Våra digitala könsroller
Torsdagen den 30 januari 2025
Grått, grått väder och trista ytterkläder. Skulle de bli några gladare färger i Svärdet denna dag? Nej, inte i talarstolen. Vivian Vimarlund, assisterad av Johan Murray, skulle berätta om våra digitala könsroller. De är aktiva i SeniorNet Södermalm och hade för dagen valt moderna bruna nyanser.
Vad de 21 besökarna i Svärdet och 29 på Zoom tyckte om färgvalen vet vi inte, men att ämnesvalet passade dem var tydligt.
Vad säger statistiken om könsroller?
Johan inledde med att redovisa vad Internetstiftelsen kommit fram till sina enkätundersökningar. Sådana gör de varje år, och för år 2021 hade de redovisat kvinnors och mäns olika vanor. Man får hoppas att urvalet i undersökningen är representativt och deltagarna svarat ärligt. Även frågornas utformning kan påverka hurdana svaren blir.
Männen:
- Fler män än kvinnor nätdejtar,
och även betalar för tjänsten - Nästan bara män köper kryptovaluta
- Män porrsurfar mer än kvinnor
Kvinnorna:
- Något fler kvinnor än män följer
varumärken eller företag på sociala medier. - Kvinnor använder vissa sociala medier mer än män gör
- Kvinnor lägger oftare upp eget material på sociala medier
- Många äldre kvinnor spelar digitala nöjesspel
- Kvinnor känner sig mindre attraktiva vid jämförelse
med andra på sociala medier - Kvinnor känner sig mer misslyckade vid jämförelse
med andra på sociala medier - Kvinnor anser näthat vara mer allvarligt än män gör
- Kvinnor är oroligare för internetbedrägerier än män är
8 av tio använder sjukvårdens IT-tjänster. Vivian tog över och ställde sig frågan användningen av e-vårdtjänster var annorlunda under pandemin.
Det är viktigt att notera att pandemin faktiskt var en tid där många började använda digitala tjänster och digitaliseringen av samhället på kort tid tog fart på ett sätt som vi tidigare inte trodde var möjligt.
- Män har minskat sin användning av e-vårdtjänster lite sedan pandemin, medan kvinnors utnyttjande är oförändrat.
- Fler kvinnor än män utnyttjar e-vårdtjänster fram till pensionen, men efteråt är det tvärtom.
- Pensionärers utnyttjande av e-vårdtjänster ökar.
Vad vile pensionärer använda Internet till under pandemin?
Vivian har under coronatiden gjort en pilotstudie som jämförde en grupp medlemmar i SeniorNet med en lika stor grupp i föreningen Aktiva Seniorer. Studien gjordes tillsammans med en medlem i båda föreningarna och två forskare från Canada. De tillfrågade var inte särskilt benägna att använda digital teknik till att kommunicera med läkare eller sjuksköterskor eller söka sjukvårdsinformation, något som myndigheterna kan ha väntat sig. Resultaten visade:
- Det viktigaste var att man ville kunna hålla kontakt med vänner och anhöriga, gärna ofta.
- Att söka information i allmänhet var viktigt, men inte speciellt sjukvårdsinformation.
- Bara ett fåtal ville ha en läkarkontakt via Internet.
- Filmer, musikaler, opera och konserter var populärt, men inte balett och kyrkliga mässor.
När det gällde upplevda risker med Internet, så var Aktiva Seniorer (som är flest kvinnor) väldigt mycket mer oroliga för att bli lurade eller utsatta för intrång än SenioNets medlemmar var.
Det är intressant att motsvarande studie gjord i Canada gav samma resultat som i Sverige och att resultaten överensstämde med vad Internetstiftelsen visat, avseende skillnader i beteende för män och kvinnor.
Vad händer när tekniken inte fungerar bra för alla?
Tekniken bör utvecklas så att den alltid blir lika bra och effektiv för såväl män som kvinnor, och att den inte gynnar eller missgynnar några samhällsgrupper.
De som utvecklar tekniken brister ofta i att ta hänsyn till detta, genom att utgå från mäns behov och bara testa i laboratorier. De inkluderar inte alla sorters användare redan från början.
Några exempel på otillräcklig teknik är:
- Oximetrar, som mäter syrehalt och puls med en fingerklämma, har funnits länge men har fortfarande sämre noggrannhet för mörkhyade personer och kvinnor.
- Teknik för ansiktsigenkänning fungerar sämre för mörkhyade personer och kvinnor.
- Helkroppsskannrar i säkerhetskontrollen på amerikanska flygplatser kan felaktigt välja ut ”otympliga” människor för extra kontroller.
- Bilbälten och krockkuddar passar sämre för kvinnokroppar än manskroppar, och för gravida kvinnor riktigt dåligt.
- Googles taligenkänningsalgoritm har svårare för kvinnliga röster än manliga, även med dialekt.
- Arbetsverktyg i manliga yrken är ofta anpassade till mäns muskler och handformer.
- Standardhöjder på stolar borde kunna vara olika för män och kvinnor.
- Väldigt få smarta mobiler görs idag på ett sätt som lämpar sig för äldre med syn-, hörsel- och motoriska problem. Samtidigt vill de äldre inte framstå som onormala som har en udda mobil.
Genus och kön är viktigt vid teknikutvecklingar för att inte utesluta grupper. Tekniken slår fel ibland när den inte anpassas på rätt sätt. Det går att skapa lagar och regler kring detta, men att få alla att följa dem kan vara svårt.
Med frågan ”Känner vi igen oss i detta?” avslutades presentationen.
Kommentarer om undertextning
Zoom har relativt nyligen lagt till funktionen undertexning på svenska (dvs textremsor på skärmen som på TV), och några av Zoom-deltagarna passade på att prova detta. Dorothy Béen berättade om hur hon upplevde kvaliteten. Det kan bli jättekonstigt ibland, lite roligt men jobbigt att läsa för att den texten rullar på hela tiden. Den kommer lite i efterhand, men inte så långt efter som på TV. Det är svårt att följa texten och samtidigt titta på texten i bilderna som visas. Det funkar nog bättre vid föredrag utan presentationsbilder. Människor med hörapparat kan dock vara vana vid att läsa undertexter.
Se presentationsbilderna här
Sammanfattat av
Johan Murray