gör IT enklare 2024-09-05

Sammanfattat av

Johan Murray

E-hälsa – idag och imorgon

Torsdagen den 3 oktober 2024

Nu när hösten är här med lätta nattfroster, begynnande färgsprak i träden och smärre förkylningar, så tillfället rätt att lära sig mer om dagens och framtidens hälsovård, som säkert blir än mer digital. En riktigt stor publik hade kommit, 40 till Svärdet och 27 på Zoom,

Vivian Vimarlund, forskare och professor i hälsoinformatik i Linköping, samt vice ordförande i SeniorNet Södermalm, förmedlade sina kunskaper.

E-hälsa är ett samlingsnamn för de tjänster och produkter som gör det möjligt att utöva hälso- och sjukvård på distans. Under pandemin tog utvecklingen i den här branschen rejäl fart, just för att vi inte fick träffas så mycket. E-hälsa behövs definitivt eftersom andelen arbetsför befolkning minskar jämfört med den åldrande. Vården får alltså mindre med pengar och färre anställda att röra sig mer trots att vårdbehovet ökar. Vi förflyttar oss flitigt, och då behöver informationen om vår även kunna nås från olika platser.

Det bedrivs omfattande forskning om e-hälsa inom dessa fält:

  • Hälsoinformatik, som handlar om journaler, remisser, e-recept, ekonomi osv
  • Medicinsk teknik, som handlar om specialiserad vård
  • Välfärdsteknik, som handlar om hur vi kan fortsätta att leva tryggt och bra i/på hemmet.
  • Telemedicin, som handlar om konsultationer och vård på distans.
  • Nanomedicin, som handlar om banbrytande sätt att diagnostisera och behandla sjukdomar.
  • AI, som handlar om hur den allra nyaste tekniken kan komma till användning.

Tillämpningarna är otaliga. Några exempel:

  • Våra journaler, innehåller i stort sett allt om våra kontakter med vården (och även tandvården). Vi får själva läsa de egna journalernas anteckningar, diagnogser. test resultat, medicinlista mm. Nästan alla i publiken hade gjort det. Varje vårdgivare ansvarar för sina journaler.
  • Det finns en nationell patientöversikt som visar journalinformation för de andra vårdgivarnas personal.
  • Bokning av fysiska besök kan vara möjligt
  • E-recept gör att vi kan hämta ut vår ordinerade medicin i hela landet (i hela Skandiavien, faktiskt).
  • Läkare kan ”besökas” digitalt, och även vårdpersonal som kan visa hur man behandlar sig själv eller gör rehabiliteringsövningar. Nästan ingen i publiken hade anlitat en nätläkare.
  • Med hjälp av robotar kan operationer utföras på distans.

Det finns många aktörer inom e-hälsoområdet. Patientföreningar och forskare kan komma med förslag till förbättringar. Regioner och kommuner lägger beställningar hos industrin och apputvecklare. De utvecklar produkter som testas omsorgsfullt enligt en rad medicinska standarder. Inkubatorer och utvecklingshubbar bistår i utvecklingen och E-hälsomyndigheten som kontrollerar att samhällets strategier följs.

Sveriges regering och regioner har en gemensam vision (från 2016) om att 2025 bli bäst i världen på användning av e-hälsa och digitalisering. Vivian menar att vi har kommit långt på den vägen, i synnerhet i fråga om säkerhet, AI och operationer på distans. Vi sätter individen i fokus, ser till att rätt information är tillgänglig. Lagarna om patientsäkerhet underlättar dock inte samordning och samverkan.

Det tar tid att utveckla stora och säkra system. 1177 har funnits sedan 2010 och gick 2013 ihop med vårdguiden. 1177.se kan användas i hela landet. I det systemet kan man hitta och jämföra vård i olika regioner, läsa sin journal, boka och avboka tid, göra livsstilstester, se en graviditetskalender mm. För ungdomar finns den speciella webbplatsen umo.se med rådgivning till ungdomar och där de kan tipsa varandra.

Flera i publiken invände att de inte kunde se all den journal- och remissinformation som de önskade. Så kan det vara eftersom vårdgivaren bestämmer omfattningen av publiceringen.

Många äldre har ett motstånd mot att använda digitala vårdtjänster, till exempel att själv söka hälsoinformation. De tycker att det är mycket svårt att använda dessa tjänster. Lågutbildade, boende i utanförskapsområden och de som anser sig må dåligt har samma åsikt.

Remisser hör till det som är extra knepigt eftersom varje region har sina egna regler. Dessutom kräver en del mottagningar remiss, andra gör det inte. En del har långa köer, andra har det inte. En del kräver remiss från en vårdcentral, andra godtar inom vissa områden en remiss man har skrivit själv. Ibland kan man få välja själv vilken mottagning som ska ta emot remissen, ibland inte. Svaren kan antingen publiceras direkt eller först efter att man har fått sitt besked av läkaren. Därför kan det se ganska olika ut i 1177 när man tittar på sina remisser.

Journaler kan också vara svårt. Dels är språket inte anpassat för patienterna och har man en psykisk sjukdom så kanske sådant som skadar patienten att få reda på döljs.

Så blev det Johan Murrays tur att ge några praktiska exempel på digital teknik, först på äldreboenden och i hemmen.

Det kan handla om att personalen ges digitala planeringsverktyg och sätt att signera utfört arbete. De får digitala nycklar till de vårdades lägenheter.

I vården kan de få hjälp av små specialrobotar av olika slag. Några företag i den s.k. Robotdalen i Västerås har skapat sådana produkter. Det fanns en robot som tillät en armsvag att mata sig själv. Det fanns en robot som i en kabin automatiskt duschade sittande personer. Det fanns en robot på hjul för videokommunikation med personer som kunde röra sig runt i lägenheten och spara restid för personalen.

När det gäller utrustning som man kan ha på kroppen eller operera in i den exemplifierade Johan med datainsamlande insulinpumpar för typ-1 diabetiker, med blodsockermätande och övervakande diabetesknappar man fäster på huden för typ-2 diabetiker, med smarta klockor eller dito ringar som kan mäta blodflödet och varna för förmaksflimmer och till sist med datainsamlande pacemake-rar.

Han visade sedan en bild på en lyxig medicindosa, som ljudligt larmade om man skulle glömma att ta sin medicin och som inte tillät att man tog den i förväg.

När det gäller stora hjälpsamma människoliknande tunga robotar, så har utvecklingen långt kvar. Små lätta robotar däremot, t.ex. för dammsugning börjar dock bli ganska vanliga.

Trygghetslarm som fungerar utanför hemmet är en produkt som efterfrågas. Johan visade en sådan produkt som utvecklats i Växjö. Det är som en liten mobil med larmknapp, samtalsmöjlighet, gps-sensor och fall-sensor. Man kan ha den på armen eller på nyckelknippan. Den kan även användas för spårning och larm när någon lämnar ett område.

Sociala robotar som liknar husdjur kan bidra till en lugnande stämning på demensboenden. Sådana konstgjorda hundar och katter beter sig fortfarande dock mer som gosedjur än som levande.

Alla dessa relativt enkla hjälpmedel har börjat användas men ännu inte fått så stor spridning. Kanske av kostnadsskäl, kanske bristande acceptans.

Hur (vård)hemmen kommer att se ut i framtiden kan vara svårt att gissa nu. Troligen blir det en mängd olika tekniska prylar av såväl hjälpmedelskaraktär, för hälsomätningar, för videokommunikation, som för ren övervakning. Molnlagring och AI kommer att bli det normala. Att sköta tekniken i ett sådant boende kan bli en utmaning i sig. Integritet och intrångssäkerhet också.

Så övergick Johan till att tala om vad vi kan vänta oss i framtiden på sjukhusens vårdavdelningar och vid hälsoundersökningar, men tiden hade lidit och tillät inte några djupare analyser av detta.

Medan publiken så sakta drog sig mot utgången så sammanfattade Vivan läget. Vi har en massa fin teknik som kan hjälpa oss – varför sprids den inte fortare? Alla kanske inte vill ha den utan hellre besök av en människa som bara har tid en kort stund. Sverige har många regler för att skydda patienter och deras information, och det är en bra broms. Det tar tid att ställa om arbetsrutiner till mer digital form och vi vet inte än hur sådana tjänster bör betalas. Vi har 290 kommuner och 21 regioner med olika regler. Men, det är nödvändigt att teknikutvecklingen fortsätter.

Leif Lundgren fick sista ordet för att berätta om det SMS-system som 112 har som slår larm till personer som kan hjärt-lung-räddning när det har hänt ett hjärtstopp någonstans. Det går till de anslutna i närheten av stoppet så att de snabbt kan gripa in. Händer det något sådant – ring 112!

Se presentationsbilderna här
🔗 E-hälsa 2024-10-03

Sammanfattat av

Johan Murray

Vad händer i vår digitala värld?

Torsdagen den 7 november 2024

Somliga har insett att tiden nu är inne att önska sig nya prylar till jul, andra bävar över hur snabbt allt förändras och över att behöva lära sig nya saker. Oavsett orsak, så kom de till Svärdet (37 st) eller till Zoom (också 37 st) för att få höra vår trogne medlem Leif Lundgren berätta om prylarnas aktuella teknikutveckling. Den har han bra koll på.

Vi klarar oss knappast längre utan en hyfsat modern Internet-ansluten mobil, surfplatta eller dator. Men, det är såväl dyrt som kunskapskrävande att hänga med i utvecklingen, och det blir allt mer nödvändigt i vår digitala värld.

Vad händer med Internet?

Det mobila Internet har utvecklats kraftigt under senare år, från 2G och 3G till 4G och 5G-nät, samtidigt med mobilernas utveckling. De äldre näten 2G och 3G är nu mogna för pension och har redan stängts av i USA och många europeiska länder. I vårt land ska 2G och 3G släckas ner under 2025, och kapaciteten är redan inskränkt, men Telia har lovat att hålla liv i sitt 2G-nät till 2027. Tur är väl det, för att det finns många fjärrstyrnings- och övervakningsutrustningar som använder just 2G, bl.a. modernare bilars krocklarm och nödtelefoner. Inte kul att få körförbud vid besiktningen för att de inte fungerar! Kolla med biltillverkaren hur det ligger till.

🔗 Se https://bytnat.nu/

Inom Sverige är man bunden till sin mobiloperatörs nät, men utomlands gäller inte det. Då kan man råka ut för att bli ansluten till satellitnät, och de kan ta hutlöst betalt för sina tjänster. Så är det till exempel ombord på flygplan, ombord på kryssningsfartyg eller på platser som inte har någon mobiltäckning (till sjöss eller i någon öken).

Vad händer med Androidmobiler?

Det har nu kommit nya modeller bl.a. från Google (Pixel 9).

En ny version av grundprogrammet i Androidmobiler, version 15, har precis släppts och det finns i Googles nya modeller. Om några månader kommer det till de övriga märkena. Några nya funktioner är en form av stöldskydd samt möjligheten att ha dolda appar, mappar och filer (för känsliga saker).

Stöldskyddet handlar om att mobilen själv låser sig när den upptäcker att den blivit stulen, antingen genom att den rycks bort väldigt fort eller att tjuven försöker göra typiskt skumma saker i inställningarna. Avsikten är att göra den mindre stöldbegärlig.

Android 16 väntas komma före nästa sommar.

De nya modellerna får uppdateringar under betydligt fler år nu än tidigare, då tiden var orimligt kort. Samsung Z fold 2 från 2021 får t.ex. inte längre några uppdateringar.

Google har tvingats att tillåta att appar installeras från andra webbplatser än deras egen app-butik (Play Butik) under ordnade former, vanligen från app-tillverkaren. Fortfarande så granskas apparna Play Butik noga, och även med hjälp av AI.

Till sist uppmanade Leif alla Androidmobilägare att kolla versionen i sin mobil och låta uppdatera den vid tillfälle.

Vad händer i Apples värld?

Man passar på att förvirra sina kunder genom att ge det som hette Apple-ID ett nytt namn: Apple-konto. Användarnamnet och lösenordet blir samma som innan bytet.

Apple har tvingats att tillåta att appar installeras från andra webbplatser än deras egen app-butik (App Store) under ordnade former, vanligen från app-tillverkaren.

Det har kommit ett antal nya modeller: iPhone 16, Watch 10, en bättre MacBook och Airpods.

Grundprogrammet i mobilerna (iOS) är nu uppe i version 18.1. Det innehåller en del nyheter: Ikonerna har fått nytt lugnare utseende. Siri låter naturligare. De sparade lösenorden har fått en egen app.

Apples AI (Apple Intelligence) testas, men än så länge bara i USA. Det används för att underlätta text- och bildbehandling. Flera AI-funktioner kommer i snart.

Därefter uppmanade Leif alla Appleägare att kolla versionen i sin mobil och låta uppdatera den vid tillfälle, men kanske inte bums när det kommer en ny version.

Vad händer med Windows?

Windows 10 läggs ner i oktober 2025. Därefter blir det inga fler säkerhetsuppdateringar, om man inte betalar för att få dem något år till. Det kallas för Microsoft Extended Security Update (ESU).

Det är många PC:ar som fortfarande kör Windows 10 (ca 70% i världen). Alternativet att uppgradera dem till Windows 11 fungerar inte om de är äldre och har sämre hårdvara än som krävs.

Så, vad gör man? Köper nytt? Använder surfplatta? Diskutera gärna frågan med vår support! Har man kringutrustning som skrivare och skannrar så behöver man undersöka om de kan fås att fungera.

När/var ska man shoppa?

Bestämmer man sig för att köpa saker, så kan det vara lämpligt att passa på den 29:e november då Black Friday inträffar i år, eller 2:a december då det är Cyber Monday på nätet.

Söder har blivit en bra stadsdel för att handla elektronik på. I och kring Ringen vid Skanstull och vid Medborgarplatsen finns det elektronikaffärer.

Köper man på Internet finns det all anledning att vara försiktig och noga. Bluffwebbsidorna är många och det finns många skumma företag! Man bör självklart kontrollera att webbplatsen har korrekta kontaktuppgifter, erbjuder god support och normala betalningsmetoder. Läs gärna recensioner, även om de också kan vara falska.

Vad händer med Internetanvändningen i Sverige?

Internetstiftelsen gör årliga undersökningar, och de senaste visar bl.a. att var femte svensk behöver hjälp med det digitala. Daglig användning av Internet är nästan 100% hos 60-talister och yngre, men våra äldsta släpar långt efter (bara 50%). Användningen av e-post, chatt och videosamtal är också lägre hos pensionärer än studerande och arbetande. Presentationen av undersökningarna spelas in och finns att se på Youtube.

🔗 Se https://www.youtube.com/playlist?list=PLtDs7N_g_eibubteQviB1VDWIi6zPIKGO

Vad bör man tänka på inför sitt frånfälle, digitalt?

Denna fråga från publiken dök upp och diskuterades ingående. Somliga data vill man ska sparas och andra ska förstöras, och de efterlevande behöver kunna ta hand om detta. Allt det måste förberedas.

Vad händer med våra betalningar och legitimationer?

E-legitimationen BankID, som våra svenska banker står för, gäller bara i Sverige. För att kunna aktivera nya mobila BankID, behöver man numera skanna sitt pass eller nationella ID-kort med mobilen. Det ger ökad säkerhet. Man kan också lägga in sitt pass eller nationella ID-kort i BankID-appen.

Det finns en EU-standard för e-legitimationer. Freja EID+ är den enda svenska e-legitimation som uppfyller den standarden och alltså kan användas ute i Europa.

Var dessa legitimationer accepteras, på nätet och i verkligheten, är högst oklart för närvarande.

EU har standardiserat en ”plånbok” för värdehandlingar, som ska kunna gälla inom EU. (Man kan inte ha pengar i den.)

EU arbetar just nu med ett direktiv om ett gemensamt digitalt körkort för hela unionen.

Man kan numera knyta sina vanliga betalkort till butikskedjornas medlemsklubbar och därmed slippa gå runt med deras egna medlemskort.

Swish är en smidig betalningsform, som liksom BankID bara finns i Sverige. I Norge, Danmark och Finland finns alternativet Vipps, som nu också går att använda i vårt land. Det kopplar ens telefonnummer till ett betalkort och kostar för varje transaktion, vilket inte Swish gör för privatpersoner.

Man bör se till att de betalkort man använder bara är öppna för Internethandel när det är ”dags”. Ett alternativ är att ha ett separat konto med kort för Internethandel, med ytterst lite pengar på.

När bilister parkerar i Stockholm har man tidigare kunnat använda appen Betala P som nu är borttagen. I stället finns fyra andra appar att betala med. Parkster och Epark som inte tar ut någon egen avgift i sina appar, medan apparna EasyPark och Mobill gör det.

Med förhoppningen att få återse publiken nästa månad avslutade så Leif sin presentation.

Se presentationsbilderna här

🔗 Vår digitala värld 2024-11-07

Sammanfattat av

Johan Murray

Spel – En nyckel till bättre hälsa?

Torsdagen den 5 december 2024

Spelande går att associera med risker och beroende, men också med nytta och nöje, och ännu hellre med socialt umgänge. Överraskningar hör också till bilden. De 52 som deltog i dagens dataträff (26 på Zoom och 26 i Svärdet) bjöds på mycket av det här. Överraskningen bestod i att mötet oväntat blev svart i fem minuter.

Leif Lundgren, som har ett stort dataspelsintresse, hade kommit för att berätta för oss om mängden spel den stora dataspelsindustrin producerar och där Sverige har en framskjuten placering. Visserligen har man inte kunnat belägga att vissa dataspel skulle vara bra mot viss ohälsa, men att hjärngympa och rörelseträning håller oss friskare längre råder det inget tvivel om.

Att hälsan brukar försämras med åren är väl känt, så behovet av motverkan finns. Syn och hörsel blir sämre, musklerna försvagas, lederna stelnar och balansen påverkas. Hjärnan blir inte lika klar, snabb och läraktig längre och sömnen tryter. Vi kan bli mindre sociala och även känsligare för smittsamma sjukdomar.

Det man skulle kunna hoppas på är:

  • Bättre problemlösningsförmåga
  • Trimmat minne
  • Snabbare reaktionsförmåga
  • Stärkta sociala relationer
  • Triggade glädjehormoner
  • Förbättrade språkkunskaper (många spel är på engelska)

Leif spelar själv gärna både dataspel och golf, och går också på Friskis och Svettis för att hålla formen, så för honom verkar det fungera.

I publiken var det ca ¼ som vågade avslöja sig som dataspelare.

Liten bakgrund

Dataspelandet är väldigt vanligt bland de unga i vårt land, och ofta som en social aktivitet, och det är mindre vanligt ju äldre man är enligt Internetstiftelsen. Därför ser industrin de äldre som en stor utvecklingspotential att bearbeta. Även de unga kan förstås locka med sig de äldre, och de unga blir så småningom äldre själva, så bra bredband på äldreboendena kommer att bli ett måste.

Folk förälskar sig i sina spel, och äldre sorters spel är fortfarande gångbara, men måste anpassas för att kunna användas med dagens mycket kraftfullare datorer (och i mobilerna). Det gäller till exempel Arkadspel (dvs spel i nöjesautomater från 1970-80 talen såsom flipper) och TV-spel som spelades hemma med en styrapparat (s.k. Konsol) och en handkontroll på TV:n (såsom Pac Man, Tetris och den skuttande Mario). De populäraste spelkonsolerna Nintendo, Playstation och Xbox finns än och har nu fått väldigt fin grafik.

Idag är mobilen den vanligaste enhetstypen för digitala spel. De flesta Internetsvenskar spelar något spel men bara drygt 10% anser att den tiden är väl använd.

Spel för vanliga datorer och mobiler

Vad kan man då spela? För att börja med något enkelt: Dagstidningarna erbjuder sina prenumeranter korsord, sudoku (sifferutplacering), Quiz:er (frågesporter) mm på sina webbplatser. En annan skojig betaltjänst (med gratiserbjudanden) är Gissa platsen från https://Geoguessr.com/ där man får se bilder från hela världen och ska gissa var de är tagna, på tid. Spelkonsolerna är också ganska lätta att använda, särskilt om man inte har svårt med finmotoriken. I Windows 10&11 -datorerna följer det med flera spel gratis – titta i startmenyn efter ”Solitaire & Casual Games”. Där finns flera patienser, mahjong och sudoku mm.  Det finns ändå fler spel att hämta i Microsoft Store där mycket är gratis, men inte allt.

Windows 10 är än så länge en piggare speldator än Windows 11, men det kan komma att ändras. I iPhone med iOS18 och motsvarande iPad finns det en ny möjlighet att prioritera spelappar så att de upplevs som bättre.

För utemänniskor finns det spel som ger möjlighet att röra sig utomhus. Pokémon Go är ett spel där man kan tjäna poäng genom att söka upp fysiska platser där det finns märkliga virtuella varelser att träffa som man bara kan se i sin mobil. Geocaching är nästan samma sak men de på platser man GPS-uppsöker finns en gömma med en liten noteringsbok och kanske någon småsak man får byta ut mot något man har med sig.

Spel som tränar upp fingerfärdigheten är det klassiska Tetris, där fallande rektanglar ska passas i mönstret som skapats av de tidigare nedfallna blocken, och Snake, där en rörlig orm ska styras så att den inte krockar med sig själv och annat, och flera sorters Candy Crush, som liknar Tetris fast det är godis som faller.

Schack, Bridge och Sudoku -spel vänder sig till dem som vill ha logiska utmaningar, och de som vill pröva korttidsminnet finner spel här:

Vill man öva sin reaktionssnabbhet, så finns det överdrivet många skjutspel att prova.

Två stora samlingar av många sorters spel är

Google Play och AppStore har många spel för Android- resp Applemobiler och surfplattor.

Spel för speciella datorer

De riktigt inbitna spelarna behöver stora starka datorer och bra bredband. De kör spelen lokalt men med Internetanslutning så att de kan spela mot andra och har laddat ned dem från

  • Battle.net
  • Activision.com
  • Blizzard.com
  • Steampowered.com (har över 50 000 spel)

Har man inte så bra utrustning kan man besöka de spelhålor i Stockholm där sådant finns och där främst ungdomar flockas och umgås i spelen. Ett sådant ligger på Ringvägen 125 (Infernoonline) och ett för Arkadspel finns på Gyldéngatan vid Odenplan (HeySthm).

De mest passionerade spelarna bildar lag och tävlar i landskamper och andra stora turneringar. Det kan röra sig om riktiga kamper. Dessa tävlingar i e-sport, som det kallas, kan sändas direkt på plattformar som Twitch och Youtube och ha många tittare. Spelen utvecklas med tiden, och ger ständigt nya utmaningar.

Seriösa spel

I Uppsala har man tagit fram ett spel för att göra barncancerpatienter bekanta med sjukhusmiljön inför behandlingar och i Finland ett för behandling av dyslexi.

Speltips

  • Variera spelen: Växla mellan olika typer av spel för att hålla hjärnan mer engagerad.
  • Sätt upp mål: Bestäm dig för vad du vill uppnå och följ dina framsteg.
  • Gör det till en vana: Regelbunden hjärnträning ger bäst resultat.
  • Ha kul: Det viktigaste är att du tycker att det är roligt!
  • Spelar man för mycket så finns det speciella vårdcentraler för skärmberoende.

Mer information

Lite frågor från publiken

Det finns ju uppenbarligen väldigt många spel att välja mellan, och det kan man behöva få hjälp med. Finns det recensioner av spel? Ja, svarade Leif, de webbplatser som bjuder ut spel har ofta rekommendationer. Man kan också besöka spelens fan-klubbar eller Facebook och få råd.

Hur kommer Duo-appen in i det här sammanhanget? Leif svarade att det är en form av Quiz där man spelar mot TV-tittarna i hela Sverige.

Kan man göra egna spel? Ja, med Kahoot! (kahoot.com) kan man göra egna frågetävlingar och låta släkt och vänner tävla med och mot varandra.

Finns det Online-spel om inte behöver laddas ner? Javisst, exempelvis spelo.se och gamesforthebrain.com. Men många spel behöver man ladda ner.

Med uppmaningen – Kom gärna till Kanelbullen och spela på våra datorer – återknöt Leif till verkligheten för oss på SeniorNet Södermalm till att det kan vara något för föreningen att främja.

Se presentationsbilderna här
🔗 Spel – en nyckel till bättre hälsa

Sammanfattat av

Johan Murray

 

 

Aktuella IT-varningar från
🔗Råd och rön 
🔗Polisen
🔗Källkritikbyrån
🔗Stöldskyddsföreningen
Välkommen till

SeniorNet Södermalm

Vi driver Kanelbullens populära IT-café på Rosenlundsgatan 44A, där alla seniorer kan få hjälp av oss med sina digitala bekymmer.

Vissa åtgärder är (eller borde vara) så efterfrågade att vi erbjuder dem som särskilda stödpaket speciellt riktade till våra medlemmar.

Vår devis är ”Seniorer lär seniorer IT” och det gör vi med kurser och dataträffar för våra medlemmar.

Medlemmar som har frågor eller önskar särskild hjälp med felsökning eller enskild undervisning kan få det genom vår tidsbokade  support.

De som kan tänka sig att ge support, undervisa eller felsöka är mycket välkomna att bli medlemmar och höra av sig till info@snso.se. Det är en väldigt stimulerande, rolig och viktig uppgift!

Med våra ca 900 medlemmar är vi en av de största lokala föreningarna i SeniorNet Sweden som är vår riksorganisation.

SeniorNet Sweden

Besök SeniorNet Sweden

SeniorNet Sweden erbjuder dig som är medlem att logga in och ställa frågor till hela föreningens IT-kunniga medlemmar i dess IT-forum.

🔗 Forumdörren

Seniornet Swedens Fotoklubb har regelbundna Zoommöten:

🔗 Fotoklubben på Facebook

Utnyttja SeniorNets rabatter

🔗Information om företag, branschtidskrifter och online-kurser som ger rabatt till SeniorNets medlemmar.

SeniorNet Sweden rekommenderar Hemfixarna: 🔗https://seniornet.se/medlemskap/medlemssidor/hemfixare/

Våra samarbetspartners

Södermalms stadsdelsförvaltning, som hjälper oss bland annat med vår lokal Kanelbullen

Stadsdelen erbjuder oss äldre enklare IT-hjälp i hemmet via sin fixartjänst:
🔗https://senior.stockholm/hjalp-i-vardagen/fixartjanst/


som är vår samarbetspartner för våra studiecirklar, kurser och dataträffar.


som håller oss uppdaterade i IT-samhället och erbjuder rabatterad prenumeration för SeniorNets medlemmar

som förser våra datorer med Microsoft-program till lågpris

🔗Information om kakor/cookies på vår webbplats

Top