Referat från Dataträffar 2025 – SeniorNet Södermalm

Våra digitala könsroller

Torsdagen den 30 januari 2025

Grått, grått väder och trista ytterkläder. Skulle de bli några gladare färger i Svärdet denna dag? Nej, inte i talarstolen. Vivian Vimarlund, assisterad av Johan Murray, skulle berätta om våra digitala könsroller. De är aktiva i SeniorNet Södermalm och hade för dagen valt moderna bruna nyanser.

Vad de 21 besökarna i Svärdet och 29 på Zoom tyckte om färgvalen vet vi inte, men att ämnesvalet passade dem var tydligt.

Vad säger statistiken om könsroller?

Johan inledde med att redovisa vad Internetstiftelsen kommit fram till sina enkätundersökningar. Sådana gör de varje år, och för år 2021 hade de redovisat kvinnors och mäns olika vanor. Man får hoppas att urvalet i undersökningen är representativt och deltagarna svarat ärligt. Även frågornas utformning kan påverka hurdana svaren blir.

Männen:

Fler män än kvinnor nätdejtar,
och även betalar för tjänsten
Nästan bara män köper kryptovaluta
Män porrsurfar mer än kvinnor

Kvinnorna:

Något fler kvinnor än män följer
varumärken eller företag på sociala medier.
Kvinnor använder vissa sociala medier mer än män gör
Kvinnor lägger oftare upp eget material på sociala medier
Många äldre kvinnor spelar digitala nöjesspel
Kvinnor känner sig mindre attraktiva vid jämförelse
med andra på sociala medier
Kvinnor känner sig mer misslyckade vid jämförelse
med andra på sociala medier
Kvinnor anser näthat vara mer allvarligt än män gör
Kvinnor är oroligare för internetbedrägerier än män är

8 av tio använder sjukvårdens IT-tjänster. Vivian tog över och ställde sig frågan användningen av e-vårdtjänster var annorlunda under pandemin.

Det är viktigt att notera att pandemin faktiskt var en tid där många började använda digitala tjänster och digitaliseringen av samhället på kort tid tog fart på ett sätt som vi tidigare inte trodde var möjligt.

Män har minskat sin användning av e-vårdtjänster lite sedan pandemin, medan kvinnors utnyttjande är oförändrat.
Fler kvinnor än män utnyttjar e-vårdtjänster fram till pensionen, men efteråt är det tvärtom.
Pensionärers utnyttjande av e-vårdtjänster ökar.

Vad vile pensionärer använda Internet till under pandemin?

Vivian har under coronatiden gjort en pilotstudie som jämförde en grupp medlemmar i SeniorNet med en lika stor grupp i föreningen Aktiva Seniorer. Studien gjordes tillsammans med en medlem i båda föreningarna och två forskare från Canada. De tillfrågade var inte särskilt benägna att använda digital teknik till att kommunicera med läkare eller sjuksköterskor eller söka sjukvårdsinformation, något som myndigheterna kan ha väntat sig. Resultaten visade:

Det viktigaste var att man ville kunna hålla kontakt med vänner och anhöriga, gärna ofta.
Att söka information i allmänhet var viktigt, men inte speciellt sjukvårdsinformation.
Bara ett fåtal ville ha en läkarkontakt via Internet.
Filmer, musikaler, opera och konserter var populärt, men inte balett och kyrkliga mässor.

När det gällde upplevda risker med Internet, så var Aktiva Seniorer (som är flest kvinnor) väldigt mycket mer oroliga för att bli lurade eller utsatta för intrång än SenioNets medlemmar var.

Det är intressant att motsvarande studie gjord i Canada gav samma resultat som i Sverige och att resultaten överensstämde med vad Internetstiftelsen visat, avseende skillnader i beteende för män och kvinnor.

Vad händer när tekniken inte fungerar bra för alla?

Tekniken bör utvecklas så att den alltid blir lika bra och effektiv för såväl män som kvinnor, och att den inte gynnar eller missgynnar några samhällsgrupper.

De som utvecklar tekniken brister ofta i att ta hänsyn till detta, genom att utgå från mäns behov och bara testa i laboratorier. De inkluderar inte alla sorters användare redan från början.

Några exempel på otillräcklig teknik är:

Oximetrar, som mäter syrehalt och puls med en fingerklämma, har funnits länge men har fortfarande sämre noggrannhet för mörkhyade personer och kvinnor.
Teknik för ansiktsigenkänning fungerar sämre för mörkhyade personer och kvinnor.
Helkroppsskannrar i säkerhetskontrollen på amerikanska flygplatser kan felaktigt välja ut ”otympliga” människor för extra kontroller.
Bilbälten och krockkuddar passar sämre för kvinnokroppar än manskroppar, och för gravida kvinnor riktigt dåligt.
Googles taligenkänningsalgoritm har svårare för kvinnliga röster än manliga, även med dialekt.
Arbetsverktyg i manliga yrken är ofta anpassade till mäns muskler och handformer.
Standardhöjder på stolar borde kunna vara olika för män och kvinnor.
Väldigt få smarta mobiler görs idag på ett sätt som lämpar sig för äldre med syn-, hörsel- och motoriska problem. Samtidigt vill de äldre inte framstå som onormala som har en udda mobil.

Genus och kön är viktigt vid teknikutvecklingar för att inte utesluta grupper. Tekniken slår fel ibland när den inte anpassas på rätt sätt. Det går att skapa lagar och regler kring detta, men att få alla att följa dem kan vara svårt.

Med frågan ”Känner vi igen oss i detta?” avslutades presentationen.

Kommentarer om undertextning

Zoom har relativt nyligen lagt till funktionen undertexning på svenska (dvs textremsor på skärmen som på TV), och några av Zoom-deltagarna passade på att prova detta. Dorothy Béen berättade om hur hon upplevde kvaliteten. Det kan bli jättekonstigt ibland, lite roligt men jobbigt att läsa för att den texten rullar på hela tiden. Den kommer lite i efterhand, men inte så långt efter som på TV. Det är svårt att följa texten och samtidigt titta på texten i bilderna som visas. Det funkar nog bättre vid föredrag utan presentationsbilder. Människor med hörapparat kan dock vara vana vid att läsa undertexter.

Se presentationsbilderna här

🔗 Våra digitala könsroller

Sammanfattat av

Johan Murray

Teknik och trygghet för Stockholms äldre

Fredagen den 7 mars 2025

De annars så välkomna solstrålarna som sken in i vår möteslokal Svärdet, denna ljumma marsdag då vintergäck, snödroppar och talgoxar redan vaknat, fick oss att dra ner gardinerna för att kunna ha dagens dataträff där, med 27 deltagare i lokalen och 42 på Zoom.

Det var Ann-Kristin Ingemarsson, i grunden arbetsterapeut, nu välmeriterad strateg för digitalisering och IT vid Stockholms Äldreförvaltning i Älvsjö, som kommit för att berätta om vad som erbjuds oss äldre. I Stockholms Stad är vi ju ganska många: 172 000 är över 65 år (av en befolkning på nästan 1 miljon). Men, de allra flesta klarar sig bra själva. Bara 27 000 behöver någon form av stöd.

Vem gör vad?

Region Stockholm har hand om hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och mycket mer.
Stockholms Stadsdelsförvaltningar ansvarar för hemtjänst, vård- och omsorgsboenden, stöd och hjälp med syn-/hörselsvårigheter och vardagstekniska problem med mera.
Äldreförvaltningen ansvarar för trygghetslarm och boendefrågor kring ”vanliga” bostäder.
Stadsbyggnadskontoret ansvarar för bostadsanpassningsbidrag.
Serviceförvaltningen har kontaktcentret Äldre Direkt (08-80 65 65), som ska kunna svara på hur alla typer av äldrefrågor ska hanteras.

Södermalms stadsdelsförvaltning har även en äldrelots man kan vända sig till med frågor.

Vilka tekniska hjälpmedel finns det?

Arbetsterapeuter, sjuksköterskor, logopeter fysioterapeuter och andra specialister kan förskriva hjälpmedel som man får låna (ibland hyra) från någon av Regionens Hjälpmedelscentraler. Det finns många tusen hjälpmedel med ännu fler tillbehör, exempelvis:

Rullator, kryckor
Elektisk och manuell rullstol
Personlyft (takfäst eller golvlyft)
Portabla rullstolsramper
Tröskelkilar

Förbrukningsdetaljer (som batterier) kan man behöva betala själv.

Tips om detta kan man på få vårdcentralerna. Hjälpmedelsinformation finns även på 1177.se.

Vilka vårdrelaterade hjälpmedel finns det?

Sjukhusen kan erbjuda vård i hemmet, t.ex. med dialysapparater och andningshjälpmedel.
Sjuksköterskor kan förskriva vårdrelaterade förbrukningsartiklar, som inkontinensskydd mm.
Audionomer kan förskriva hörapparater, och syncentraler kan förskriva synhjälpmedel.

Hur blir man vän med sina syn- och hörselhjälpmedel, och digital utrustning?

Stadsdelarna har syn- och hörselinstruktörer som gratis ger vägledning och träning för de som behöver. De har också digitala stödjare som kan ge hjälp med digital utrustning av olika slag.

Vad är bostadsanpassningsbidrag?

Arbetsterapeuter kan skriva intyg som gör att man kan ansöka om bostadsanpassningsbidrag hos Stadsbyggnadskontoret. Med detta bidrag, och fastighetsägarens medgivande, kan man för permanenta bostäder (där det är praktiskt möjligt) själv beställa nödvändig installation t.ex. av:

Fasta rullstolsramper
Borttagna trösklar
Borttagna badkar
Motorstyrda dörrar m fjärrkontroll, så kallad dörrautomatik
Trapphissar
Spisvakt (som stänger av spisen vid överhettning)
Spol- och torkbidé (sk japansk toalett)
Höj- och sänkbart kök

Bidraget täcker såväl bygglov, material som arbetsinsats. Offert bör ingå i ansökan. Fastighetsägaren kan ta över bidraget och därmed också äga utrustningen. (Det kan underlätta för den boende.)

Hur får man hemtjänst och trygghetslarm?

Den som behöver tillsyn och assistans i hemmet och trygghetslarm kan vända sig till stadsdelens biståndsbedömare för att få tillgång till det. Hemtjänstföretaget får man välja själv, och det utför också utryckningarna som orsakas av att man larmar.

Trygghetsjourens operatörer som svarar på larmen kan förmedla allvarliga larm till 112 och ser också till att hemtjänsten larmas för att låsa upp dörrar och släppa in ambulans till patienten.

Numera finns det s.k. nyckelfri hemtjänst, som innebär att hemtjänsten har en speciell digital nycker för att låsa upp portar och lägenheten. En låssmed monterar en tillsats på det vanliga dörrlåset (i lägenhet och port) som endast rätt hemtjänstpersonal kan öppna med sin specialnyckel. Den loggar dessutom vilka besök som gjorts, av vem och när.

Alla över 65 har rätt till trygghetslarm som för det mesta fungerar i hela bostaden. Mer avancerad teknik med sensorer väntar, teknik som kan larma själv om brukaren inte har möjlighet till det. Den installeras endast med personens samtycke och övervaka aktivt dygnet runt.

Oron för att stadens trygghetslarm skulle sluta fungera i december när 2G- och 3G-näten läggs ner är obefogad. Man är medveten om problemet och arbetar redan med lösningar.

Hur gör man om man inte är nöjd med ett myndighetsbeslut?

Beslut om bidrag till bostadsanpassning, hemtjänst och plats på ett vård- och omsorgsboende går att överklaga till förvaltningsrätten, men man skickar in den till kommunen för förbehandling.

Olika boendeformer

Utöver vanliga bostäder finns det seniorbostäder (som är mer lättillgängliga och kan ha utrymmen för gemensamma aktiviteter). Dessa går att köa till, hyra eller köpa på vanligt sätt.

Via biståndsbedömaren kan man i Stockholm få möjligheten att hyra i ett servicehus med extra service och även en sjuksköterska.

Behöver man mycket hjälp så erbjuds vård- och omsorgsboende. De kan vara specialiserade för olika typer av sjukdomar med särskilt utbildad personal.

Blir hyran för hög kan man söka bostadsbidrag.

Man kan välja att söka till andra kommuners äldreboenden. Det är lättast inom Stockholms län.

Hur tar man sig runt i Stockholm som äldre?

Stockholms vårdgivare kan bevilja en sjukresa om de medicinskt bedömer att patienten inte kan resa med allmän kollektivtrafik till sitt vårdbesök och inte har färdtjänst. Sjukresa är inte gratis, men det finns ett högkostnadsskydd.

Om en läkare bedömer att en patient under minst tre månader har en funktionsnedsättning som ger stora svårigheter att förflytta sig, så kan den utfärda ett intyg till Stockholms Stad som utreder behovet av färdtjänst och som Region Stockholm sedan beslutar om. Det finns även riksfärdtjänst som gäller utanför länet.

SL erbjuder gratis ledsagning vid alla tunnelbanestationer och alla pendeltågsstationer och vid många knutpunkter för bussar, tvärbana, lokalbanor och SL-båtar. Man behöver beställa i förväg, och den tiden kan variera mellan en halvtimme och ett dygn beroende på trafikslag och tid på dygnet.

SL erbjuder också gratis bärhjälp vissa tider av 1 väska vid byten i området kring T-centralen. Ska beställas ett dygn innan.

Stockholmare som har mycket svårt att gå kan med läkarintyg ansöka om parkeringstillstånd för rörelsehindrad. Det ger rätt att parkera på de särskilda parkeringsplatser som finns för rörelsehindrade (och även på vissa andra ställen där det är parkeringsförbud). De kan också ansöka om att en sådan parkeringsplats ska göras i ordning där behov finns.

Äldreförvaltningen lockar till aktiviteter

Äldreförvaltningens webbplats https://senior.stockholm vill vara en central resurs för seniorer i Stockholm, med fokus på tillgänglighet, social samvaro och praktisk hjälp. Där står mycket av det som Ann-Kristin berättat om idag, men man får även fina tips om aktiviteter och vanor som lämpar sig för seniorer.

Hon vill särskilt framhålla stadsdelarnas digitala stödjare, som kan göra hembesök och hjälpa oss i enklare IT-frågor och användning av digitala verktyg.

Digitaliseringen gör många äldre mer kapabla att klara sig själva, och då kan stadens personal ägna mer tid åt de som inte klarar av det digitala lika väl.

Att tänka på framtiden

Det är alls inte fel att förbereda för sin ålderdom, att se till att i god tid flytta till ett välanpassat boende med rullatoravstånd till det nödvändigaste och utan alltför mycket bohag. Om inte annat, så för att ännu äldre vänner lätt ska kunna komma på besök.

Se presentationsbilderna här:
🔗 Trygghet och Teknik för Stockholms äldre

Sammanfattat av
Johan Murray

Tänk till i tid!

Torsdagen den 3 april 2025

Solen sken idag från en klarblå himlen och skänkte både vårvärme och glädje till dataträffsbesökarna. Det var 43 i lokalen och 35 på Zoom.

Hur kan vi äldre med god livsplanering underlätta för oss själva och våra anhöriga inför en tid då vi kanske inte längre är lika alerta, var dagens frågeställning. Hur kan vi ha det bra så länge det går?

Maria Holmström Mellberg, ordförande i Demensföreningen i Stockholm och Christian Benson från Institutet för Medicinsk Rätt samt Dorothy Béen från SeniorNet Södermalm var inbjudna för att berätta om sina erfarenheter.

Om demens

Demens skiljer sig i flera avseende från naturligt åldrande, men åskådliggör ändå de problem vi bör ta ställning till i god tid medan förmågan finns.

Maria berättade att demens kan ha många orsaker, och vara mer eller mindre märkbar. Därför talar man numera oftare om kognitiva sjukdomar. Många är drabbade, 130 000 – 150 000 i hela Sverige. De diagnostiserade blir allt fler och det är naturligt eftersom vi lever allt längre och diagnosmetoderna blir bättre.

Demenssjukdomar ger förändringar i hjärnan som direkt kan försämra minne, tankeverksamhet och annat, beroende på var i hjärnan de uppträder. Alzheimer är vanligast, därnäst kärlsjukdomar. Tidig diagnos är viktigt för att kunna få rätt hjälp.

De drabbade kan bli oroliga, nedstämda och aggressiva — helt normala reaktioner på förändringarna. Ingen, varken drabbad eller anhörig, klarar detta ensam utan det stöd som sjukvården eller en demensförening erbjuder. Den senare kan också ge stöd i kontakten med kommun och myndigheter.

Juridiska problem

Många av de problem som uppkommer är juridiska, och Christians uppgift idag var att guida oss igenom de juridiska instrument som finns. Han jobbar en dag i veckan med att ge råd till de olika demensföreningarnas medlemmar.

Också han rekommenderade att man i god tid bör förbereda sig för att ens krafter och förmågor kan komma att tryta.

Han började med att tala om vår rättshandlingsförmåga, alltså om förutsättningarna för att de avtal och annat vi träffar blir giltiga eller inte. Kan vi inte förstå det vi gör, gäller de inte. Alla myndiga har rättshandlingsförmåga, men för de med förvaltare eller för de som påverkas av en psykisk störning blir den begränsad.

Demenssjukdomar kan anses som en psykisk störning, men vill man upphäva ett avtal för att personen lurats och inte kunnat förstå vad denne gjort, kan det vara för svårt att bevisa. Bankerna å andra sidan kan vara motvilliga att ingå avtal med personer som kanske visar tecken på kognitiva problem.

Oavsett hur sjuk man blir, finns det situationer då man alltid får bestämma själv. Det gäller bl.a. påtvingade kroppsliga ingrepp (även medicinering) och frihetsberövanden. Det är bara vid tvångsvård som tvång får förekomma. Inkännande övertalning är en metod som ofta används.

Det kan vara bra att i förväg skriva ned vad man har för inställning till olika typer av behandlingar, eller vilka kläd- och matvanor man gillar eller annat som närstående kan behöva upplysa vårdpersonal om den dag man inte längre själv kan förmedla den informationen, till exempel i Livsboken som arbetsterapeuter använder, inflikade Dorothy.

Om vanliga fullmakter och framtidsfullmakter

Nästa sak Christian informerade oss om var vanliga fullmakter, som ska vara skriftliga. De ger en annan person rätt att göra angivna saker i ens ställe, så länge man har förståndet kvar. De blir nämligen ogiltiga när givaren inte längre har förmågan att återkalla dem. Den som har fått en fullmakt är skyldig att återlämna den på begäran av givaren, och en indragen fullmakt bör förstöras.

En annan typ av fullmakt är framtidsfullmakter, som ska vara skriftliga och ojävigt bevittnade, gärna av yngre människor som senare kan bekräfta det. De ska skrivas medan man är kapabel och börjar gälla först när givaren varaktigt saknar förmågan att utföra det som fullmakten gäller. Det är mottagaren som bedömer givarens förmåga om det inte står något annat i framtidsfullmakten.

Det kan därför vara bra att både göra en vanlig fullmakt och en framtidsfullmakt samtidig, för att senare kunna undvika diskussioner om givarens aktuella kognitiva tillstånd.

Framtidsfullmakter får inte gälla hälsovård och frågor av utpräglat personlig karaktär och inte heller större gåvor (om det inte specifikt står så).

Maria och Christer hade lite olika erfarenheter av hur banker hanterar fullmakter. En del vill se fullmakter i original varje gång de ska användas, andra nöjer sig med vidimerade kopior. En del banker (t.ex. Nordea) har utmärkta digitala lösningar för hur mottagaren får hantera givarens konton, andra inte. Man kan behöva byta bank om den krånglar. Se till att få prata med deras jurister. Det kan underlätta att använda bankens egna fullmaktsformulär.

Fullmaktsmottagaren eller dess anhöriga får inte vara jävig, dvs ha motstridiga intressen med givaren, och det tolkas brett. Det är ett stort problem, och i så fall ska en god man tillsättas.

Om anhörigberhörighet, god man och förvaltare

En annan möjlighet att hjälpa anhöriga som uppenbart inte klarar sig själva är anhörigbehörigheten. Den är lagstadgad och behöver inget juridiskt dokument för att åberopas men gäller bara enkla vardagsärenden. Man ska kunna styrka både behovet och släktskapet med ett personbevis från Skatteverket. Lagen har en turordning för vilka anhöriga som ska komma i fråga. För mer komplicerade ärenden behövs en god man eller förvaltare.

Det är tingsrätten som tillsätter god man och förvaltare, på begäran från överförmyndaren, den berörda eller en närstående med den berördas samtycke (om möjligt). En god man har tre uppgifter: att bevaka personens rättigheter, att förvalta personens egendom och tillvarata personens personliga intressen. Den som är ur stånd att vårda sig själv eller sin egendom kan få en förvaltare som inte behöver inhämta personens samtycke.

En god man ska vara lämplig för uppdraget, vilket kontrolleras av överförmyndaren. Den berörda kan föreslå en person, och det kan vara en nära anhörig, annars ger överförmyndaren ett förslag.

Om testamenten

Till slut berättade Christian helt kort om testamenten. Där kan man ange alla sina tillgångar, även digitala, och vad man vill ska hända med dem när man avlidit. Testamenten ska vara skriftliga och ojävigt bevittnade. Egna barn är garanterade en viss del av arvet (laglott). Den som skrivit testamentet ska ha varit vid sina sinnens fulla bruk när det skrevs. Gör man ett nytt testamente bör de tidigare förstöras.

Avslutning

Så här sammanfattade Christian sin presentation:

Genom att upprätta fullmakt, framtidsfullmakt, testamente och annan dokumentation så går det att förbereda sig och göra det enklare när man klarar mindre själv eller inte kan uttrycka sin vilja.
Viktigt att tänka efter hur man vill ha det.
Gärna diskutera tillsammans med sina närstående och vara ute i god tid.
Det kan vara komplicerat och hjälp av en jurist är därför ofta rekommenderat.
Det är viktigt att också ha en dialog med sin bank.

Livsplanering är ett omfattande ämne, och hur man ska gå till väga skiljer sig mellan ensamstående, gifta och sambor konstaterade Dorothy. Det finns all anledning att våga prata med sina närstående om frågorna i god tid för att komma fram till bra resultat. Det kan innebära att engagera släktingar i en yngre generation som man lär upp till att kunna ta hand om oss äldre när vi inte längre klarar sig själva, och även klara att ta hand om kvarlåtenskapen. Livsarkivet eller Vita arkivet ger alla en möjlighet att uttrycka sin vilja om livets slutskede.

Dorothy har tidigare gett tips om hur man avslutar konton och utför andra former av digital döstädning, och delade ut ett papper med länkar i som hade en strykande åtgång.

🔗 Länk till Dorothys länklista.

Dorothy är lite av en missionär för ämnet livsplanering. Man ska våga tänka på sitt behov av ta hjälp av yngre längre fram och redan idag börja engagera släktingar eller andra man har förtroende för och tillsammans planera för att sköta ekonomin och mycket annat. Detta tema är ständigt aktuellt.

Tiden rann i väg och vi hann åtminstone gå igenom de viktigaste juridiska aspekterna. Men, nu lockade solen oss ut i det fria igen! Det är livskvalitet!

Se presentationsbilderna här:

🔗 Tänk till i tid!

Sammanfattat av
Johan Murray

Hänger du med i teknikutvecklingen?

Torsdagen den 8 maj 2025

Det finns nog ingen skomakare kvar på Rosenlundgatan längre, och heller ingen som tar ledigt mellan hägg och syren. Det hade annars varit alldeles lägligt för att bjuda in denne till dagens Dataträff i Svärdet. Där inne väntade 57 medlemmar på att få ta del av Martin Appels spaningar om den digitala teknikutvecklingen. Och, på Zoom 50 till, från Warszawa till Luleå. Han är konsumentredaktör på PC för Alla och har därför en mycket bra koll. Idag berättade han om några viktiga tekniktrender:

Prylarna vi köper blir dyrare

Duktiga men dyra så kallade premium-modeller av all möjlig digital teknik blir allt vanligare, och det kan vara svårt att bedöma om man verkligen behöver ha sådana.

Riktigt riktigt smarta nya mobiler kan idag kosta bortåt 20 000 – 30 000 kr, men det är inget som vi vanliga behöver, vi som varken spelar häftiga dataspel eller redigerar videor i dem. Priset för en ordinär duglig mobil kan ligga på 2 000 – 4 000 kr. Det varierar dessutom, så leta på prisjakt-sajter eller efter kampanjer om du vill hitta det bästa priset!

Behöver man ändå ha en dyrare modell kan det vara läge att skaffa en tidigare årsmodell, en begagnad, eller en rekonditionerad (dvs tekniskt uppfräschad) äldre mobil. Att köpa från företag är förstås tryggare än att handla från privatpersoner.

Ett köp-slit-och-släng-beteende är dåligt både för plånboken och miljön. Det är bättre att ha kvar produkterna länge och använda dem väl (vilket är vad uttryckets upphov inredningsarkitekten Lena Larsson egentligen sade 1960 – att betoningen ligger på slit, inte på köp och släng).

Smarta mobiler liksom en del datorer har ett inbyggt bäst-före-datum, då de slutar få säkerhetsuppdateringar från tillverkaren, vilket på sikt gör dem riskabla att använda. Här har Apples produkter ett bättre utgångsläge än många Android äldre mobiler, men även de bättrar sig eftersom EU kommer att kräva det. Köper du gammalt – kolla livslängden! På riktigt gamla mobiler kan man t.ex. inte använda BankID och Swish.

AI flyttar in i alla prylar

AI är väldigt bra på att svara på frågor, på att författa och på fantastiska bildförbättringar före och efter tagning. Man ska komma ihåg att det här inte är intelligens i mänsklig mening, utan digital teknik som har tränats på dessa funktioner och som både kan lyckas och misslyckas.

De allra senaste (och dyraste) smarta mobilerna kan göra sådant ”själv” som man förut behövde särskilda datorprogram till, eller använda särskilda tjänster på Internet. Apples produkter har hamnat på efterkälken här men gör nu en satsning. Den är dock inte är tillgänglig på svenska ännu. De kallar den för Apple Intelligence, förstås.

Microsoft har i samarbete med PC-tillverkare låtit utveckla speciella CoPilot+ datorer som har en särskild version av Windows 11 som har motsvarande AI-funktioner inbyggda.

De särskilda datorprogrammen och Internettjänsterna är förstås kvar, så det finns ingen anledning att köpa dessa nya prylar för att kunna använda ChatGPT eller andra AI-tjänster på nätet. ChatGPT från OpenAI och andra AI-tjänster finns även som appar för vanliga mobiler. Det görs bedrägliga kloner av dem också, så välj bara de från rätt utvecklare.

Tjänsterna via använder blir dyrare

Att abonnera på strömmande filmtjänster, musiktjänster och ljudbokstjänster, på övervakningskameror och även på mjukvaruprogram (som Photoshop) kostar rätt mycket nuförtiden. Det är en tilltalande affärsmodell för producenterna, och om den första tiden erbjuds rabatterad så märker man kanske inte hur dyrt det blir när rabatten tar slut. Kolla kontoutdragen ibland!

Ett tips från publiken var att säga upp abonnemanget direkt när man tecknat det, så att det inte automatiskt förlängs när användningsperioden tar slut.

Andra bra tips är att inte ta större abonnemang än man verkligen behöver. Det kan finnas snålvarianter. Man kanske också kan teckna gruppabonnemang. De blir lite dyrare, men billigare per person. Det finns familjeabonnemang för mobiler med abonnemang också.

Priser på olika tjänster kan man jämföra med compricer.se. Vill man inte betala alls, så erbjuds gratistjänster med reklam, t.ex. pluto.tv, och digitala tjänster på biblioteket.

Nationaliteten blir viktigare

Ryska, kinesiska och till och med amerikanska företag har förlorat i anseende på senare tid. I dessa länder anpassar sig företagen till statsledningens verklighetsbild, frivilligt eller av lagligt tvång. AI erbjuder statsmakterna en sällsynt bra möjlighet både till spridning av propaganda och till övervakning av användarnas beteenden och intressen.

Deepseek är en ny (och tekniskt billig) kinesisk AI-tjänst som motsvarar ChatGPT och som (i likhet med TikTok) förbjudits i amerikanska företag/myndigheter.

Det kan kännas bättre att hålla sig till europeiska företag, och PC för Alla har här publicerat en lista på var högkvarteren för olika teknikbolag ligger. Martin visade en lista på några europeiska alternativ i sin presentation, och det finns flera på denna webbplats: https://european-alternatives.eu/

Windows 10 går i graven i höst

Windows är det mest använda grundprogrammet (operativsystemet) för datorer. 14/10 2025 slutar Microsoft att leverera uppdateringar till datorer med Windows 10. De slutar alltså inte fungera, de blir bara successivt mer riskabla att använda.

Vilka olika handlingsalternativ har man?

Uppdatera till Windows 11, om det tillåts. Det är möjligt för nyare datorer och är gratis.
Betala 355 kr för att få uppdateringar ett år till. Exakta villkoren är inte helt klara.
Fortsätta att använda Windows 10, men med stor försiktighet och med bra säkerhetspaket. Risken för krasch ökar, så tag säkerhetskopior!
Installera ett annat operativsystem på datorn, som Linux eller Chrome OS Flex.
(Då får man ändra sitt arbetssätt och även på nytt lära sig hantera datorn.
SeniorNet Södermalm erbjuder installation av Chrome OS Flex som stödpaket. )
Köpa en ny/begagnad/rekonditionerad Windows 11 PC. De har ett överkomligt pris.

Händiga användare kan kringgå spärrarna som hindrar uppgradering av äldre datorer till Windows 11. Det fungerar för det mesta, men risken för krasch ökar väsentligt.

Avslutning

Innan den rekordstora och pigga publiken skingrades för vårvindar friska, så blev det tid för Martin att svara på några korta frågor.

En påpekade att vi blev av med Skype den här veckan. I Windows ersätts det med Microsoft programmet Teams. En annan tjänst som man kan ringa till fasta telefoner med är Viber.

Vad är BlueSkye? Det är ett alternativ till X (fd Twitter) som har öppen källkod och inte har koppling till Elon Musk.

Blir WhatsApp kvar? Ja, den appen ägs av Meta och är inte hotad, men med den kan man inte ringa till fasta telefoner.

Vad är Signal? Det är en konkurrent till WhatsApp som är privatägd och respekterar vår integritet mycket bättre.

Vi kommer att behandla flera andra aspekter av AI under höstens dataträffar, och det är inte otroligt att Martin återkommer då. Vi hoppas på det!

Se presentationsbilderna här:

🔗 Hänger du med i teknikutvecklingen?

Sammanfattat av

Johan Murray

Somriga Senioraktiviteter

Måndagen den 26 maj 2025

En veckogammal SMHI-prognos hade förutspått svalt, mulet och lite regn under eftermiddagen, men så blev det inte alls. Sol, ulliga sommarmoln och 20 grader lockade förstås till utomhusumgänge, men ändå kom 36 medlemmar till Svärdet och 28 på Zoom för att höra Tommy Andersson, ordförande i Aktiva Seniorers Stockholmsförening, berätta om att vikten av att umgås, såväl ute som inne.

Ofrivillig ensamhet är vanligt i Sverige

Folkhälsomyndigheten har 2024 tillsammans med Socialstyrelsen gjort en sammanställning av aktuell forskning och statistik om självupplevd ensamhet. Ett vanligt mått är andelen ensamhushåll (som i Sverige är 41 procent) men det är inget särskilt bra mått eftersom en del trivs med ensamboendet, och en del rentav är särbor.

Runt 25 procent av svenskarna säger sig ofta eller ibland ha besvär av ensamhet. För ensamboende är den siffran högre, 47 procent, likaså för de äldsta och för unga vuxna. Generellt sett är kvinnor mer drabbade.

Orsaker till ensamheten är inte så svåra att föreställa sig. Att en partner går förlorad eller att jobbkompisar försvinner är vanliga exempel. Konsekvenserna blir stora för den som inte är van att sköta t.ex. sin ekonomi själv eller van att själv skaffa nya vänner.

Ensamhet som inte är självvald ger negativa känslor, och långvariga sådana kan ge fysisk och psykisk ohälsa.

I forskningen skiljer man mellan social ensamhet (som är brist på nätverk och relationer), emotionell ensamhet (som är bristande kvalitet och förtrolighet i relationerna) och existentiell ensamhet (känslan av att ingen annan kan förstå det man går igenom). Emotionell och existentiell ensamhet går knappast att avhjälpa med vanligt umgänge, utan kräver särskilda former av stöd/terapi.

Staten ger bidrag

För att motverka ofrivillig ensamhet ger Socialstyrelsen statsbidrag till kommunerna, som ger stöd till mötesplatser och sociala aktiviteter liksom utbildar sin egen personal.

I samma syfte erbjuder Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten bidrag till ideella organisationer, som får ansöka om bidraget och även redovisa hur medlen använts. Såväl Aktiva Seniorer som SeniorNet har kunnat få del av detta.

Aktiva Seniorer erbjuder mötestillfällen

Förbundet har ca 21 000 medlemmar i 40 föreningar och har funnits sedan 1988. Stockholmsföreningen bildades 1996 och har 900 medlemmar, de flesta kvinnor, och verksamheten bärs upp av 35 volontärer med sina speciella kunskaper och intressen.

Föreningen erbjuder sina medlemmar stimulerande social gemenskap i form av friluftsaktiviteter, resor, kulturupplevelser och lärande mm, som ska ge en god livskvalitet. Kommunikationen med medlemmarna sker via hemsidan, e-post och en Facebookgrupp.

Styrelsen har delat in verksamheten i två grupper: programgruppen (som arrangerar bokningsbara evenemang av engångskaraktär) och veckogruppen (som har återkommande aktiviteter varje vecka).

Medlemsavgiften är bara 150 kr per år, och aktiviteterna erbjuds till självkostnadspris. Eftersom föreningen får bidrag så kan en del av de dyrare aktiviteterna subventioneras.

Programmen är imponerande många och varierade och blir snabbt fullbokade (180-200 aktiviteter per år). Eftersom medlemsantalet ökat stort så har det blivit allt svårare att hitta lokaler till rätt storlek och pris. Veckogruppen har en aktivitet om dagen enligt ett rullande veckoschema, de blir många det också.

Hur ser framtiden ut? Ja, inte tänker sig Tommy att vi ska behöva sällskapa med AI-robotar, inte. Han ser en ljus framtid för sin förening med många naturliga kontakter medlemmar emellan.

Se Tommys presentationsbilder här (som innehåller delar av sommarens program):

🔗Somriga senioraktiviteter – Aktiva Seniorer

Om att arrangera evenemang själv

Efter Tommys presentation var det Johan Murrays tur att ta till orda. Han uttryckte stor beundran för att tio volontärer inom Aktiva Seniorer klarar att arrangera hela 180–200 evenemang per år. Att organisera evenemang är ett omfattande arbete – även om digitala verktyg kan underlätta processen betydligt, se länklistan längre ner…

För att illustrera detta tog Johan upp ett konkret exempel: en picknick på Långholmen. Det kan låta enkelt, men kräver ändå en hel del planering. Han delade upp arbetet i tre faser:

Planeringsfasen – från idé till utskickad inbjudan
Förberedelsefasen – det praktiska som kan göras i förväg
Sista-minuten-fasen – när evenemanget väl börjar

1. Planeringsfasen

Denna fas är avgörande för att evenemanget ska bli lyckat. Först behöver man hitta en lämplig plats och tid. Platsen bör vara tillgänglig för personer med nedsatt rörlighet och tillåta aktiviteter som grillning och vin, om sådant planeras. Information om regler hittar man på Stockholms stads webbplats.

Väder och eventuellt badtemperatur kontrolleras med hjälp av appar, men väderprognoser står sig inte så bra. Det är även viktigt att sätta en budget – särskilt om man inte vill riskera egna pengar. Johan använde ett egengjort kalkylark i Excel då han inte hittade någon bra webbtjänst för detta ändamål.

Nästa steg är att planera en meny som är både uppskattad och praktisk för utomhusservering – samt tar hänsyn till allergier och kostpreferenser. Det finns många receptsajter, men han föreslog koket.se.

Att avgöra vilka som ska bjudas in är nästa utmaning. För bekanta eller släktingar är det enkelt, men vad gör man om man vill återknyta kontakt med gamla vänner? Publiken tipsade om birthday.se och Johan om att använda Facebook och söka via vänners vänner.

Därefter skapas och skickas en inbjudan. Johan visade hur man med canva.com med mallar gör en inbjudan i tryckformat eller som PDF. Han rekommenderade även att inkludera en QR-kod som gästen kan skanna för att få en karta och vägbeskrivning direkt i mobilen.

Svar från gästerna behöver bokföras – här kommer kalkylarket åter till nytta. Ett alternativ är att skapa ett evenemang på Facebook, vilket automatiskt hanterar anmälningar och skapar en kanal för kommunikation med deltagarna.

2. Förberedelsefasen

När man vet hur många som kommer är det dags att börja förbereda praktiskt. Det handlar nu om projektledning – gärna med checklistor och tydlig arbetsfördelning, vilket även det kan göras i kalkylarket.

Bland uppgifterna finns att:

Ordna transport och inköp
Hämta utrustning
Förbereda mat
Hjälpa ovana gäster
Eventuellt skapa en bordsplacering

Transporter är billigast med hjälp av vänners bilar. Alternativt kan man hyra bil, använda bilpool eller ta taxi. Tänk på parkeringsregler – information finns på Stockholms stads webbplats. Tyvärr har parkeringsbetalningen blivit krångligare med flera appar, varav vissa tar extra avgifter.

För bordsplacering visade Johan webbtjänsten bordsplacering.nu.

3. Själva picknicken

När allt är på plats kan värden hålla ett välkomsttal. Ett sådant kan man enkelt få hjälp att formulera med hjälp av ChatGPT – med gott resultat.

ChatGPT kan även användas för att skapa en tipspromenad, men här visade det sig att kvaliteten varierade. Av de tio frågor Johan testade om Långholmen var flera felaktiga, men blev snabbt rättade efter att han påpekat det. Ett quizalternativ är webbtjänsten mixquiz.se, som erbjuder GPS-styrda tipspromenader – gästen får frågan i mobilen först när hen når rätt plats.

Vid sociala evenemang som detta träffar man ofta nya människor. I Android-mobiler kan kontaktuppgifter enkelt delas via en QR-kod.

Gäster tar gärna bilder och filmer, och det kan vara trevligt att skapa ett gemensamt album online, eller uppmuntra delning via sociala medier.

När festen avslutas återstår bland annat städning och sophantering. På sopor.nu finns information om återvinningsstationer och hur avfall sorteras korrekt.

Länkar i presentationen:

🔗 https://foretagsservice.stockholm/branscher/evenemangsarrangor/stod-for-evenemangsarrangorer/#step-1
🔗 https://trafik.stockholm/gator-torg/alkoholforbud/
🔗 https://rib.msb.se/filer/pdf/31051.pdf
🔗 SMHI & Badtempen (appar)
🔗 https://snso.se/wp-content/uploads/datatraffar/Festplanering och checklista JMy.xlsx
🔗 https://www.koket.se/mat/typ-av-maltid/picknick
🔗 https://canva.com
🔗 https://maps.google.com, https://www.qrcode-monkey.com/#
🔗 Facebook, WhatsApp, Signal (appar)
🔗 Kinto, HyrE, Taxi (appar)
🔗 https://www.stockholmparkering.se/parkeringar/betala-parkering/
🔗 https://bordsplacering.nu
🔗 ChatGpt (app)
🔗 https://mixquiz.se/
🔗 https://sopor.nu/

Tips från publiken

Efter denna strida informationsflod torde publiken känna större tacksamhet inför sina evenemangs-arrangörer som jobbar gratis. Det är skönt komma till dukat bord, ju!

Några ytterligare aktivitetstips från publiken fick avsluta dagens dataträff. Går man med i en släktforskningsförening kan man med lite tur få träffa yngre människor. Detsamma gäller om man går ut på dans. Årstalidens dansbana rekommenderades. Parkteaterns sommarprogram rekommenderades också varmt.

Tack från dataträffs-arrangörerna

Med detta avslutades vårterminen. I höst återkommer vi med en träff varje månad från september. Datumen är 8:e september, 3:e oktober, 3:e november och 8:e december. Väl mött då!

Se Johans presentationsbilder här:

🔗Somriga senioraktiviteter – SeniorNet Södermalm

Sammanfattat av
Johan Murray (och delvis ChatGPT)

Så förändrar AI ditt nyhetsflöde

Måndagen den 8 september 2025

När hösten närmar sig får vi ibland treva oss fram i dimman. På samma sätt kan det kännas allt svårare att orientera sig i samhällsutvecklingen – kanske för att nyhetsförmedlingen påverkas av AI. Att intresset för dessa frågor är stort märktes tydligt: hela 46 medlemmar deltog på plats i Svärdet och ytterligare 68 anslöt via Zoom till vårt möte med Martin Appel, konsumentredaktör på tidningen PC för Alla, som berättade om AI-utvecklingen inom nyhetsmedia.

Det stora AI-genombrottet med ChatGPT

År 2022 lanserades språkmodellen ChatGPT, en internetbaserad AI-tjänst som skapar välformulerad och upphovsrättsfri text utifrån användarnas önskemål – på en mängd språk och baserat på material som samlats in från nätet. Själva upplärningen är dock rättsligt omtvistad. I början var modellen långt ifrån fulländad, men den har successivt blivit bättre och används nu som hjälpmedel även av professionella journalister.

Inte bara den, förresten. Det kom snabbt en lång rad konkurrenter: Microsoft Copilot, Googles Gemini, Perplexity, Le Chat och Proton Lumo för att bara nämna några. De två senare är europeiska.

AI betyder ju Artificiell Intelligens, men särskilt intelligenta är tjänsterna inte. De beter sig mer som vänligt sinnade digitala assistenter.

Vad kan journalisterna få hjälp med?

Sin research, för det första. För att hitta information om ämnet man skriver om kan man googla, men ännu snabbare och bättre är det att låta en AI-assistent göra jobbet.

Att spåna idéer, för att få inspiration och kunna bolla sina tankar med någon under utformningen av en artikel kan man i brist på kollegor resonera med AI-assistenten.

Journalister spelar ofta in sina intervjuer, och att få ner dem på pränt kallas transkribering. En bra svensk sådan tjänst är Klang.ai. Det sparar väldigt mycket tid.

För att hålla ordning på sitt arbetsmaterial, särskilt om det är omfattande, kan man använda Googles tjänst NotebookLM. Den organiserar och strukturerar materialet, oavsett om det är text, ljud, bild eller videor. Sedan kan man ställa frågor och få svar till det baserade enbart på innehållet. Man kan också få tankekartor och höra en podd med svenska röster som pratar om materialet. Nytt är även en video-podd med illustrationer. Tjänsten är än så länge gratis.

Är materialet omfattande kan AI hjälpa till med att analysera det och göra intressanta fynd. Denna möjlighet att hitta samband i stora datamängder är AI speciellt bra på och det kommer att kunna ge oss nya typer av nyheter.

När artikeln väl är skriven kan den behöva redigeras. Språket kan behöva korrigeras eller förbättras eller texten förkortas. Rubriker och ingresser kan behöva skapas. Allt sådant är ChatGPT väldigt bra på.

Internationellt material kan behöva översättas till svenska för att bli användbart. Likaså kan det journalisten skriver behöva översättas för att publiceras i medier i andra länder.

Mycket av det här innebär ju att journalisten delar med sig av sitt material till olika molntjänster. Det bör man förstås vara väldigt försiktig med om materialet behöver hållas hemligt.

Bildsättning då?

Bilder är ett viktigt komplement till texten, men AI gör det möjligt både att förbättra och förfalska bilder. Det blir allt svårare, även för experter, att avgöra vad som är äkta. Medan seriösa mediehus är restriktiva av trovärdighetsskäl, används syntetiska bilder mer frikostigt i reklam och propaganda.

Hur påverkas läsarna av AI-trenden?

AI används i dag främst för text och stillbilder, men utvecklingen mot AI-genererad video går snabbt.

Många tidningar använder AI för att erbjuda sammanfattningar av artiklar och skapa översikter. AI används också för att förbättra sökningar på deras webbplatser och till att erbjuda läsaren att ställa frågor utifrån tidningarnas egna artiklar, exempelvis Aftonbladet Hej och Fråga Expressen.

Personer med synnedsättning kan få artiklar upplästa med AI-röster och i TV kan automatiska AI-textning underlätta för hörselskadade.

Mediehusen satsar hårt på personalisering, vilket innebär att inloggade läsare får nyheter och annonser anpassade i form av personliga flöden. De gör så som sociala medier gör, för att tjäna pengar.

Mediehusen kan också erbjuda helt syntetiska AI-genererade artiklar. Än så länge bara i vissa smala ämnen som sportreferat och börsnotiser, men en del av det materialet är ändå granskat av människor.

Vilka är de uppenbara riskerna med AI-trenden?

I sociala medier är kontrollen svagare, vilket gör det lätt för bedragare att sprida bedräglig information i trovärdiga källors skepnad.

På Internet förekommer mängder av felaktig information, och det gör även de allmänna AI-tjänsterna delvis opålitliga. Man måste vara källkritisk, men det blir svårt om man inte vet vilka källorna är.

AI underlättar avsevärt även för de s.k. troll som skapar och sprider desinformation. Dels i politiskt syfte, dels för att påverka språkmodeller som ChatGPT.

Trollen kan bidra till att öka polariseringen i samhället, vilket även mediernas personalisering gör. Polariseringen blir självförstärkande när människor enbart matas med bekräftande information.

Personaliseringen bygger på att vi frivilligt lämnar ut information om oss själva till tjänsterna på Internet. En del människor är måna om sin integritet och vill inte göra det.

AI-tjänster har en tendens att växa och närma sig monopol. Risken är ganska stor att vi kommer få ett fåtal gigantiska internationella mediejättar som dominerar marknaden i hela världen.

Man kan fråga sig vad detta betyder för kvaliteten på nyhets- och andra produkter. AI kan ge en journalistisk kvalitetsförsämring som går ut över nyhetsmediernas trovärdighet. För, plötsligt kan vem som helst skapa hyggliga (men inte bra) texter, bilder och annat.

Upphovsrätten sätts på prov när material utan tydliga upphovsmän blir vanligt, och journalister och andra kreatörer riskerar att förlora arbetstillfällen.

Ännu en aspekt på AI:s samhällspåverkan är den stora energiförbrukning tekniken leder till. Vi behöver spara energi för att klara klimatomställningen.

Alla politiker skulle behöva tänka över AI-konsekvenserna, och det är något som EU-politikerna redan har gjort, men i andra delar av världen fortsätter utvecklingen obehindrad.

Trots riskerna kan man konstatera att AI kommit för att stanna. Därför blir det viktigt att förstå tekniken, använda den med kritiskt förhållningssätt och samtidigt värna journalisters och andra kreatörers roll i samhället.

Efter presentationen hade morgondimman lättat och troligen även publikens dimmiga föreställningar om AI och media.

Se Martins presentationsbilder här:

🔗Så förändrar AI ditt nyhetsflöde

Sammanfattat av
Johan Murray

Sex spännande AI-samhällen

Fredagen den 3 oktober 2025

Vad kan egentligen vara mysigare än att krypa upp i soffan med en ruggig deckare när höstmörkret tätnar? För Johan Murray lockade dock något annat gåtfullt. Hans intresse för det digitala fick honom att försjunka i boken Vår artificiella framtid – AI för medborgare, skriven av Daniel Ståhl och Johan Falk (2024). Där skildras hur artificiell intelligens kan komma att användas framöver – både av samhällets goda krafter och dess mer ljusskygga aktörer.

Detta var tillräckligt spännande för att han skulle vilja förmedla sina intryck till våra medlemmar (31 st i Svärdet och 51 st på Zoom) vid dagens dataträff. Men innan han gick in på själva boken fick publiken en bakgrund…

Ett AI-tekniskt genombrott

Begreppet artificiell intelligens (AI) myntades redan 1956 för att beskriva (data)maskiner som verkade kunna tänka. Det är dock först under de senaste åren som tekniken på allvar har börjat ge en trovärdig illusion av intelligens. Dagens AI bygger på matematiska modeller som efterliknar hur det mänskliga nervsystemet fungerar, och som tränas för specifika uppgifter. För att nå dit krävs dock enorma mängder träningsdata och stora mängder energi.

Våra optimistiska förväntningar på vad denna teknik nu ska kunna åstadkomma är höga, och det liknar den ”hype” som Internet hade i sin barndom och som efter 30 års snabb tillväxt och ”förbättring” förbytts i krasst realistisk oro.

Samtidigt vet vi redan nu att AI-tekniken har sina svagheter: den kan vara partisk, förstärka fördomar och fabulera om sådant den egentligen inte behärskar. Använd på rätt sätt kan den dock redan idag vara till stor hjälp i människors vardag och fungera väl som en intellektuell assistent.

Dagens AI-användning

Man brukar dela upp hur AI används i tre grupper.

Snäv (eller smal) AI som gör enstaka saker väldigt bra, t.ex. taligenkänning, bildigenkänning, översättning av text, assisterad bilkörning…
Diskriminerande AI som sovrar fram/bort alternativ, t.ex. spamfilter, sökresultat, händelser i sociala medier, väljer bilfärdvägar…
Generativ AI som skapar något på beställning, t.ex. text, bilder, videor, musik, tal…

Den form av AI som väcker mest uppmärksamhet just nu är de språkmodeller som man kan föra en dialog med. Den svenskarna använder mest är ChatGPT från OpenAI – omkring 30 % har någon gång testat den. Modellen lanserades 2022 och har sedan dess blivit allt skickligare på att konversera. Samtidigt visar Internetstiftelsens undersökning att många användare hyser en oroväckande stark tilltro till de svar de får.

AI påverkar redan samhällets utveckling. AI-genererad desinformation, specialriktad i sociala medier påverkar opinionen och allmänna val. Det är inte längre möjligt för någon att okritiskt lita på digital information – inte ens den reklam som är branschens huvudsakliga inkomstkälla! AI används också av bedragare som med AI förfinar sina metoder.

Kommande AI-former

Det som ser ut att ligga närmast till hands i AI-utvecklingen är att flera olika sorters AI smälter samman, till en så kallad multimodal AI. Ett extremt exempel på detta är självkörande bildar som såväl behöver kunna se, höra som kunna ta emot kommandon. De kan även använda andra sinnen än våra, som t.ex. radar.

Med multimodal AI kan man bl.a. få:

AI-agenter som utför uppdrag åt oss och tar initiativ
AI-vänner som influerande ersättningar för riktiga vänner
AI-robotar som kan samverka med människor i vår miljö
AI-upptäckare som hittar dolda samband i stora datamängder.

När AI får så här viktiga uppgifter så väcks frågan om vem som har ansvaret när den gör fel. Traditionellt sett så friskriver sig tillverkare av digitala produkter från allt ansvar, och det kan knappast fortgå så längre.

AI:s samhällspåverkan

Det allra mesta i samhället kan komma att påverkas av AI på något sätt. Hantverk, högkultur och traditionell brottslighet lär dock klara sig bra utan AI.

Det finns väldigt många aspekter på påverkan, och de som boken tar upp som särskilt intressanta är:

Samhällsklimatet människor emellan
Arbetslivets automatisering och nya roller
Möjligheter till bevakning av individer och grupper
Hållbar utveckling
Lagstiftningen

AI är fortfarande bara en intellektuell assistent. Därför behöver man påminna sig att AI:s samhällspåverkan är på sin ägares och tränares uppdrag. Det finns en oftast dold aktör bakom AI:n.

En inblick i vilka aktörer som finns och vad de kan åstadkomma ges i boken Vår artificiella framtid. Den presenterar sex framtidsscenarier, spådomar av författarna men med akademisk stringens. Johan har dock för att underlätta sin berättelse tagit sig friheten att göra beskrivningarna något mer lättillgängliga och gett dem nya namn. Han har dessutom frågat ChatGPT 5 vad den tror utvecklingen skulle bli med samma förutsättningar.

Scenario 1: Full fart framåt!

Det här scenariot i boken andas teknikglädje och framtidstro. Det finns tillräckligt med resurser för att driva på utvecklingen och satsningarna lyckas med tiden göra AI pålitlig även om vägen dit kantats av flera barnsjukdomar.

Vardagslivet präglas av viss AI-försiktighet. Röststyrda konsumentprodukter blir mycket populära, liksom personliga AI-sekreterare som håller ordning på tillvaron.

Samhällsklimatet smygförändras genom att syntetisk litteratur och syntetiska vänner blir vanligt. De förefaller oskyldiga men strävar likt dagens influerare att påverka sin publik, men varje person för sig. Ett nytt parti, Framtidspartiet, kampanjar effektivt på detta vis och lyckas oväntat ta sig in i riksdagen. Sedan ersätter alla partier sina traditionella valkampanjer med personlig AI-påverkan.

Arbetsmarknaden påverkas kraftigt och det leder till arbetslöshet. Människoliknande robotar introduceras. Rutin- och kunskapsarbeten automatiseras. Samhället satsar på omskolning. Allmän basinkomst diskuteras, men införs inte.

Bevakningen i samhället stärks inte, dvs även brottsligheten kan utnyttja AI och blomstra.

Hållbar utveckling gör stora framsteg i och med att vetenskapen skördar frukterna av AI i nästan alla discipliner.

Lagstiftningen släpar efter trots EU:s AI-förordning 2024. Lagen hänger inte med i utvecklingen.

Sedan hade Johan även frågat ChatGPT 5 vad den tror om detta scenario. Den trodde på förändrad arbetsmarknad, medborgarlön och på den globala superintelligenta AI-tjänsten ”Allmänningen” som till och med Riksdagen kom att godta som rådgivare inför sina beslut.

Scenario 2: Skynda långsamt!

I det här scenariot har ekonomerna mer att säga till om. Lönsamhet prioriteras före tillväxt. Det ger en långsammare och inte lika tillförlitlig AI-utveckling.

I vardagslivet dominerar fortfarande enkel AI-assistans och vardagsprodukter, men AI i datorspel får ett uppsving. Småspararna drabbas av att de stora AI-företagen faller på börsen eftersom de tjänar för lite eftersom AI-träningen är dyr och AI:s svagheter består. De tvingas också betala för träningsdata till upphovsrättsinnehavarna.

Samhällsklimatet påverkas av att många övergår till ett reklamfritt betal-internet där användarna är verifierade medan det gamla gratis-internetet översvämmas av AI skapad reklam, spam och fejk.

Arbetsmarknaden påverkas mindre eftersom AI bara används där det är samhällsekonomiskt lönsamt men mängden administrativa arbetstillfällen krymper.

Bevakningen i samhället stärks inte, dvs även brottsligheten utnyttjar AI och blomstrar.

Hållbar utveckling får inte så stora framsteg i och med att vetenskaplig AI-användning begränsas. När nya produkter skapas med AI blir de granskade noga innan de når konsumenterna.

Lagstiftningen blir restriktiv både på nationell och internationell nivå. Lagarna begränsar AI-användningen inom näringslivet och offentlig sektor

ChatGPT 5 tror att AI kommer att användas för effektivisering, men att människor förblir navet i välfärden och kulturlivet. Sverige genomgår en evolution, inte en revolution.

Scenario 3: Rekyl mot AI

I det här scenariot reagerar allmänheten och politikerna starkt på den ökande digitala brottsligheten och menar att AI-användning inte är värt risken. Det stoppar dock inte teknikutvecklingen i andra länder.

Vardagslivet ter sig helt olika för de som försöker ta till sig AI och de som vill avstå.

Samhällsklimatet: Opinionen polariseras i AI-förespråkare och motståndare, och generationsklyftor uppstår. De mest framgångsrika misstänks ha fuskat sig fram med AI-hjälp. En skräck för att AI ska ta över helt sprids.

Arbetsmarknaden påverkas mycket lite eftersom AI officiellt inte ska användas förutom där AI inte kan göra direkt skada dvs administrativt.

Bevakningen i samhället stärks inte, men brottsligheten utnyttjar AI och blomstrar, vilket vållar den starka motreaktionen.

Hållbar utveckling förbättras i andra delar av världen tack vare AI-stödd forskning där.

Lagstiftningen blir starkt restriktiv, och AI-entreprenörerna flyttar därför till länder med lägre krav. EU lagstiftar att endast legitimerade användare ska kunna använda interaktiva och sociala medier.

ChatGPT 5 tror att AI-rekylen ger en lägre produktivitetstillväxt, men i gengäld en större trygghet hos befolkningen. Svensk AI-fri kultur uppskattas internationellt för sin autenticitet. Inverkan av tilltänkta beslut i Riksdagen AI-simuleras.

Scenario 4: Globala AI-monopol

I det här scenariot köps AI-företagen upp eller går samman till ett fåtal jättar som dominerar världsmarknaden. Deras riktigt stora och molnbaserade AI-modeller blir genom självförbättring extremt kompetenta. Deras små modeller duger till enklare göromål.

I vardagslivet är behovet av de stora modellerna litet, så livet ter sig som i tidigare scenarier, men man blir medveten om till vilken AI-sfär man hör.

Samhällsklimatet: Möjligheterna till samhällsdebatt och själva styrelseskicket påverkas inte, men en viss oro kan infinna sig över att man tvingas lägga alla AI-ägg i samma korg.

Arbetsmarknaden: 60% av allt arbete utförs av (eller med hjälp av) AI-företagens tjänster. Det ger AI-företagen makt och möjlighet att ta rejält betalt, ev som omsättningsskatt i stället för som en avgift. Den stora omstruktureringen av arbetslivet blir ett nationellt problem, inte globalt.

Bevakning och Hållbar utveckling: De globala AI-jättarna (och landet de bor i) erhåller en form av överstatlighet. De kan straffa nationer eller företag som inte lever upp till önskade normer genom att stänga av deras AI-tjänster. Det kan såväl utnyttjas positivt (i klimatsammanhang) som negativt (i politisk utpressning). De kan också bortse från små länders behov.

Lagstiftningen: Situationen gör AI till ett ekonomiskt vapen som nationella lagstiftare inte kan göra så mycket åt utan att samarbeta internationellt.

ChatGPT 5 tror att digital nationell suveränitet över kritiska samhällsfunktioner blir ett hett debattämne och att kultursektorn drabbas hårt.

Scenario 5: Diktatorisk dystopi

I det här scenariot kommer ett parti till makten i ett allmänt val genom en massiv AI-stödd individuell desinformationskampanj.

Vardagslivet:

Personliga AI-(des)informationsappar införs (informerande och övervakande).
Kontanter förbjuds.

Samhällsklimatet:

Traditionella medier avvecklas.
Historien skrivs om för att passa partiets narrativ
Desinformation gör att människor slutar tro på och diskutera officiell information

Arbetsmarknaden:

I takt med att automatiseringen fortskrider blir befolkningen till slut en onödig ”belastning”.

Bevakning:

All digital kommunikation och alla betalningar övervakas.
Polis och militär förses med omfattande AI-förmågor, bl.a. för att kunna stävja protester, till exempel ansiktsigenkännande övervakning.

Lagstiftningen: Autokratin har tillkommit på normal demokratisk väg genom att befolkningen har lockats att rösta på populistiskt valfläsk – anpassat för varje väljare för sig. Sedan har lagarna skärpts.

ChatGPT 5 tror helt oväntat att när AI byggs ut för att öka tryggheten i samhället, så blir politikerna offer för AI-makt.

Scenario 6: Demokratisk utopi

I det här scenariot debatteras AI intensivt inför valet 2026 och den regering som bildas går in för att med AI som hjälpmedel stärka demokratin, med många utopiskt fina konsekvenser.

Vardagslivet:

Beprövad och säker AI erbjuds.
Personliga AI-assistentappar införs (som ger råd i samhälls- och andra frågor)

Samhällsklimatet: Nya offentligt ägda reklamfria och AI-modererade sociala medier införs som en form av kritisk infrastruktur. Konton från övriga sociala medier ska kunna överföras dit.

En ny statlig AI-moderator-tjänst skapas som sätter samman tusentals panelgrupper av medborgare i hela landet som diskuterar politiska frågor. AI förser dem med fakta och sammanfattar deras åsikter för politikerna och panelgrupperna sinsemellan.

Arbetsmarknaden: De som förlorar sina jobb vid AI-automatisering erbjuds en basinkomst av samhället.

Bevakning: Övervakningsbehovet minskar eftersom människor förväntas bli mer tillfreds och mindre kriminella.

Hållbar utveckling: AI-accelererad vetenskap förväntas lösa problemet med växthusgaser.

Lagstiftningen: Här används lagstiftningsmakten successivt till att stärka demokratin i stället för att som i förra scenariot försvaga den.

ChatGPT 5 är inne på samma spår, och spår att digitala samråd införs ledda av Myndigheten för demokratisk AI. Kvaliteten på AI kontrolleras av ett medborgarråd för AI-etik, och särskilda AI-system för konsekvensanalys och källgranskning införs.

Till slut

Det är inte så troligt att något av scenarierna inträffar, men någon lärdom kan man ändå dra av dem. En är att det avgörande för hur AI används är vem/vilka som bestämmer om det i samhället.

Framför allt är det viktigt att minnas att AI inte är en bästis man alltid kan lita på. AI:s trovärdighet behöver alltid ifrågasättas.

Vi behöver i framtiden bli mycket mer misstänksamma mot allt digitalt, och välja yrken där fingerfärdighet eller omdöme värdesätts (för det är AI dålig på) och delta i samhällsdebatten så att fler blir medvetna om AI-teknikens för- och nackdelar.

Frågor om ansvar och etik tog Johan inte upp vid detta tillfälle, men han hoppas att de kunna får dem belysta vid nästa dataträff.

Se Johan presentationsbilder här:

🔗Sex spännande AI-samhällen

Sammanfattat av
Johan Murray