Hem › Dataträffar › Referat från dataträffar 2024

Referat från dataträffar 2024

Det digitala kulturutbudet

Fredagen den 16 februari 2024

Ösregn och slask denna dag efter en lång kall vinter – skulle någon vilja komma till Svärdet som så bekvämt kan sitta hemma? Jo, 22 medlemmar infann sig och fick tillsammans med de 44 på zoom höra Martin Appel från tidningen PC För Alla berätta om det digitala kulturutbudet. Det blommade upp under pandemin men finns ännu kvar i våra mobiler, datorer och surfplattor.

De är som biografer, teatrar, konserthus, bibliotek, muséer, skolor mm man både kan ha hemma och kan ta med sig. Men, egentligen är det fråga om att använda sin webbläsare eller apparna i mobilen/surfplattan för att nå digitala tjänster på Internet. Man behöver inte skaffa någon speciellt dyr utrustning för att kunna göra det, vanlig duger. Allt som har med visning av levande bild att göra (s.k. strömning/streaming) kräver dock ett bra bredband. Det går åt mycket data.

På större enheter brukar bild- och ljudkvaliteten vara bättre. Nästan alla TV-apparater som säljs nu har inbyggd möjlighet till Internet-anslutning via WiFi och kan därför också användas till att surfa med och att installera appar för kulturkonsumtion i. Har man bara en gammal TV men som har en HDMI-ingång, så kan den kompletteras med en billig Chromecast-enhet eller en Apple-TV-enhet som åstadkommer samma sak på ett hyfsat enkelt sätt.

Att se på film och serier

Det finns flera strömningstjänster som erbjuder filmer och serier. Utbudet är stort och man kan antingen abonnera på tjänster månadsvis eller hyra/köpa enstaka avsnitt. Det finns också ett gratis utbud, men den strömningen kan bli uppblandad med reklam.

För att hitta var en viss film/serie finns, så kan man vända sig till speciella söktjänster:

Stora strömningstjänster har sällan de senaste filmerna:

Hyrtjänster för nytt och populärt:

Gratistjänster (Reklam- eller skattefinansierade)

Ibland är det av upphovsrättsskäl inte tillåtet för bolag att visa program utanför ursprungslandet. Ett lagligt sätt att kringgå det hindret är att med hjälp av en VPN-tjänst förändra sin geografiska position. Det kan till exempel användas för att som svensk turist se svenska TV-program när man är i Spanien. För en VPN-recension, se https://www.pcforalla.se/article/1725540/test-vpn-surfa-anonymt.html.

Teater, konsert eller opera

Under pandemitiden kunde vi på grund av ett speciellt upphovsrättsligt undantag få se mycket scenkonst digitalt. Vissa institutioner erbjuder dock fortfarande en mindre del av sina föreställningar gratis digitalt.

Att lyssna på ljud

Väldigt många går omkring med små hörlurar i öronen nuförtiden och lyssnar på musik eller radioprogram. De med god hörsel skaffar sig gärna fina hörlurar med bra återgivning. Flera i publiken hade hörapparater och irriterade sig på deras avigsidor, som att man måste byta inställning beroende på omständigheterna.

Våra vanliga radiokanaler går att lyssna på, på Internet:

Poddar är inspelade program som finns på Internet och som man kan lyssna på när man vill, oftast via appar i mobilen/surfplattan:

Väldigt mycket inspelad musik är tillgänglig att lyssna på, i första hand via appar.

  • Spotify (för Apple, Android och Windows) finns som gratis med reklam
  • Deezer (för Apple, Android och Windows) finns som gratis med reklam
  • Youtube music (https://music.youtube.com/) gratis
  • Apple music (för Apple-enheter)
  • Tidal (för Apple, Android och Windows)
  • Soundcloud (https://soundcloud.com/) har många nya artister
  • Shazam (för Apple och Android) identifierar musik man hör

Att lyssna på eller läsa böcker

Man behöver inte gå till biblioteket för att låna böcker, om man har ett lånekort. De erbjuder nerladdningsbara lån av inläsningar (=ljudböcker) och tryckta texter (=e-böcker). Se https://biblioteket.stockholm.se/e-medier-databaser.

Det finns kommersiella tjänster för ljud- och e-böcker man kan abonnera på månadsvis. De har egna appar.

De vanliga bokhandlarna på Internet erbjuder ofta e-böcker billigare än de tryckta, och styckvis.

Att läsa tidningar

Ett urval av dagstidningar från hela världen finns för Internet-läsning på Stockholms Stadsbiblioteks sida. (https://biblioteket.stockholm.se/artikel/pressdisplaypressreader)

Man kan också abonnera på tjänsten Readly som har svenska magasin och vissa dagstidningar. (https://se.readly.com/).

Museer

Många museer har fotograferat sina samlingar och publicerar dem på Internet.

Utbildning

Många utbildningsinstitut erbjuder gratis kurser och föreläsningar i folkbildande syfte på Internet.

Fråga: Varför behöver man ha ett konto för att utnyttja tjänsterna?

För att kunna få tillgång till de tjänster som är kommersiella behöver man registrera sig, och ange sina betal-uppgifter. Även gratistjänster kan begära registrering av nyfikenhetsskäl. Finns det information som användaren vill spara hos tjänsten, så behövs också ett konto.

Registreringen gör att man kan bli utsatt för reklam, men för att skydda sin vanliga e-post kan man ju använda en slask-epost-adress.

Avslutning

Efter dessa mängder med tips, så insåg alla att kulturutbudet visserligen är enormt, men att det finns möjligheter att hitta de riktiga godbitarna, och tackade Martin Appel så mycket för presentationen.

Se presentationsbilderna här

🔗 Martin Appel-Kulturtips-2024-02-16.pdf

Sammanfattat av

Johan Murray

Underlätta bankbestyren och bli mer skeptisk

Torsdagen den 14 mars 2024

Något bistert uteklimat var det inte denna dag utan ljust och ljummet väder med osopade trottoarer. Att det är på Internet som bisterheten finns, skulle de som kom till dagens Dataträff snart få erfara. De var fler än vanligt, för övriga SeniorNet-föreningar i Stockholmstrakten hade bjudits in att höra på när Fredrik Almberger och Amalia Krantz från Nordea gav tips och råd om betalningar och fullmakter. Det kom 31 personer till Svärdet och 98 st infann sig på Zoom.

Amalia Krantz är Nordeas bedrägeriexpert och hon målade upp bilden av en värld där bedragare härjar vilt med oss Internetanvändare. Utvecklingen har gjort tekniken svårare att överlista än användaren. Man behöver därför skydda sig genom att själv vara svårlurad.

Vi har haft Mobilt BankID för personer med svenskt personnummer sedan 2010 och det används idag enormt ofta som legitimation och inloggningshjälpmedel. Det är likvärdigt med pass och nationellt ID-kort, även om det ännu inte accepteras som fotolegitimation överallt. För att styrka äktheten behöver man numera ha giltigt pass eller nationellt ID-kort och ibland skanna det med Bank-ID-appen, bland annat när ett nytt mobilt BankID ska aktiveras.

Man kan ytterligare höja säkerheten för sitt Mobila BankID genom att tillåta att appen får använda geografisk platsinformation och ge notiser/aviseringar om säkerhetshändelser.

När man använder Mobilt BankID bör man ställa sig frågorna:

  • Vem tog kontakten? Är initiativet inte ens eget, så kan det vara en bedragares.
  • Stämmer det som ska utföras? BankID visar i detalj vad som ska godkännas. Läs det noga!

I diskussionen efteråt undrades hur det är med begärd återuppringning i telefonkön till bankers kundcenter. Kan man verkligen vara säker på att det är banken som ringer tillbaka då? Något svar gavs inte på den frågan, mer än att man bör välja att ringa när kön är kort.

Bedrägeri har blivit en mycket lönsam internationell industri, i Sverige ger den större brottsvinster än narkotikahandeln. Bedragare är opportunister och tar vara på aktuella tillfällen som t.ex. att det är deklarationstider nu och snart dags för skatteåterbäring. De är också mycket manipulativa och drar sig inte för att skrämmas grovt.

Bedrägerier i form av social manipulering förekommer i tre former. De går ut på att få oss att göra bedragaren en tjänst, som vi inte borde. Att vi är så frikostiga med personlig information i sociala medier och all annan offentlig information om oss underlättar manipuleringen väsentligt.

  • Romansbedrägerier. Spännande, attraktiva och välartikulerade personer tar kontakt, oftast med damer. De ber efter hand om allt mer pengar och försvinner spårlöst när de fått nog.
  • Investeringsbedrägerier. Erbjudanden om otroligt bra avkastning kan vara frestande, särskilt för medelålders män. De tror sig köpa en bra tillgång, och kan följa värdetillväxten på webben, men när de vill sälja tillkommer först avgifter och sedan försvinner allt helt. Därefter kan de bli kontaktade av andra bedragare som vill ”hjälpa” dem att få tillbaka kapitalet.
  • Befogenhetsbedrägerier. Man kan bli falskt kontaktad av en organisation med gott rykte, som polisen eller ett välkänt företag och få reda på att något oönskat håller på att hända. Är det ett meddelande kan det innehålla falska länkar eller telefonnummer. Är det ett telefonsamtal kopplas man vidare till en ”säkerhetsavdelning” som förleder den drabbade att lämna uppgifter, installera mjukvara eller göra transaktioner som gynnar bedragaren. Man ges intrycket att problemet blir löst, när det egentligen är tvärtom.

Man skulle kunna tro att det är lätt att se varifrån telefonsamtal, sms eller e-post kommer. Så är det inte alls. Det är tvärtom mycket lätt att förfalska avsändarinformationen för att vilseleda. T.ex. kan falska meddelanden kan dyka upp i annars helt äkta meddelandetrådar.  De falska kan innehålla länkar till falska hemsidor eller falska telefonnummer, så var skeptisk mot dem!

En annan typ av bluff är meddelanden som börjar med ”Hej mamma, jag har ny mobil…” som går ut på att få föräldern att skicka pengar till bedragaren. Försök att på annat sätt kontakta barnet för att kolla om uppgifterna verkligen stämmer. En av åhörarna i lokalen fick under vårt möte ett falskt sms med just detta innehåll!

Får man SMS/MMS med skumt innehåll bör man skicka vidare det till nummer 7726. Då kan teleoperatörerna undersöka saken och vidta åtgärder.

Det är alltså viktigt att försäkra sig om att man har med rätt motpart att göra och bedöma om det inträffade är rimligt. Motringning är en bra kontrollmetod, men ring bara till officiella nummer!

För att hitta motpartens korrekta telefonnummer bör man besöka dess hemsida på Internet, men då kan det hända att det högst upp visas en annons som bedragare har betalt för att få placerad överst. Kontrollera att de länkar du klickar på vid sökningar inte är märkta med ”Sponsrad”.

Skulle man råka i klorna på en bedragare, kan det vara bra att ha begränsat de egna möjligheterna till att föra över stora summor snabbt eller betala med kort internationellt. Bankerna erbjuder olika metoder och olika gränser för detta.

Efter att vi användare nu enträget manats att skydda oss blev den naturliga frågan från publiken – gör inte bankerna något själva för att hindra bedrägerierna? Svaret blev att tekniken utvecklas och att banken ”gör mycket” men att det viktigaste är vad vi själva gör. Alla behöver hjälpas åt. Nordea har sänkt sina beloppsgränser för transaktionerna individuellt och även startat ett sparkonto med tidsfördröjning. Man ringer kundcentret för att ändra sina gränser tillfälligt eller få reda på var gränserna går.

Fredrik Almberger som är affärsutvecklare hos Nordea fortsatte presentationen med att tala om situationer då man inte längre klarar att sköta sin ekonomi själv. Autogiro, e-fakturor och gammaldags kuvertgiro finns fortfarande, men det kan vara bekvämare att låta någon annan sköta ens ekonomi med en fullmakt. Då kräver bankerna ofta att den ska vara tecknad på deras egen blankett för att kunna godkännas, och omfattningen den har kan variera. Hos Nordea bör man i stället teckna ett medanvändaravtal som tillåter att en annan person i eget namn sköter hela ens digitala ekonomi.

Vanliga fullmakter upphör att gälla om utfärdaren blir dement, men då kan en i förväg upprättad framtidsfullmakt vara ett alternativ. Även den kan behöva tecknas på bankernas egen blankett för att gälla där. Då är transaktionsbanken den man i första hand bör vända sig till.

Som avslutning ställde publiken en rad frågor, och de viktigaste av svaren har bedrägligt nog redan smugits in i referattexten ovan, så det så!

Se vissa av presentationsbilderna här

🔗 Nordea-2024-03-14.pdf

Sammanfattat av

Johan Murray

Källkritik – din kompass i informationsdjungeln

Torsdagen den 18 april 2024

April är en lurig månad på flera sätt, dels för att vädret växlar mellan varmt och kallt, men också för att viljan att luras är hög. Därför passade det utmärkt med en dataträff om källkritik just denna månad. 23 medlemmar kom fysiskt till Svärdet och 31 tittade in via Zoom för att höra Björn Körlof ge oss sin syn på ämnet som fd GD för Styrelsen för Psykologiskt försvar.

Några viktiga ord

Man kan inte förstå varandra om man inte har samma uppfattning om ordens betydelser. Björn inledde därför med att definiera begreppen information (det man vill framföra), kommunikation (sättet det framförs på), fakticitet (att en händelse kan inte ha skett på mer än ett sätt), åskådlighet (att något går att återge på ett begripligt sätt), empiri (dvs inte fakta utan slutledningar som bygger på omständigheter), validitet (att giltiga slutsatser bygger på tillförlitliga uppgifter), sanning (att allt annat än eviga sanningar som  matematik bara är sannolika) samt trovärdighet (hur pålitliga uppgiftslämnare är).

IT stör opinionsbildningsprocessen

I vårt samhälle är det viktigt att alla får tillförlitlig information så vi kan diskutera samhällsfrågor och ta ställning i dem.

Den nya informationstekniken har gjort att väldigt många källor kan sprida väldigt mycket information till oss av varierande kvalitet. En del aktörer har ett starkt egenintresse av att påverka oss och det gör dem mindre trovärdiga. Det kan gälla företag, myndigheter, traditionella media, sociala medier m.fl.

Myndigheter och media ska gå att lita på. Lagen kräver att myndigheterna ska informera snabbt, korrekt och fullständigt om de inte hindras av sekretess. Medierna har etiska regler om att rapporteringarna ska vara så sanna som möjligt, relevanta, ha nyhetsvärde och vara konsekvensneutrala. (Konsekvensneutralitet innebär att man bortser från de skadeeffekter en angelägen publicering kan ha.)

Fullständig information finns ofta inte att tillgå med detsamma. Dessutom kanske inte all information ryms i media eller inte bedöms som relevant. Utebliven information eller hotfull sådan oroar människor och det kan skapa rykten och konspirationsteorier samt misstro mot myndigheter.

Om något stort eller allvarligt händer, så tror många att orsaken också måste vara stor. Då spelar det ingen roll att den orsaken är ganska osannolikt. Myndigheternas enkla förklaringar, när de sent omsider kommer, kan anses orimliga. Döljer myndigheterna något?

Historien visar att myndigheterna inte alltid klarar sin uppgift så bra. Även små missar kan få stora konsekvenser för deras anseende. Björn gav exempel från Tjernobyl-olyckan, Estonia-olyckan och Palmemordet.

En källkritisk attityd underlättar

För att kunna ta ställning till om den information vi får är tillförlitlig bör man fråga sig:

  • Varifrån kommer informationen?
  • Är uppgiftslämnaren trovärdig?
  • På vilket sätt kommuniceras informationen?
  • Vad vill uppgiftslämnaren uppnå?
  • Är det uppgifterna rimliga?
  • Är informationen återupprepad? Kolla då ursprunget.
  • Är informationen sensationell eller skrämmande? Av vilken anledning?
  • Är inramningen sensationell eller skrämmande (genom påannonsering/rubriker)?

Uppmärksamma vilseledande påverkan

Det finns signaler man bör uppmärksamma som visar att det kan röra sig om försök till påverkan:

  • Propaganda, politik och reklam vädjar gärna till känslor före förnuftet.
  • När korrekt information blandas med falsk blir vi inte lika skeptiska.
  • Ett avancerat vetenskapligt språk kan göra oss imponerande.
  • Trovärdiga källor som förfalskats är mycket förrädiskt.
  • Om samma budskap återkommer gång på gång nöts det in i oss.
  • Hotfullhet.
  • Nedsvärtning av trovärdiga källors rykte (som kan spridas långt).
  • Att historien skrivs om för att bättre passa nutida synsätt.

AI förändrar förhållandena

Med modern AI-teknik kan falska källor redan nu fås att framstå som mycket trovärdiga:

  • Kända människors röster och utseende kan imiteras mycket naturtroget.
  • Bilder från drönare kan AI-manipuleras till stridandes egen fördel.
  • Talat och skrivet språk kan översättas snabbt och genuint även mellan olika språkfamiljer och då kryddas med desinformation.

Vårt hopp står till att AI:ar utvecklas som kan avslöja manipulering andra AI:ar gjort.

Även IT-tekniskt hyperbegåvade människor kan engageras i kampen, och då särskilt kampen mot IT-attacker från fiendeländer. Vårt samhälle är så beroende av IT-system att ett starkt skydd av dem behövs. Man kan fråga sig om vi inte också behöver ha förmågan att gå till motangrepp.

Gör det psykologiska försvaret något aktivt åt situationen?

Javisst, Björn berättade att man både utbildar myndigheterna i hur man hanterar besvärliga informationssituationer och håller realistiska och överraskande övningar med dem. Det gäller att snabbt vara öppen med vad man vet och inte ge sig in på spekulationer.

Efteråt var det många som tyckte att det var fantastiskt bra övningar.

Styrelsen för Psykologiskt försvar byggde sitt kunnande på vad till ett ”gäng” forskare i olika ämnen kommit fram till, från språk och statsvetenskap till psykologi.

Vad forskningen kommer fram till är viktigt inom alla områden och alla myndigheter behöver ta ställning till hur resultaten ska presenteras för befolkningen. Ogynnsamma resultat går inte att förtiga, för då väcks misstänksamheten att det finns fler resultat som dolts.

Avslutning

Björn gav oss en kort sammanfattning av de viktigaste punkterna i sin presentation innan tiden tog slut och vi måste tömma och städa lokalen. Han fick förstås en stor applåd.

Efteråt var det många som tyckte att det här var en fantastiskt bra föreläsning.

Se presentationsbilderna här

🔗 Björn Körlof Bilder 2024-04-18

Sammanfattat av

Johan Murray

 

 

Aktuella IT-varningar från
🔗Stöldskyddsföreningen
🔗Råd och rön 
🔗Polisen
🔗Källkritikbyrån
Välkommen till

SeniorNet Södermalm

Vi driver Kanelbullens populära IT-café på Rosenlundsgatan 44A, där alla seniorer kan få hjälp av oss med sina digitala bekymmer.

Vissa åtgärder är (eller borde vara) så efterfrågade att vi erbjuder dem som särskilda stödpaket speciellt riktade till våra medlemmar.

Vår devis är “Seniorer lär seniorer IT” och det gör vi med kurser och dataträffar för våra medlemmar.

Medlemmar som har frågor eller önskar särskild hjälp med felsökning eller enskild undervisning kan få det genom vår tidsbokade  support.

De som kan tänka sig att ge support, undervisa eller felsöka är mycket välkomna att bli medlemmar och höra av sig till info@snso.se. Det är en väldigt stimulerande, rolig och viktig uppgift!

Med våra ca 900 medlemmar är vi en av de största lokala föreningarna i SeniorNet Sweden som är vår riksorganisation.

SeniorNet Sweden

Besök SeniorNet Sweden

SeniorNet Sweden erbjuder dig som är medlem att logga in och ställa frågor till hela föreningens IT-kunniga medlemmar i dess IT-forum.

🔗 Forumdörren

Seniornet Swedens Fotoklubb har regelbundna Zoommöten:

🔗 Fotoklubben på Facebook

SeniorNet Sweden har också släktforskningscirkeln Släktskapet med Zoommöten:

🔗 Mer info om Släktskapet

Utnyttja SeniorNets rabatter

🔗Information om företag, branschtidskrifter och online-kurser som ger rabatt till SeniorNets medlemmar.

Våra samarbetspartners

Södermalms stadsdelsförvaltning, som hjälper oss bland annat med vår lokal Kanelbullen


som är vår samarbetspartner för våra studiecirklar, kurser och dataträffar.


som håller oss uppdaterade i IT-samhället och erbjuder rabatterad prenumeration för SeniorNets medlemmar

som förser våra datorer med Microsoft-program till lågpris

🔗Information om kakor/cookies på vår webbplats

Top