Våra digitala könsroller

Torsdagen den 30 januari 2025

Grått, grått väder och trista ytterkläder. Skulle de bli några gladare färger i Svärdet denna dag? Nej, inte i talarstolen. Vivian Vimarlund, assisterad av Johan Murray, skulle berätta om våra digitala könsroller. De är aktiva i SeniorNet Södermalm och hade för dagen valt moderna bruna nyanser.

Vad de 21 besökarna i Svärdet och 29 på Zoom tyckte om färgvalen vet vi inte, men att ämnesvalet passade dem var tydligt.

Vad säger statistiken om könsroller?

Johan inledde med att redovisa vad Internetstiftelsen kommit fram till sina enkätundersökningar. Sådana gör de varje år, och för år 2021 hade de redovisat kvinnors och mäns olika vanor. Man får hoppas att urvalet i undersökningen är representativt och deltagarna svarat ärligt. Även frågornas utformning kan påverka hurdana svaren blir.

Männen:

  • Fler män än kvinnor nätdejtar,
    och även betalar för tjänsten
  • Nästan bara män köper kryptovaluta
  • Män porrsurfar mer än kvinnor

Kvinnorna:

  • Något fler kvinnor än män följer
    varumärken eller företag på sociala medier.
  • Kvinnor använder vissa sociala medier mer än män gör
  • Kvinnor lägger oftare upp eget material på sociala medier
  • Många äldre kvinnor spelar digitala nöjesspel
  • Kvinnor känner sig mindre attraktiva vid jämförelse
    med andra på sociala medier
  • Kvinnor känner sig mer misslyckade vid jämförelse
    med andra på sociala medier
  • Kvinnor anser näthat vara mer allvarligt än män gör
  • Kvinnor är oroligare för internetbedrägerier än män är

8 av tio använder sjukvårdens IT-tjänster. Vivian tog över och ställde sig frågan användningen av e-vårdtjänster var annorlunda under pandemin.

Det är viktigt att notera att pandemin faktiskt var en tid där många började använda digitala tjänster och digitaliseringen av samhället på kort tid tog fart på ett sätt som vi tidigare inte trodde var möjligt.

  • Män har minskat sin användning av e-vårdtjänster lite sedan pandemin, medan kvinnors utnyttjande är oförändrat.
  • Fler kvinnor än män utnyttjar e-vårdtjänster fram till pensionen, men efteråt är det tvärtom.
  • Pensionärers utnyttjande av e-vårdtjänster ökar.

Vad vile pensionärer använda Internet till under pandemin?

Vivian har under coronatiden gjort en pilotstudie som jämförde en grupp medlemmar i SeniorNet med en lika stor grupp i föreningen Aktiva Seniorer. Studien gjordes tillsammans med en medlem i båda föreningarna och två forskare från Canada. De tillfrågade var inte särskilt benägna att använda digital teknik till att kommunicera med läkare eller sjuksköterskor eller söka sjukvårdsinformation, något som myndigheterna kan ha väntat sig. Resultaten visade:

  • Det viktigaste var att man ville kunna hålla kontakt med vänner och anhöriga, gärna ofta.
  • Att söka information i allmänhet var viktigt, men inte speciellt sjukvårdsinformation.
  • Bara ett fåtal ville ha en läkarkontakt via Internet.
  • Filmer, musikaler, opera och konserter var populärt, men inte balett och kyrkliga mässor.

När det gällde upplevda risker med Internet, så var Aktiva Seniorer (som är flest kvinnor) väldigt mycket mer oroliga för att bli lurade eller utsatta för intrång än SenioNets medlemmar var.

Det är intressant att motsvarande studie gjord i Canada gav samma resultat som i Sverige och att resultaten överensstämde med vad Internetstiftelsen visat, avseende skillnader i beteende för män och kvinnor.

Vad händer när tekniken inte fungerar bra för alla?

Tekniken bör utvecklas så att den alltid blir lika bra och effektiv för såväl män som kvinnor, och att den inte gynnar eller missgynnar några samhällsgrupper.

De som utvecklar tekniken brister ofta i att ta hänsyn till detta, genom att utgå från mäns behov och bara testa i laboratorier. De inkluderar inte alla sorters användare redan från början.

Några exempel på otillräcklig teknik är:

  • Oximetrar, som mäter syrehalt och puls med en fingerklämma, har funnits länge men har fortfarande sämre noggrannhet för mörkhyade personer och kvinnor.
  • Teknik för ansiktsigenkänning fungerar sämre för mörkhyade personer och kvinnor.
  • Helkroppsskannrar i säkerhetskontrollen på amerikanska flygplatser kan felaktigt välja ut ”otympliga” människor för extra kontroller.
  • Bilbälten och krockkuddar passar sämre för kvinnokroppar än manskroppar, och för gravida kvinnor riktigt dåligt.
  • Googles taligenkänningsalgoritm har svårare för kvinnliga röster än manliga, även med dialekt.
  • Arbetsverktyg i manliga yrken är ofta anpassade till mäns muskler och handformer.
  • Standardhöjder på stolar borde kunna vara olika för män och kvinnor.
  • Väldigt få smarta mobiler görs idag på ett sätt som lämpar sig för äldre med syn-, hörsel- och motoriska problem. Samtidigt vill de äldre inte framstå som onormala som har en udda mobil.

Genus och kön är viktigt vid teknikutvecklingar för att inte utesluta grupper. Tekniken slår fel ibland när den inte anpassas på rätt sätt. Det går att skapa lagar och regler kring detta, men att få alla att följa dem kan vara svårt.

Med frågan ”Känner vi igen oss i detta?” avslutades presentationen.

Kommentarer om undertextning

Zoom har relativt nyligen lagt till funktionen undertexning på svenska (dvs textremsor på skärmen som på TV), och några av Zoom-deltagarna passade på att prova detta. Dorothy Béen berättade om hur hon upplevde kvaliteten. Det kan bli jättekonstigt ibland, lite roligt men jobbigt att läsa för att den texten rullar på hela tiden. Den kommer lite i efterhand, men inte så långt efter som på TV. Det är svårt att följa texten och samtidigt titta på texten i bilderna som visas. Det funkar nog bättre vid föredrag utan presentationsbilder. Människor med hörapparat kan dock vara vana vid att läsa undertexter.

Se presentationsbilderna här

🔗 Våra digitala könsroller

Sammanfattat av

Johan Murray

Teknik och trygghet för Stockholms äldre

Fredagen den 7 mars 2025

De annars så välkomna solstrålarna som sken in i vår möteslokal Svärdet, denna ljumma marsdag då vintergäck, snödroppar och talgoxar redan vaknat, fick oss att dra ner gardinerna för att kunna ha dagens dataträff där, med 27 deltagare i lokalen och 42 på Zoom.

Det var Ann-Kristin Ingemarsson, i grunden arbetsterapeut, nu välmeriterad strateg för digitalisering och IT vid Stockholms Äldreförvaltning i Älvsjö, som kommit för att berätta om vad som erbjuds oss äldre. I Stockholms Stad är vi ju ganska många: 172 000 är över 65 år (av en befolkning på nästan 1 miljon). Men, de allra flesta klarar sig bra själva. Bara 27 000 behöver någon form av stöd.

Vem gör vad?

  • Region Stockholm har hand om hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och mycket mer.
  • Stockholms Stadsdelsförvaltningar ansvarar för hemtjänst, vård- och omsorgsboenden, stöd och hjälp med syn-/hörselsvårigheter och vardagstekniska problem med mera.
  • Äldreförvaltningen ansvarar för trygghetslarm och boendefrågor kring ”vanliga” bostäder.
  • Stadsbyggnadskontoret ansvarar för bostadsanpassningsbidrag.
  • Serviceförvaltningen har kontaktcentret Äldre Direkt (08-80 65 65), som ska kunna svara på hur alla typer av äldrefrågor ska hanteras.

Södermalms stadsdelsförvaltning har även en äldrelots man kan vända sig till med frågor.

Vilka tekniska hjälpmedel finns det?

Arbetsterapeuter, sjuksköterskor, logopeter fysioterapeuter och andra specialister kan förskriva hjälpmedel som man får låna (ibland hyra) från någon av Regionens Hjälpmedelscentraler. Det finns många tusen hjälpmedel med ännu fler tillbehör, exempelvis:

  • Rullator, kryckor
  • Elektisk och manuell rullstol
  • Personlyft (takfäst eller golvlyft)
  • Portabla rullstolsramper
  • Tröskelkilar

Förbrukningsdetaljer (som batterier) kan man behöva betala själv.

Tips om detta kan man på få vårdcentralerna. Hjälpmedelsinformation finns även på 1177.se.

Vilka vårdrelaterade hjälpmedel finns det?

Sjukhusen kan erbjuda vård i hemmet, t.ex. med dialysapparater och andningshjälpmedel.
Sjuksköterskor kan förskriva vårdrelaterade förbrukningsartiklar, som inkontinensskydd mm.
Audionomer kan förskriva hörapparater, och syncentraler kan förskriva synhjälpmedel.

Hur blir man vän med sina syn- och hörselhjälpmedel, och digital utrustning?

Stadsdelarna har syn- och hörselinstruktörer som gratis ger vägledning och träning för de som behöver. De har också digitala stödjare som kan ge hjälp med digital utrustning av olika slag.

Vad är bostadsanpassningsbidrag?

Arbetsterapeuter kan skriva intyg som gör att man kan ansöka om bostadsanpassningsbidrag hos Stadsbyggnadskontoret. Med detta bidrag, och fastighetsägarens medgivande, kan man för permanenta bostäder (där det är praktiskt möjligt) själv beställa nödvändig installation t.ex. av:

  • Fasta rullstolsramper
  • Borttagna trösklar
  • Borttagna badkar
  • Motorstyrda dörrar m fjärrkontroll, så kallad dörrautomatik
  • Trapphissar
  • Spisvakt (som stänger av spisen vid överhettning)
  • Spol- och torkbidé (sk japansk toalett)
  • Höj- och sänkbart kök

Bidraget täcker såväl bygglov, material som arbetsinsats. Offert bör ingå i ansökan. Fastighetsägaren kan ta över bidraget och därmed också äga utrustningen. (Det kan underlätta för den boende.)

Hur får man hemtjänst och trygghetslarm?

Den som behöver tillsyn och assistans i hemmet och trygghetslarm kan vända sig till stadsdelens biståndsbedömare för att få tillgång till det. Hemtjänstföretaget får man välja själv, och det utför också utryckningarna som orsakas av att man larmar.

Trygghetsjourens operatörer som svarar på larmen kan förmedla allvarliga larm till 112 och ser också till att hemtjänsten larmas för att låsa upp dörrar och släppa in ambulans till patienten.

Numera finns det s.k. nyckelfri hemtjänst, som innebär att hemtjänsten har en speciell digital nycker för att låsa upp portar och lägenheten. En låssmed monterar en tillsats på det vanliga dörrlåset (i lägenhet och port) som endast rätt hemtjänstpersonal kan öppna med sin specialnyckel. Den loggar dessutom vilka besök som gjorts, av vem och när.

Alla över 65 har rätt till trygghetslarm som för det mesta fungerar i hela bostaden. Mer avancerad teknik med sensorer väntar, teknik som kan larma själv om brukaren inte har möjlighet till det. Den installeras endast med personens samtycke och övervaka aktivt dygnet runt.

Oron för att stadens trygghetslarm skulle sluta fungera i december när 2G- och 3G-näten läggs ner är obefogad. Man är medveten om problemet och arbetar redan med lösningar.

Hur gör man om man inte är nöjd med ett myndighetsbeslut?

Beslut om bidrag till bostadsanpassning, hemtjänst och plats på ett vård- och omsorgsboende går att överklaga till förvaltningsrätten, men man skickar in den till kommunen för förbehandling.

Olika boendeformer

Utöver vanliga bostäder finns det seniorbostäder (som är mer lättillgängliga och kan ha utrymmen för gemensamma aktiviteter). Dessa går att köa till, hyra eller köpa på vanligt sätt.

Via biståndsbedömaren kan man i Stockholm få möjligheten att hyra i ett servicehus med extra service och även en sjuksköterska.

Behöver man mycket hjälp så erbjuds vård- och omsorgsboende. De kan vara specialiserade för olika typer av sjukdomar med särskilt utbildad personal.

Blir hyran för hög kan man söka bostadsbidrag.

Man kan välja att söka till andra kommuners äldreboenden. Det är lättast inom Stockholms län.

Hur tar man sig runt i Stockholm som äldre?

Stockholms vårdgivare kan bevilja en sjukresa om de medicinskt bedömer att patienten inte kan resa med allmän kollektivtrafik till sitt vårdbesök och inte har färdtjänst. Sjukresa är inte gratis, men det finns ett högkostnadsskydd.

Om en läkare bedömer att en patient under minst tre månader har en funktionsnedsättning som ger stora svårigheter att förflytta sig, så kan den utfärda ett intyg till Stockholms Stad som utreder behovet av färdtjänst och som Region Stockholm sedan beslutar om. Det finns även riksfärdtjänst som gäller utanför länet.

SL erbjuder gratis ledsagning vid alla tunnelbanestationer och alla pendeltågsstationer och vid många knutpunkter för bussar, tvärbana, lokalbanor och SL-båtar. Man behöver beställa i förväg, och den tiden kan variera mellan en halvtimme och ett dygn beroende på trafikslag och tid på dygnet.

SL erbjuder också gratis bärhjälp vissa tider av 1 väska vid byten i området kring T-centralen. Ska beställas ett dygn innan.

Stockholmare som har mycket svårt att gå kan med läkarintyg ansöka om parkeringstillstånd för rörelsehindrad.  Det ger rätt att parkera på de särskilda parkeringsplatser som finns för rörelsehindrade (och även på vissa andra ställen där det är parkeringsförbud). De kan också ansöka om att en sådan parkeringsplats ska göras i ordning där behov finns.

Äldreförvaltningen lockar till aktiviteter

Äldreförvaltningens webbplats https://senior.stockholm vill vara en central resurs för seniorer i Stockholm, med fokus på tillgänglighet, social samvaro och praktisk hjälp. Där står mycket av det som Ann-Kristin berättat om idag, men man får även fina tips om aktiviteter och vanor som lämpar sig för seniorer.

Hon vill särskilt framhålla stadsdelarnas digitala stödjare, som kan göra hembesök och hjälpa oss i enklare IT-frågor och användning av digitala verktyg.

Digitaliseringen gör många äldre mer kapabla att klara sig själva, och då kan stadens personal ägna mer tid åt de som inte klarar av det digitala lika väl.

Att tänka på framtiden

Det är alls inte fel att förbereda för sin ålderdom, att se till att i god tid flytta till ett välanpassat boende med rullatoravstånd till det nödvändigaste och utan alltför mycket bohag. Om inte annat, så för att ännu äldre vänner lätt ska kunna komma på besök.

Se presentationsbilderna här:
🔗 Trygghet och Teknik för Stockholms äldre

Sammanfattat av
Johan Murray