Våra digitala könsroller

Torsdagen den 30 januari 2025

Grått, grått väder och trista ytterkläder. Skulle de bli några gladare färger i Svärdet denna dag? Nej, inte i talarstolen. Vivian Vimarlund, assisterad av Johan Murray, skulle berätta om våra digitala könsroller. De är aktiva i SeniorNet Södermalm och hade för dagen valt moderna bruna nyanser.

Vad de 21 besökarna i Svärdet och 29 på Zoom tyckte om färgvalen vet vi inte, men att ämnesvalet passade dem var tydligt.

Vad säger statistiken om könsroller?

Johan inledde med att redovisa vad Internetstiftelsen kommit fram till sina enkätundersökningar. Sådana gör de varje år, och för år 2021 hade de redovisat kvinnors och mäns olika vanor. Man får hoppas att urvalet i undersökningen är representativt och deltagarna svarat ärligt. Även frågornas utformning kan påverka hurdana svaren blir.

Männen:

  • Fler män än kvinnor nätdejtar,
    och även betalar för tjänsten
  • Nästan bara män köper kryptovaluta
  • Män porrsurfar mer än kvinnor

Kvinnorna:

  • Något fler kvinnor än män följer
    varumärken eller företag på sociala medier.
  • Kvinnor använder vissa sociala medier mer än män gör
  • Kvinnor lägger oftare upp eget material på sociala medier
  • Många äldre kvinnor spelar digitala nöjesspel
  • Kvinnor känner sig mindre attraktiva vid jämförelse
    med andra på sociala medier
  • Kvinnor känner sig mer misslyckade vid jämförelse
    med andra på sociala medier
  • Kvinnor anser näthat vara mer allvarligt än män gör
  • Kvinnor är oroligare för internetbedrägerier än män är

8 av tio använder sjukvårdens IT-tjänster. Vivian tog över och ställde sig frågan användningen av e-vårdtjänster var annorlunda under pandemin.

Det är viktigt att notera att pandemin faktiskt var en tid där många började använda digitala tjänster och digitaliseringen av samhället på kort tid tog fart på ett sätt som vi tidigare inte trodde var möjligt.

  • Män har minskat sin användning av e-vårdtjänster lite sedan pandemin, medan kvinnors utnyttjande är oförändrat.
  • Fler kvinnor än män utnyttjar e-vårdtjänster fram till pensionen, men efteråt är det tvärtom.
  • Pensionärers utnyttjande av e-vårdtjänster ökar.

Vad vile pensionärer använda Internet till under pandemin?

Vivian har under coronatiden gjort en pilotstudie som jämförde en grupp medlemmar i SeniorNet med en lika stor grupp i föreningen Aktiva Seniorer. Studien gjordes tillsammans med en medlem i båda föreningarna och två forskare från Canada. De tillfrågade var inte särskilt benägna att använda digital teknik till att kommunicera med läkare eller sjuksköterskor eller söka sjukvårdsinformation, något som myndigheterna kan ha väntat sig. Resultaten visade:

  • Det viktigaste var att man ville kunna hålla kontakt med vänner och anhöriga, gärna ofta.
  • Att söka information i allmänhet var viktigt, men inte speciellt sjukvårdsinformation.
  • Bara ett fåtal ville ha en läkarkontakt via Internet.
  • Filmer, musikaler, opera och konserter var populärt, men inte balett och kyrkliga mässor.

När det gällde upplevda risker med Internet, så var Aktiva Seniorer (som är flest kvinnor) väldigt mycket mer oroliga för att bli lurade eller utsatta för intrång än SenioNets medlemmar var.

Det är intressant att motsvarande studie gjord i Canada gav samma resultat som i Sverige och att resultaten överensstämde med vad Internetstiftelsen visat, avseende skillnader i beteende för män och kvinnor.

Vad händer när tekniken inte fungerar bra för alla?

Tekniken bör utvecklas så att den alltid blir lika bra och effektiv för såväl män som kvinnor, och att den inte gynnar eller missgynnar några samhällsgrupper.

De som utvecklar tekniken brister ofta i att ta hänsyn till detta, genom att utgå från mäns behov och bara testa i laboratorier. De inkluderar inte alla sorters användare redan från början.

Några exempel på otillräcklig teknik är:

  • Oximetrar, som mäter syrehalt och puls med en fingerklämma, har funnits länge men har fortfarande sämre noggrannhet för mörkhyade personer och kvinnor.
  • Teknik för ansiktsigenkänning fungerar sämre för mörkhyade personer och kvinnor.
  • Helkroppsskannrar i säkerhetskontrollen på amerikanska flygplatser kan felaktigt välja ut ”otympliga” människor för extra kontroller.
  • Bilbälten och krockkuddar passar sämre för kvinnokroppar än manskroppar, och för gravida kvinnor riktigt dåligt.
  • Googles taligenkänningsalgoritm har svårare för kvinnliga röster än manliga, även med dialekt.
  • Arbetsverktyg i manliga yrken är ofta anpassade till mäns muskler och handformer.
  • Standardhöjder på stolar borde kunna vara olika för män och kvinnor.
  • Väldigt få smarta mobiler görs idag på ett sätt som lämpar sig för äldre med syn-, hörsel- och motoriska problem. Samtidigt vill de äldre inte framstå som onormala som har en udda mobil.

Genus och kön är viktigt vid teknikutvecklingar för att inte utesluta grupper. Tekniken slår fel ibland när den inte anpassas på rätt sätt. Det går att skapa lagar och regler kring detta, men att få alla att följa dem kan vara svårt.

Med frågan ”Känner vi igen oss i detta?” avslutades presentationen.

Kommentarer om undertextning

Zoom har relativt nyligen lagt till funktionen undertexning på svenska (dvs textremsor på skärmen som på TV), och några av Zoom-deltagarna passade på att prova detta. Dorothy Béen berättade om hur hon upplevde kvaliteten. Det kan bli jättekonstigt ibland, lite roligt men jobbigt att läsa för att den texten rullar på hela tiden. Den kommer lite i efterhand, men inte så långt efter som på TV. Det är svårt att följa texten och samtidigt titta på texten i bilderna som visas. Det funkar nog bättre vid föredrag utan presentationsbilder. Människor med hörapparat kan dock vara vana vid att läsa undertexter.

Se presentationsbilderna här

🔗 Våra digitala könsroller

Sammanfattat av

Johan Murray

Teknik och trygghet för Stockholms äldre

Fredagen den 7 mars 2025

De annars så välkomna solstrålarna som sken in i vår möteslokal Svärdet, denna ljumma marsdag då vintergäck, snödroppar och talgoxar redan vaknat, fick oss att dra ner gardinerna för att kunna ha dagens dataträff där, med 27 deltagare i lokalen och 42 på Zoom.

Det var Ann-Kristin Ingemarsson, i grunden arbetsterapeut, nu välmeriterad strateg för digitalisering och IT vid Stockholms Äldreförvaltning i Älvsjö, som kommit för att berätta om vad som erbjuds oss äldre. I Stockholms Stad är vi ju ganska många: 172 000 är över 65 år (av en befolkning på nästan 1 miljon). Men, de allra flesta klarar sig bra själva. Bara 27 000 behöver någon form av stöd.

Vem gör vad?

  • Region Stockholm har hand om hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och mycket mer.
  • Stockholms Stadsdelsförvaltningar ansvarar för hemtjänst, vård- och omsorgsboenden, stöd och hjälp med syn-/hörselsvårigheter och vardagstekniska problem med mera.
  • Äldreförvaltningen ansvarar för trygghetslarm och boendefrågor kring ”vanliga” bostäder.
  • Stadsbyggnadskontoret ansvarar för bostadsanpassningsbidrag.
  • Serviceförvaltningen har kontaktcentret Äldre Direkt (08-80 65 65), som ska kunna svara på hur alla typer av äldrefrågor ska hanteras.

Södermalms stadsdelsförvaltning har även en äldrelots man kan vända sig till med frågor.

Vilka tekniska hjälpmedel finns det?

Arbetsterapeuter, sjuksköterskor, logopeter fysioterapeuter och andra specialister kan förskriva hjälpmedel som man får låna (ibland hyra) från någon av Regionens Hjälpmedelscentraler. Det finns många tusen hjälpmedel med ännu fler tillbehör, exempelvis:

  • Rullator, kryckor
  • Elektisk och manuell rullstol
  • Personlyft (takfäst eller golvlyft)
  • Portabla rullstolsramper
  • Tröskelkilar

Förbrukningsdetaljer (som batterier) kan man behöva betala själv.

Tips om detta kan man på få vårdcentralerna. Hjälpmedelsinformation finns även på 1177.se.

Vilka vårdrelaterade hjälpmedel finns det?

Sjukhusen kan erbjuda vård i hemmet, t.ex. med dialysapparater och andningshjälpmedel.
Sjuksköterskor kan förskriva vårdrelaterade förbrukningsartiklar, som inkontinensskydd mm.
Audionomer kan förskriva hörapparater, och syncentraler kan förskriva synhjälpmedel.

Hur blir man vän med sina syn- och hörselhjälpmedel, och digital utrustning?

Stadsdelarna har syn- och hörselinstruktörer som gratis ger vägledning och träning för de som behöver. De har också digitala stödjare som kan ge hjälp med digital utrustning av olika slag.

Vad är bostadsanpassningsbidrag?

Arbetsterapeuter kan skriva intyg som gör att man kan ansöka om bostadsanpassningsbidrag hos Stadsbyggnadskontoret. Med detta bidrag, och fastighetsägarens medgivande, kan man för permanenta bostäder (där det är praktiskt möjligt) själv beställa nödvändig installation t.ex. av:

  • Fasta rullstolsramper
  • Borttagna trösklar
  • Borttagna badkar
  • Motorstyrda dörrar m fjärrkontroll, så kallad dörrautomatik
  • Trapphissar
  • Spisvakt (som stänger av spisen vid överhettning)
  • Spol- och torkbidé (sk japansk toalett)
  • Höj- och sänkbart kök

Bidraget täcker såväl bygglov, material som arbetsinsats. Offert bör ingå i ansökan. Fastighetsägaren kan ta över bidraget och därmed också äga utrustningen. (Det kan underlätta för den boende.)

Hur får man hemtjänst och trygghetslarm?

Den som behöver tillsyn och assistans i hemmet och trygghetslarm kan vända sig till stadsdelens biståndsbedömare för att få tillgång till det. Hemtjänstföretaget får man välja själv, och det utför också utryckningarna som orsakas av att man larmar.

Trygghetsjourens operatörer som svarar på larmen kan förmedla allvarliga larm till 112 och ser också till att hemtjänsten larmas för att låsa upp dörrar och släppa in ambulans till patienten.

Numera finns det s.k. nyckelfri hemtjänst, som innebär att hemtjänsten har en speciell digital nycker för att låsa upp portar och lägenheten. En låssmed monterar en tillsats på det vanliga dörrlåset (i lägenhet och port) som endast rätt hemtjänstpersonal kan öppna med sin specialnyckel. Den loggar dessutom vilka besök som gjorts, av vem och när.

Alla över 65 har rätt till trygghetslarm som för det mesta fungerar i hela bostaden. Mer avancerad teknik med sensorer väntar, teknik som kan larma själv om brukaren inte har möjlighet till det. Den installeras endast med personens samtycke och övervaka aktivt dygnet runt.

Oron för att stadens trygghetslarm skulle sluta fungera i december när 2G- och 3G-näten läggs ner är obefogad. Man är medveten om problemet och arbetar redan med lösningar.

Hur gör man om man inte är nöjd med ett myndighetsbeslut?

Beslut om bidrag till bostadsanpassning, hemtjänst och plats på ett vård- och omsorgsboende går att överklaga till förvaltningsrätten, men man skickar in den till kommunen för förbehandling.

Olika boendeformer

Utöver vanliga bostäder finns det seniorbostäder (som är mer lättillgängliga och kan ha utrymmen för gemensamma aktiviteter). Dessa går att köa till, hyra eller köpa på vanligt sätt.

Via biståndsbedömaren kan man i Stockholm få möjligheten att hyra i ett servicehus med extra service och även en sjuksköterska.

Behöver man mycket hjälp så erbjuds vård- och omsorgsboende. De kan vara specialiserade för olika typer av sjukdomar med särskilt utbildad personal.

Blir hyran för hög kan man söka bostadsbidrag.

Man kan välja att söka till andra kommuners äldreboenden. Det är lättast inom Stockholms län.

Hur tar man sig runt i Stockholm som äldre?

Stockholms vårdgivare kan bevilja en sjukresa om de medicinskt bedömer att patienten inte kan resa med allmän kollektivtrafik till sitt vårdbesök och inte har färdtjänst. Sjukresa är inte gratis, men det finns ett högkostnadsskydd.

Om en läkare bedömer att en patient under minst tre månader har en funktionsnedsättning som ger stora svårigheter att förflytta sig, så kan den utfärda ett intyg till Stockholms Stad som utreder behovet av färdtjänst och som Region Stockholm sedan beslutar om. Det finns även riksfärdtjänst som gäller utanför länet.

SL erbjuder gratis ledsagning vid alla tunnelbanestationer och alla pendeltågsstationer och vid många knutpunkter för bussar, tvärbana, lokalbanor och SL-båtar. Man behöver beställa i förväg, och den tiden kan variera mellan en halvtimme och ett dygn beroende på trafikslag och tid på dygnet.

SL erbjuder också gratis bärhjälp vissa tider av 1 väska vid byten i området kring T-centralen. Ska beställas ett dygn innan.

Stockholmare som har mycket svårt att gå kan med läkarintyg ansöka om parkeringstillstånd för rörelsehindrad.  Det ger rätt att parkera på de särskilda parkeringsplatser som finns för rörelsehindrade (och även på vissa andra ställen där det är parkeringsförbud). De kan också ansöka om att en sådan parkeringsplats ska göras i ordning där behov finns.

Äldreförvaltningen lockar till aktiviteter

Äldreförvaltningens webbplats https://senior.stockholm vill vara en central resurs för seniorer i Stockholm, med fokus på tillgänglighet, social samvaro och praktisk hjälp. Där står mycket av det som Ann-Kristin berättat om idag, men man får även fina tips om aktiviteter och vanor som lämpar sig för seniorer.

Hon vill särskilt framhålla stadsdelarnas digitala stödjare, som kan göra hembesök och hjälpa oss i enklare IT-frågor och användning av digitala verktyg.

Digitaliseringen gör många äldre mer kapabla att klara sig själva, och då kan stadens personal ägna mer tid åt de som inte klarar av det digitala lika väl.

Att tänka på framtiden

Det är alls inte fel att förbereda för sin ålderdom, att se till att i god tid flytta till ett välanpassat boende med rullatoravstånd till det nödvändigaste och utan alltför mycket bohag. Om inte annat, så för att ännu äldre vänner lätt ska kunna komma på besök.

Se presentationsbilderna här:
🔗 Trygghet och Teknik för Stockholms äldre

Sammanfattat av
Johan Murray

Tänk till i tid!

Torsdagen den 3 april 2025

Solen sken idag från en klarblå himlen och skänkte både vårvärme och glädje till dataträffsbesökarna. Det var 43 i lokalen och 35 på Zoom.

Hur kan vi äldre med god livsplanering underlätta för oss själva och våra anhöriga inför en tid då vi kanske inte längre är lika alerta, var dagens frågeställning. Hur kan vi ha det bra så länge det går?

Maria Holmström Mellberg, ordförande i Demensföreningen i Stockholm och Christian Benson från Institutet för Medicinsk Rätt samt Dorothy Béen från SeniorNet Södermalm var inbjudna för att berätta om sina erfarenheter.

Om demens

Demens skiljer sig i flera avseende från naturligt åldrande, men åskådliggör ändå de problem vi bör ta ställning till i god tid medan förmågan finns.

Maria berättade att demens kan ha många orsaker, och vara mer eller mindre märkbar. Därför talar man numera oftare om kognitiva sjukdomar. Många är drabbade, 130 000 – 150 000 i hela Sverige. De diagnostiserade blir allt fler och det är naturligt eftersom vi lever allt längre och diagnosmetoderna blir bättre.

Demenssjukdomar ger förändringar i hjärnan som direkt kan försämra minne, tankeverksamhet och annat, beroende på var i hjärnan de uppträder. Alzheimer är vanligast, därnäst kärlsjukdomar. Tidig diagnos är viktigt för att kunna få rätt hjälp.

De drabbade kan bli oroliga, nedstämda och aggressiva — helt normala reaktioner på förändringarna. Ingen, varken drabbad eller anhörig, klarar detta ensam utan det stöd som sjukvården eller en demensförening erbjuder. Den senare kan också ge stöd i kontakten med kommun och myndigheter.

Juridiska problem

Många av de problem som uppkommer är juridiska, och Christians uppgift idag var att guida oss igenom de juridiska instrument som finns. Han jobbar en dag i veckan med att ge råd till de olika demensföreningarnas medlemmar.

Också han rekommenderade att man i god tid bör förbereda sig för att ens krafter och förmågor kan komma att tryta.

Han började med att tala om vår rättshandlingsförmåga, alltså om förutsättningarna för att de avtal och annat vi träffar blir giltiga eller inte. Kan vi inte förstå det vi gör, gäller de inte. Alla myndiga har rättshandlingsförmåga, men för de med förvaltare eller för de som påverkas av en psykisk störning blir den begränsad.

Demenssjukdomar kan anses som en psykisk störning, men vill man upphäva ett avtal för att personen lurats och inte kunnat förstå vad denne gjort, kan det vara för svårt att bevisa. Bankerna å andra sidan kan vara motvilliga att ingå avtal med personer som kanske visar tecken på kognitiva problem.

Oavsett hur sjuk man blir, finns det situationer då man alltid får bestämma själv. Det gäller bl.a. påtvingade kroppsliga ingrepp (även medicinering) och frihetsberövanden. Det är bara vid tvångsvård som tvång får förekomma. Inkännande övertalning är en metod som ofta används.

Det kan vara bra att i förväg skriva ned vad man har för inställning till olika typer av behandlingar, eller vilka kläd- och matvanor man gillar eller annat som närstående kan behöva upplysa vårdpersonal om den dag man inte längre själv kan förmedla den informationen, till exempel i Livsboken som arbetsterapeuter använder, inflikade Dorothy.

Om vanliga fullmakter och framtidsfullmakter

Nästa sak Christian informerade oss om var vanliga fullmakter, som ska vara skriftliga. De ger en annan person rätt att göra angivna saker i ens ställe, så länge man har förståndet kvar. De blir nämligen ogiltiga när givaren inte längre har förmågan att återkalla dem. Den som har fått en fullmakt är skyldig att återlämna den på begäran av givaren, och en indragen fullmakt bör förstöras.

En annan typ av fullmakt är framtidsfullmakter, som ska vara skriftliga och ojävigt bevittnade, gärna av yngre människor som senare kan bekräfta det. De ska skrivas medan man är kapabel och börjar gälla först när givaren varaktigt saknar förmågan att utföra det som fullmakten gäller. Det är mottagaren som bedömer givarens förmåga om det inte står något annat i framtidsfullmakten.

Det kan därför vara bra att både göra en vanlig fullmakt och en framtidsfullmakt samtidig, för att senare kunna undvika diskussioner om givarens aktuella kognitiva tillstånd.

Framtidsfullmakter får inte gälla hälsovård och frågor av utpräglat personlig karaktär och inte heller större gåvor (om det inte specifikt står så).

Maria och Christer hade lite olika erfarenheter av hur banker hanterar fullmakter. En del vill se fullmakter i original varje gång de ska användas, andra nöjer sig med vidimerade kopior. En del banker (t.ex. Nordea) har utmärkta digitala lösningar för hur mottagaren får hantera givarens konton, andra inte. Man kan behöva byta bank om den krånglar. Se till att få prata med deras jurister. Det kan underlätta att använda bankens egna fullmaktsformulär.

Fullmaktsmottagaren eller dess anhöriga får inte vara jävig, dvs ha motstridiga intressen med givaren, och det tolkas brett. Det är ett stort problem, och i så fall ska en god man tillsättas.

Om anhörigberhörighet, god man och förvaltare

En annan möjlighet att hjälpa anhöriga som uppenbart inte klarar sig själva är anhörigbehörigheten. Den är lagstadgad och behöver inget juridiskt dokument för att åberopas men gäller bara enkla vardagsärenden. Man ska kunna styrka både behovet och släktskapet med ett personbevis från Skatteverket. Lagen har en turordning för vilka anhöriga som ska komma i fråga. För mer komplicerade ärenden behövs en god man eller förvaltare.

Det är tingsrätten som tillsätter god man och förvaltare, på begäran från överförmyndaren, den berörda eller en närstående med den berördas samtycke (om möjligt). En god man har tre uppgifter: att bevaka personens rättigheter, att förvalta personens egendom och tillvarata personens personliga intressen. Den som är ur stånd att vårda sig själv eller sin egendom kan få en förvaltare som inte behöver inhämta personens samtycke.

En god man ska vara lämplig för uppdraget, vilket kontrolleras av överförmyndaren. Den berörda kan föreslå en person, och det kan vara en nära anhörig, annars ger överförmyndaren ett förslag.

Om testamenten

Till slut berättade Christian helt kort om testamenten. Där kan man ange alla sina tillgångar, även digitala, och vad man vill ska hända med dem när man avlidit. Testamenten ska vara skriftliga och ojävigt bevittnade. Egna barn är garanterade en viss del av arvet (laglott). Den som skrivit testamentet ska ha varit vid sina sinnens fulla bruk när det skrevs. Gör man ett nytt testamente bör de tidigare förstöras.

Avslutning

Så här sammanfattade Christian sin presentation:

  • Genom att upprätta fullmakt, framtidsfullmakt, testamente och annan dokumentation så går det att förbereda sig och göra det enklare när man klarar mindre själv eller inte kan uttrycka sin vilja.
  • Viktigt att tänka efter hur man vill ha det.
    Gärna diskutera tillsammans med sina närstående och vara ute i god tid.
  • Det kan vara komplicerat och hjälp av en jurist är därför ofta rekommenderat.
  • Det är viktigt att också ha en dialog med sin bank.

Livsplanering är ett omfattande ämne, och hur man ska gå till väga skiljer sig mellan ensamstående, gifta och sambor konstaterade Dorothy. Det finns all anledning att våga prata med sina närstående om frågorna i god tid för att komma fram till bra resultat. Det kan innebära att engagera släktingar i en yngre generation som man lär upp till att kunna ta hand om oss äldre när vi inte längre klarar sig själva, och även klara att ta hand om kvarlåtenskapen. Livsarkivet eller Vita arkivet ger alla en möjlighet att uttrycka sin vilja om livets slutskede.

Dorothy har tidigare gett tips om hur man avslutar konton och utför andra former av digital döstädning, och delade ut ett papper med länkar i som hade en strykande åtgång.

🔗 Länk till Dorothys länklista.  

Dorothy är lite av en missionär för ämnet livsplanering. Man ska våga tänka på sitt behov av ta hjälp av yngre längre fram och redan idag börja engagera släktingar eller andra man har förtroende för och tillsammans planera för att sköta ekonomin och mycket annat. Detta tema är ständigt aktuellt.

Tiden rann i väg och vi hann åtminstone gå igenom de viktigaste juridiska aspekterna. Men, nu lockade solen oss ut i det fria igen! Det är livskvalitet!

Se presentationsbilderna här:

🔗 Tänk till i tid!

Sammanfattat av
Johan Murray

Hänger du med i teknikutvecklingen?

Torsdagen den 8 maj 2025

Det finns nog ingen skomakare kvar på Rosenlundgatan längre, och heller ingen som tar ledigt mellan hägg och syren. Det hade annars varit alldeles lägligt för att bjuda in denne till dagens Dataträff i Svärdet. Där inne väntade 57 medlemmar på att få ta del av Martin Appels spaningar om den digitala teknikutvecklingen. Och, på Zoom 50 till, från Warszawa till Luleå. Han är konsumentredaktör på PC för Alla och har därför en mycket bra koll. Idag berättade han om några viktiga tekniktrender:

Prylarna vi köper blir dyrare

Duktiga men dyra så kallade premium-modeller av all möjlig digital teknik blir allt vanligare, och det kan vara svårt att bedöma om man verkligen behöver ha sådana.

Riktigt riktigt smarta nya mobiler kan idag kosta bortåt 20 000 – 30 000 kr, men det är inget som vi vanliga behöver, vi som varken spelar häftiga dataspel eller redigerar videor i dem. Priset för en ordinär duglig mobil kan ligga på 2 000 – 4 000 kr. Det varierar dessutom, så leta på prisjakt-sajter eller efter kampanjer om du vill hitta det bästa priset!

Behöver man ändå ha en dyrare modell kan det vara läge att skaffa en tidigare årsmodell, en begagnad, eller en rekonditionerad (dvs tekniskt uppfräschad) äldre mobil. Att köpa från företag är förstås tryggare än att handla från privatpersoner.

Ett köp-slit-och-släng-beteende är dåligt både för plånboken och miljön. Det är bättre att ha kvar produkterna länge och använda dem väl (vilket är vad uttryckets upphov inredningsarkitekten Lena Larsson egentligen sade 1960 – att betoningen ligger på slit, inte på köp och släng).

Smarta mobiler liksom en del datorer har ett inbyggt bäst-före-datum, då de slutar få säkerhetsuppdateringar från tillverkaren, vilket på sikt gör dem riskabla att använda. Här har Apples produkter ett bättre utgångsläge än många Android äldre mobiler, men även de bättrar sig eftersom EU kommer att kräva det. Köper du gammalt – kolla livslängden! På riktigt gamla mobiler kan man t.ex. inte använda BankID och Swish.

AI flyttar in i alla prylar

AI är väldigt bra på att svara på frågor, på att författa och på fantastiska bildförbättringar före och efter tagning. Man ska komma ihåg att det här inte är intelligens i mänsklig mening, utan digital teknik som har tränats på dessa funktioner och som både kan lyckas och misslyckas.

De allra senaste (och dyraste) smarta mobilerna kan göra sådant ”själv” som man förut behövde särskilda datorprogram till, eller använda särskilda tjänster på Internet. Apples produkter har hamnat på efterkälken här men gör nu en satsning. Den är dock inte är tillgänglig på svenska ännu. De kallar den för Apple Intelligence, förstås.

Microsoft har i samarbete med PC-tillverkare låtit utveckla speciella CoPilot+ datorer som har en särskild version av Windows 11 som har motsvarande AI-funktioner inbyggda.

De särskilda datorprogrammen och Internettjänsterna är förstås kvar, så det finns ingen anledning att köpa dessa nya prylar för att kunna använda ChatGPT eller andra AI-tjänster på nätet. ChatGPT från OpenAI och andra AI-tjänster finns även som appar för vanliga mobiler. Det görs bedrägliga kloner av dem också, så välj bara de från rätt utvecklare.

Tjänsterna via använder blir dyrare

Att abonnera på strömmande filmtjänster, musiktjänster och ljudbokstjänster, på övervakningskameror och även på mjukvaruprogram (som Photoshop) kostar rätt mycket nuförtiden. Det är en tilltalande affärsmodell för producenterna, och om den första tiden erbjuds rabatterad så märker man kanske inte hur dyrt det blir när rabatten tar slut. Kolla kontoutdragen ibland!

Ett tips från publiken var att säga upp abonnemanget direkt när man tecknat det, så att det inte automatiskt förlängs när användningsperioden tar slut.

Andra bra tips är att inte ta större abonnemang än man verkligen behöver. Det kan finnas snålvarianter. Man kanske också kan teckna gruppabonnemang. De blir lite dyrare, men billigare per person. Det finns familjeabonnemang för mobiler med abonnemang också.

Priser på olika tjänster kan man jämföra med compricer.se. Vill man inte betala alls, så erbjuds gratistjänster med reklam, t.ex. pluto.tv, och digitala tjänster på biblioteket.

Nationaliteten blir viktigare

Ryska, kinesiska och till och med amerikanska företag har förlorat i anseende på senare tid. I dessa länder anpassar sig företagen till statsledningens verklighetsbild, frivilligt eller av lagligt tvång. AI erbjuder statsmakterna en sällsynt bra möjlighet både till spridning av propaganda och till övervakning av användarnas beteenden och intressen.

Deepseek är en ny (och tekniskt billig) kinesisk AI-tjänst som motsvarar ChatGPT och som (i likhet med TikTok) förbjudits i amerikanska företag/myndigheter.

Det kan kännas bättre att hålla sig till europeiska företag, och PC för Alla har här publicerat en lista på var högkvarteren för olika teknikbolag ligger. Martin visade en lista på några europeiska alternativ i sin presentation, och det finns flera på denna webbplats: https://european-alternatives.eu/

Windows 10 går i graven i höst

Windows är det mest använda grundprogrammet (operativsystemet) för datorer. 14/10 2025 slutar Microsoft att leverera uppdateringar till datorer med Windows 10. De slutar alltså inte fungera, de blir bara successivt mer riskabla att använda.

Vilka olika handlingsalternativ har man?

  • Uppdatera till Windows 11, om det tillåts. Det är möjligt för nyare datorer och är gratis.
  • Betala 355 kr för att få uppdateringar ett år till. Exakta villkoren är inte helt klara.
  • Fortsätta att använda Windows 10, men med stor försiktighet och med bra säkerhetspaket. Risken för krasch ökar, så tag säkerhetskopior!
  • Installera ett annat operativsystem på datorn, som Linux eller Chrome OS Flex.
    (Då får man ändra sitt arbetssätt och även på nytt lära sig hantera datorn.
    SeniorNet Södermalm erbjuder installation av Chrome OS Flex som stödpaket. )
  • Köpa en ny/begagnad/rekonditionerad Windows 11 PC. De har ett överkomligt pris.

Händiga användare kan kringgå spärrarna som hindrar uppgradering av äldre datorer till Windows 11. Det fungerar för det mesta, men risken för krasch ökar väsentligt.

Avslutning

Innan den rekordstora och pigga publiken skingrades för vårvindar friska, så blev det tid för Martin att svara på några korta frågor.

En påpekade att vi blev av med Skype den här veckan. I Windows ersätts det med Microsoft programmet Teams. En annan tjänst som man kan ringa till fasta telefoner med är Viber.

Vad är BlueSkye? Det är ett alternativ till X (fd Twitter) som har öppen källkod och inte har koppling till Elon Musk.

Blir WhatsApp kvar? Ja, den appen ägs av Meta och är inte hotad, men med den kan man inte ringa till fasta telefoner.

Vad är Signal? Det är en konkurrent till WhatsApp som är privatägd och respekterar vår integritet mycket bättre.

Vi kommer att behandla flera andra aspekter av AI under höstens dataträffar, och det är inte otroligt att Martin återkommer då. Vi hoppas på det!

Se presentationsbilderna här:

🔗 Hänger du med i teknikutvecklingen?

Sammanfattat av

Johan Murray