Hem › Dataträffar › Referat från dataträffar 2024

Referat från dataträffar 2024

Det digitala kulturutbudet

Fredagen den 16 februari 2024

Ösregn och slask denna dag efter en lång kall vinter – skulle någon vilja komma till Svärdet som så bekvämt kan sitta hemma? Jo, 22 medlemmar infann sig och fick tillsammans med de 44 på zoom höra Martin Appel från tidningen PC För Alla berätta om det digitala kulturutbudet. Det blommade upp under pandemin men finns ännu kvar i våra mobiler, datorer och surfplattor.

De är som biografer, teatrar, konserthus, bibliotek, muséer, skolor mm man både kan ha hemma och kan ta med sig. Men, egentligen är det fråga om att använda sin webbläsare eller apparna i mobilen/surfplattan för att nå digitala tjänster på Internet. Man behöver inte skaffa någon speciellt dyr utrustning för att kunna göra det, vanlig duger. Allt som har med visning av levande bild att göra (s.k. strömning/streaming) kräver dock ett bra bredband. Det går åt mycket data.

På större enheter brukar bild- och ljudkvaliteten vara bättre. Nästan alla TV-apparater som säljs nu har inbyggd möjlighet till Internet-anslutning via WiFi och kan därför också användas till att surfa med och att installera appar för kulturkonsumtion i. Har man bara en gammal TV men som har en HDMI-ingång, så kan den kompletteras med en billig Chromecast-enhet eller en Apple-TV-enhet som åstadkommer samma sak på ett hyfsat enkelt sätt.

Att se på film och serier

Det finns flera strömningstjänster som erbjuder filmer och serier. Utbudet är stort och man kan antingen abonnera på tjänster månadsvis eller hyra/köpa enstaka avsnitt. Det finns också ett gratis utbud, men den strömningen kan bli uppblandad med reklam.

För att hitta var en viss film/serie finns, så kan man vända sig till speciella söktjänster:

Stora strömningstjänster har sällan de senaste filmerna:

Hyrtjänster för nytt och populärt:

Gratistjänster (Reklam- eller skattefinansierade)

Ibland är det av upphovsrättsskäl inte tillåtet för bolag att visa program utanför ursprungslandet. Ett lagligt sätt att kringgå det hindret är att med hjälp av en VPN-tjänst förändra sin geografiska position. Det kan till exempel användas för att som svensk turist se svenska TV-program när man är i Spanien. För en VPN-recension, se https://www.pcforalla.se/article/1725540/test-vpn-surfa-anonymt.html.

Teater, konsert eller opera

Under pandemitiden kunde vi på grund av ett speciellt upphovsrättsligt undantag få se mycket scenkonst digitalt. Vissa institutioner erbjuder dock fortfarande en mindre del av sina föreställningar gratis digitalt.

Att lyssna på ljud

Väldigt många går omkring med små hörlurar i öronen nuförtiden och lyssnar på musik eller radioprogram. De med god hörsel skaffar sig gärna fina hörlurar med bra återgivning. Flera i publiken hade hörapparater och irriterade sig på deras avigsidor, som att man måste byta inställning beroende på omständigheterna.

Våra vanliga radiokanaler går att lyssna på, på Internet:

Poddar är inspelade program som finns på Internet och som man kan lyssna på när man vill, oftast via appar i mobilen/surfplattan:

Väldigt mycket inspelad musik är tillgänglig att lyssna på, i första hand via appar.

  • Spotify (för Apple, Android och Windows) finns som gratis med reklam
  • Deezer (för Apple, Android och Windows) finns som gratis med reklam
  • Youtube music (https://music.youtube.com/) gratis
  • Apple music (för Apple-enheter)
  • Tidal (för Apple, Android och Windows)
  • Soundcloud (https://soundcloud.com/) har många nya artister
  • Shazam (för Apple och Android) identifierar musik man hör

Att lyssna på eller läsa böcker

Man behöver inte gå till biblioteket för att låna böcker, om man har ett lånekort. De erbjuder nerladdningsbara lån av inläsningar (=ljudböcker) och tryckta texter (=e-böcker). Se https://biblioteket.stockholm.se/e-medier-databaser.

Det finns kommersiella tjänster för ljud- och e-böcker man kan abonnera på månadsvis. De har egna appar.

De vanliga bokhandlarna på Internet erbjuder ofta e-böcker billigare än de tryckta, och styckvis.

Att läsa tidningar

Ett urval av dagstidningar från hela världen finns för Internet-läsning på Stockholms Stadsbiblioteks sida. (https://biblioteket.stockholm.se/artikel/pressdisplaypressreader)

Man kan också abonnera på tjänsten Readly som har svenska magasin och vissa dagstidningar. (https://se.readly.com/).

Museer

Många museer har fotograferat sina samlingar och publicerar dem på Internet.

Utbildning

Många utbildningsinstitut erbjuder gratis kurser och föreläsningar i folkbildande syfte på Internet.

Fråga: Varför behöver man ha ett konto för att utnyttja tjänsterna?

För att kunna få tillgång till de tjänster som är kommersiella behöver man registrera sig, och ange sina betal-uppgifter. Även gratistjänster kan begära registrering av nyfikenhetsskäl. Finns det information som användaren vill spara hos tjänsten, så behövs också ett konto.

Registreringen gör att man kan bli utsatt för reklam, men för att skydda sin vanliga e-post kan man ju använda en slask-epost-adress.

Avslutning

Efter dessa mängder med tips, så insåg alla att kulturutbudet visserligen är enormt, men att det finns möjligheter att hitta de riktiga godbitarna, och tackade Martin Appel så mycket för presentationen.

Se presentationsbilderna här

🔗 Martin Appel-Kulturtips-2024-02-16.pdf

Sammanfattat av

Johan Murray

Underlätta bankbestyren och bli mer skeptisk

Torsdagen den 14 mars 2024

Något bistert uteklimat var det inte denna dag utan ljust och ljummet väder med osopade trottoarer. Att det är på Internet som bisterheten finns, skulle de som kom till dagens Dataträff snart få erfara. De var fler än vanligt, för övriga SeniorNet-föreningar i Stockholmstrakten hade bjudits in att höra på när Fredrik Almberger och Amalia Krantz från Nordea gav tips och råd om betalningar och fullmakter. Det kom 31 personer till Svärdet och 98 st infann sig på Zoom.

Amalia Krantz är Nordeas bedrägeriexpert och hon målade upp bilden av en värld där bedragare härjar vilt med oss Internetanvändare. Utvecklingen har gjort tekniken svårare att överlista än användaren. Man behöver därför skydda sig genom att själv vara svårlurad.

Vi har haft Mobilt BankID för personer med svenskt personnummer sedan 2010 och det används idag enormt ofta som legitimation och inloggningshjälpmedel. Det är likvärdigt med pass och nationellt ID-kort, även om det ännu inte accepteras som fotolegitimation överallt. För att styrka äktheten behöver man numera ha giltigt pass eller nationellt ID-kort och ibland skanna det med Bank-ID-appen, bland annat när ett nytt mobilt BankID ska aktiveras.

Man kan ytterligare höja säkerheten för sitt Mobila BankID genom att tillåta att appen får använda geografisk platsinformation och ge notiser/aviseringar om säkerhetshändelser.

När man använder Mobilt BankID bör man ställa sig frågorna:

  • Vem tog kontakten? Är initiativet inte ens eget, så kan det vara en bedragares.
  • Stämmer det som ska utföras? BankID visar i detalj vad som ska godkännas. Läs det noga!

I diskussionen efteråt undrades hur det är med begärd återuppringning i telefonkön till bankers kundcenter. Kan man verkligen vara säker på att det är banken som ringer tillbaka då? Något svar gavs inte på den frågan, mer än att man bör välja att ringa när kön är kort.

Bedrägeri har blivit en mycket lönsam internationell industri, i Sverige ger den större brottsvinster än narkotikahandeln. Bedragare är opportunister och tar vara på aktuella tillfällen som t.ex. att det är deklarationstider nu och snart dags för skatteåterbäring. De är också mycket manipulativa och drar sig inte för att skrämmas grovt.

Bedrägerier i form av social manipulering förekommer i tre former. De går ut på att få oss att göra bedragaren en tjänst, som vi inte borde. Att vi är så frikostiga med personlig information i sociala medier och all annan offentlig information om oss underlättar manipuleringen väsentligt.

  • Romansbedrägerier. Spännande, attraktiva och välartikulerade personer tar kontakt, oftast med damer. De ber efter hand om allt mer pengar och försvinner spårlöst när de fått nog.
  • Investeringsbedrägerier. Erbjudanden om otroligt bra avkastning kan vara frestande, särskilt för medelålders män. De tror sig köpa en bra tillgång, och kan följa värdetillväxten på webben, men när de vill sälja tillkommer först avgifter och sedan försvinner allt helt. Därefter kan de bli kontaktade av andra bedragare som vill ”hjälpa” dem att få tillbaka kapitalet.
  • Befogenhetsbedrägerier. Man kan bli falskt kontaktad av en organisation med gott rykte, som polisen eller ett välkänt företag och få reda på att något oönskat håller på att hända. Är det ett meddelande kan det innehålla falska länkar eller telefonnummer. Är det ett telefonsamtal kopplas man vidare till en ”säkerhetsavdelning” som förleder den drabbade att lämna uppgifter, installera mjukvara eller göra transaktioner som gynnar bedragaren. Man ges intrycket att problemet blir löst, när det egentligen är tvärtom.

Man skulle kunna tro att det är lätt att se varifrån telefonsamtal, sms eller e-post kommer. Så är det inte alls. Det är tvärtom mycket lätt att förfalska avsändarinformationen för att vilseleda. T.ex. kan falska meddelanden kan dyka upp i annars helt äkta meddelandetrådar.  De falska kan innehålla länkar till falska hemsidor eller falska telefonnummer, så var skeptisk mot dem!

En annan typ av bluff är meddelanden som börjar med ”Hej mamma, jag har ny mobil…” som går ut på att få föräldern att skicka pengar till bedragaren. Försök att på annat sätt kontakta barnet för att kolla om uppgifterna verkligen stämmer. En av åhörarna i lokalen fick under vårt möte ett falskt sms med just detta innehåll!

Får man SMS/MMS med skumt innehåll bör man skicka vidare det till nummer 7726. Då kan teleoperatörerna undersöka saken och vidta åtgärder.

Det är alltså viktigt att försäkra sig om att man har med rätt motpart att göra och bedöma om det inträffade är rimligt. Motringning är en bra kontrollmetod, men ring bara till officiella nummer!

För att hitta motpartens korrekta telefonnummer bör man besöka dess hemsida på Internet, men då kan det hända att det högst upp visas en annons som bedragare har betalt för att få placerad överst. Kontrollera att de länkar du klickar på vid sökningar inte är märkta med ”Sponsrad”.

Skulle man råka i klorna på en bedragare, kan det vara bra att ha begränsat de egna möjligheterna till att föra över stora summor snabbt eller betala med kort internationellt. Bankerna erbjuder olika metoder och olika gränser för detta.

Efter att vi användare nu enträget manats att skydda oss blev den naturliga frågan från publiken – gör inte bankerna något själva för att hindra bedrägerierna? Svaret blev att tekniken utvecklas och att banken ”gör mycket” men att det viktigaste är vad vi själva gör. Alla behöver hjälpas åt. Nordea har sänkt sina beloppsgränser för transaktionerna individuellt och även startat ett sparkonto med tidsfördröjning. Man ringer kundcentret för att ändra sina gränser tillfälligt eller få reda på var gränserna går.

Fredrik Almberger som är affärsutvecklare hos Nordea fortsatte presentationen med att tala om situationer då man inte längre klarar att sköta sin ekonomi själv. Autogiro, e-fakturor och gammaldags kuvertgiro finns fortfarande, men det kan vara bekvämare att låta någon annan sköta ens ekonomi med en fullmakt. Då kräver bankerna ofta att den ska vara tecknad på deras egen blankett för att kunna godkännas, och omfattningen den har kan variera. Hos Nordea bör man i stället teckna ett medanvändaravtal som tillåter att en annan person i eget namn sköter hela ens digitala ekonomi.

Vanliga fullmakter upphör att gälla om utfärdaren blir dement, men då kan en i förväg upprättad framtidsfullmakt vara ett alternativ. Även den kan behöva tecknas på bankernas egen blankett för att gälla där. Då är transaktionsbanken den man i första hand bör vända sig till.

Som avslutning ställde publiken en rad frågor, och de viktigaste av svaren har bedrägligt nog redan smugits in i referattexten ovan, så det så!

Se vissa av presentationsbilderna här

🔗 Nordea-2024-03-14.pdf

Sammanfattat av

Johan Murray

Källkritik – din kompass i informationsdjungeln

Torsdagen den 18 april 2024

April är en lurig månad på flera sätt, dels för att vädret växlar mellan varmt och kallt, men också för att viljan att luras är hög. Därför passade det utmärkt med en dataträff om källkritik just denna månad. 23 medlemmar kom fysiskt till Svärdet och 31 tittade in via Zoom för att höra Björn Körlof ge oss sin syn på ämnet som fd GD för Styrelsen för Psykologiskt försvar.

Några viktiga ord

Man kan inte förstå varandra om man inte har samma uppfattning om ordens betydelser. Björn inledde därför med att definiera begreppen information (det man vill framföra), kommunikation (sättet det framförs på), fakticitet (att en händelse kan inte ha skett på mer än ett sätt), åskådlighet (att något går att återge på ett begripligt sätt), empiri (dvs inte fakta utan slutledningar som bygger på omständigheter), validitet (att giltiga slutsatser bygger på tillförlitliga uppgifter), sanning (att allt annat än eviga sanningar som  matematik bara är sannolika) samt trovärdighet (hur pålitliga uppgiftslämnare är).

IT stör opinionsbildningsprocessen

I vårt samhälle är det viktigt att alla får tillförlitlig information så vi kan diskutera samhällsfrågor och ta ställning i dem.

Den nya informationstekniken har gjort att väldigt många källor kan sprida väldigt mycket information till oss av varierande kvalitet. En del aktörer har ett starkt egenintresse av att påverka oss och det gör dem mindre trovärdiga. Det kan gälla företag, myndigheter, traditionella media, sociala medier m.fl.

Myndigheter och media ska gå att lita på. Lagen kräver att myndigheterna ska informera snabbt, korrekt och fullständigt om de inte hindras av sekretess. Medierna har etiska regler om att rapporteringarna ska vara så sanna som möjligt, relevanta, ha nyhetsvärde och vara konsekvensneutrala. (Konsekvensneutralitet innebär att man bortser från de skadeeffekter en angelägen publicering kan ha.)

Fullständig information finns ofta inte att tillgå med detsamma. Dessutom kanske inte all information ryms i media eller inte bedöms som relevant. Utebliven information eller hotfull sådan oroar människor och det kan skapa rykten och konspirationsteorier samt misstro mot myndigheter.

Om något stort eller allvarligt händer, så tror många att orsaken också måste vara stor. Då spelar det ingen roll att den orsaken är ganska osannolikt. Myndigheternas enkla förklaringar, när de sent omsider kommer, kan anses orimliga. Döljer myndigheterna något?

Historien visar att myndigheterna inte alltid klarar sin uppgift så bra. Även små missar kan få stora konsekvenser för deras anseende. Björn gav exempel från Tjernobyl-olyckan, Estonia-olyckan och Palmemordet.

En källkritisk attityd underlättar

För att kunna ta ställning till om den information vi får är tillförlitlig bör man fråga sig:

  • Varifrån kommer informationen?
  • Är uppgiftslämnaren trovärdig?
  • På vilket sätt kommuniceras informationen?
  • Vad vill uppgiftslämnaren uppnå?
  • Är det uppgifterna rimliga?
  • Är informationen återupprepad? Kolla då ursprunget.
  • Är informationen sensationell eller skrämmande? Av vilken anledning?
  • Är inramningen sensationell eller skrämmande (genom påannonsering/rubriker)?

Uppmärksamma vilseledande påverkan

Det finns signaler man bör uppmärksamma som visar att det kan röra sig om försök till påverkan:

  • Propaganda, politik och reklam vädjar gärna till känslor före förnuftet.
  • När korrekt information blandas med falsk blir vi inte lika skeptiska.
  • Ett avancerat vetenskapligt språk kan göra oss imponerande.
  • Trovärdiga källor som förfalskats är mycket förrädiskt.
  • Om samma budskap återkommer gång på gång nöts det in i oss.
  • Hotfullhet.
  • Nedsvärtning av trovärdiga källors rykte (som kan spridas långt).
  • Att historien skrivs om för att bättre passa nutida synsätt.

AI förändrar förhållandena

Med modern AI-teknik kan falska källor redan nu fås att framstå som mycket trovärdiga:

  • Kända människors röster och utseende kan imiteras mycket naturtroget.
  • Bilder från drönare kan AI-manipuleras till stridandes egen fördel.
  • Talat och skrivet språk kan översättas snabbt och genuint även mellan olika språkfamiljer och då kryddas med desinformation.

Vårt hopp står till att AI:ar utvecklas som kan avslöja manipulering andra AI:ar gjort.

Även IT-tekniskt hyperbegåvade människor kan engageras i kampen, och då särskilt kampen mot IT-attacker från fiendeländer. Vårt samhälle är så beroende av IT-system att ett starkt skydd av dem behövs. Man kan fråga sig om vi inte också behöver ha förmågan att gå till motangrepp.

Gör det psykologiska försvaret något aktivt åt situationen?

Javisst, Björn berättade att man både utbildar myndigheterna i hur man hanterar besvärliga informationssituationer och håller realistiska och överraskande övningar med dem. Det gäller att snabbt vara öppen med vad man vet och inte ge sig in på spekulationer.

Efteråt var det många som tyckte att det var fantastiskt bra övningar.

Styrelsen för Psykologiskt försvar byggde sitt kunnande på vad till ett ”gäng” forskare i olika ämnen kommit fram till, från språk och statsvetenskap till psykologi.

Vad forskningen kommer fram till är viktigt inom alla områden och alla myndigheter behöver ta ställning till hur resultaten ska presenteras för befolkningen. Ogynnsamma resultat går inte att förtiga, för då väcks misstänksamheten att det finns fler resultat som dolts.

Avslutning

Björn gav oss en kort sammanfattning av de viktigaste punkterna i sin presentation innan tiden tog slut och vi måste tömma och städa lokalen. Han fick förstås en stor applåd.

Efteråt var det många som tyckte att det här var en fantastiskt bra föreläsning.

Se presentationsbilderna här

🔗 Björn Körlof Bilder 2024-04-18

Sammanfattat av

Johan Murray

EUs IT-lagar — Hur berör de oss?

Torsdagen den 2 maj 2024

Att vårvärmen kom lagom till Valborg och prydnadskörsbären i Kungsan blommade för fullt till första maj gjorde säkert många Stockholmare både gladare och piggare på livet. De 12 som kom till Svärdet och de 21 på Zoom var i alla fall på gott humör trots det lite trista ämnet EUs IT-lagstiftning som Leif Lundgren, Vivian Vimarlund och Johan Murray skulle berätta om, eftersom det närmar sig ett EU-parlamentsval.

Intresset i Sverige för att rösta i detta val har historiskt varit mycket lågt (runt 40%), men har ökat något på senare tid. Sverige har nu 21 Europaparlamentariker och de får sitta i 5 år.

EUs Lagstiftningssätt

Leif fick börja med att berätta om hur lagar stiftas inom EU.

De församlingar som är inblandade är Europeiska Rådet (medlemsländernas statsministrar) som lägger upp de stora riktlinjerna, Kommissionen som utreder och formulerar lagförslag, Ministerrådet (medlemsländernas fackministrar) som bearbetar och röstar om lagförslagen, EU-parlamentet (folkets röst) som också bearbetar och röstar om lagförslagen och EU-domstolen (med domare från medlemsstaterna) som bedömer lagligheten i lagförslagen på EU-nivå och i medlemsländerna.

EU-lagarna kan utformas som förordningar eller direktiv. Förordningar är färdigformulerade och likalydande texter antas i alla medlemsländers parlament. Direktiven ger medlemsländerna en möjlighet att själva bestämma hur deras lagar ska ändras, och ändringarna kontrolleras sedan av EU.

EU-lagarna blir godkända om både Ministerrådet och EU-parlamentet godkänner dem, och det kanske lyckas först efter flera omröstningar och omarbetningar. Allt sådant tar tid. Dessutom behöver medlemsstaterna tid på sig att införa lagarna och samhällena tid på sig för anpassning. Det gör lagstiftningsprocessen som helhet mycket långsam.

För att få detta lite smidigare har man infört informella s.k. trepartsmöten med representanter för Kommissionen, Ministerrådet och EU-parlamentet med avsikten att lättare kunna komma överens inför omröstningarna.

(Europeiska rådet och EU-domstolen ska inte blandas ihop med Europarådet som har 47 medlemsstater och fokuserar på mänskliga rättigheter. Dess domstol kallas Europadomstolen.)

EUs skydd mot cyberattacker

Alla som använder Internet, såväl organisationer som personer kan drabbas av störningar och attacker. Att bara försöka skydda sig själv räcker inte. De som driver näten och tjänsterna behöver också se till att de fungerar. Internet används idag i väldigt många viktiga sammanhang, så dess funktion är samhällskritisk.

EU ställer krav på att och hur skyddsarbetet ska organiseras. Befolkningen behöver utbildas, IT-specialister behöver anställas, företagen behöver digitaliseras och det på ett säkert sätt. Riskanalyser behöver göras och säkerhetsåtgärder vidtas. De produkter och system som görs behöver vara digitalt robusta. De direktiv som styr detta är NIS 2 (Network and Information Security) och CER (Critical Entities Resilience).

Digitala online-tjänster (typ marknadsplatser på nätet och sociala medier) kan också bli angripna (med hat, hot och otillåtna varor eller i reklam). DSA (Digital Services Act) ger de företagen ett ansvar för att motverka detta.

En spådom är att data i framtiden kommer att bli en viktig handelsvara. Tillverkare (t.ex. av bilar) har ett livslångt ansvar för sina produkter och kan genom sensorer i dem samla in uppgifter som de kan delge produktens köpare, men också försäkringsbolag och myndigheter. Likaså kan den offentliga sektorn samla in samhällsdata som går att erbjuda industrin och allmänheten (t.ex. realtidsinformation om tåg). Allt det här regleras i EU av The Data Act och Data Governance Act så att insamlingen och spridningen ska ske på ett betryggande och dessutom tillräckligt säkert sätt.

Beteckningen cyber används för system som består av många olika komponenter. Därför omfattar kraven på cybersäkerhet allt möjligt IT-relaterat som EU håller på med, och det är mycket det.

Eftersom vi nu har gått med i Nato kommer säkerhetstänkandet hos myndigheter och organisationer troligen behöva skärpas ytterligare.

Den svenska polisens organisation för utredning och hantering av it‑relaterade brott heter SC3 och lyder under den nationella operativa avdelningen.

Digitalisering och AI

Så tog Vivian över mikrofonen för att informera om Artificiell Intelligens. EU definierar AI som maskiners förmåga att visa människoliknande drag, såsom resonerande, inlärning, planering och kreativitet. Den förmågan har maskiner haft länge men på senare tid har utvecklingen gått jättefort.

EU vill att AI ska bidra till Europas digitalisering som ska göra människors vardag bättre, företagen mer konkurrenskraftiga och miljön klimatneutral.

AI-tekniken kan bli en möjlighet t.ex. att ge kvalificerad vård i ett samhälle med brist på personal och andra resurser.

Det finns gamla EU-lagar som även den nyaste AI måste följa, som

  • Direktivet om otillbörliga affärsmetoder
    (t.ex. om aggressiv och vilseledande marknadsföring)
  • Dataskyddsförordningen (GDPR)
    (bl.a. att personuppgifter bara får användas för uppgivet ändamål
    och inte utan medgivande till automatiserat beslutsfattande)
  • Produktsäkerhetsdirektivet och -förordningen
    (bl.a. att produkter inte får skada någon ens mentalt)

EU har nu godkänt en AI-förordning, kallade AI-lagen, som ska gälla för de AI-system som används i EU. Högrisksystemen ska vara säkra, transparenta, spårbara, icke-diskriminerande och miljövänliga. De helautomatiska ska ha mänsklig övervakning.

I AI-lagen klassas tillämpningarna i fyra risknivåer.

  • Oacceptabel risk: De AI-system förbjuds som är ett hot mot människor.
    (t.ex. beteendemanipulation, social poängsättning, igenkänning på distans)
  • Hög risk: AI-system som kan ha negativ påverkan på vår säkerhet / våra basrättigheter.
    (t.ex. medicinska produkter, transportmedel och samhällsviktiga system)
  • Begränsad risk (t.ex. ChatGPT) Användaren ska bara göras medveten om att AI används.
  • Minimal risk (t.ex. spel och spamfilter) På dessa ställs inga krav.

I Sverige kan man, om man känner sig missnöjd, vända sig till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).

Sverige är ett land med hög kompetens inom AI-området, så vad vi gör och tycker här har stor betydelse även för EUs verksamhet.

Tillgänglighetsdirektivet EAA

Nästa ämne för Vivian var det direktiv som kräver att många vardagsprodukter och -tjänster ska vara utformade enligt den EU-gemensamma standarden för tillgänglighet, den som gör att även personer med funktionshinder kan använda dem. Direktivet träder i kraft 2025 och gäller för företag i EU eller som riktar sig till EU. Följande produkter och tjänster berörs i en stor mängd branscher:

  • Datorer och operativsystem
  • Betalterminaler och självbetjäningsautomater som bankomater och biljettautomater
  • Smartphones och telekommunikationsutrustning
  • Digitala TV-tjänster och läsplattor
  • Telefonitjänster och audiovisuella medietjänster
  • Delar av transporttjänster som webbplatser, mobila tjänster, elektroniska biljetter och information
  • Banktjänster för konsumenter, e-böcker och e-handel
  • Nödsamtalstjänster till det gemensamma europeiska numret 112

Tillgänglighetsdirektivet är en del av EUs vilja att se till att även människor med funktionshinder ska kunna åtnjuta samma rättighet och få samma chanser som alla andra som lever här.

Betalningssystemet i EU

Så blev det dags för Johan att berätta om EUs betalningssystem, hur det utvecklats och vidareutvecklas. Vad vore en gemensam marknad utan snabba och effektiva betalningar?

Men, för att det ska fungera är det nödvändigt att kunna legitimera sig på ett säkert sätt. Redan idag kan flera EU-länders e-legitimationer användas på svenska myndigheters webbplatser och en svensk e-legitimation (Freja eID+) på samma sätt i flera EU-länder.

EU har just godkänt en ny förordning om att alla EU-länder måste erbjuda sina medborgare en EU-ID-plånbok där deras e-legitimation och andra elektroniska personliga värdehandlingar kan förvaras.

Det är lite si-och-så med snabbheten i dagens betalsystem. Inom euro-zonen har man beslutat införa direkta betalningar (liknande vårt Swish). Det systemet kallas SEPA Instant Payment. I Norden kommer Norge, Danmark och Finland att ta ett liknande system i drift redan sommaren 2024. Det kallas Vipps MobilePay. Swish är också intresserat av att vara med.

EU-kommissionen funderar tillsammans med Europeiska Centralbanken på att lägga förslag om en digitala euro, en slags virtuella mynt som ska kunna finnas i mobiler och kunna användas överallt.

EUs betalsystem styrs med betaltjänstdirektiv (PSD = Payment Service Directive). Det första kom 2009 och lade grunderna. Det vi har nu, PSD2, höjde den tekniska säkerheten väsentligt och pressade priserna. Nästa, PSD3 går ännu längre. Det har nu blivit så vanligt med sociala bedrägerier att EU kräver hårda kontroller av betalningarna och uppfostran av bankkunderna.

Avsiktligt skumma betalningar kan handla om penningtvätt, något som EU vill stävja med sitt AMLD (Anti-Money Laundring Directive). Nu lägger man ett förslag om att även betalningar i kryptovalutor ska kunna spåras.

Domstolsärenden

Egentligen vet vi inte vad de stiftade lagarna går för, förrän de mött verkligheten i en domstol, och det tar tid. Två lagar som kommit så långt är GDPR och Konkurrenslagstiftningen. Där har de stora IT-jättarna i USA dömts till väldigt dryga böter för att ha handskats vårdslöst med personuppgifter respektive hämmat konkurrensen.

EUs nya DMA (Digital Markets Act) som precis trätt i full kraft syftar till att ytterligare bryta upp de stora IT-jättarnas hårt slutna ekosystem och släppa fram mindre konkurrenter. Tyvärr är den lagen väldigt vagt formulerad, så den kan leda till långa domstolsprocesser.

Även avtalen mellan EU och USA om hur EUs personuppgifter får hanteras i USA är en fråga för domstolsprövning i EU. De två tidigare avtalen har fällts, och det nuvarande kommer att prövas.

Avslutning

Efter alla dessa tunga besked, så påminde Johan oss om ett par EU-lagar som ändå gjort livet lite lättare. Vi kan numera turista inom nästan hela EU och surfa och ringa med våra mobiler utan att det kostar en förmögenhet. Vi kan också använda samma laddare till en rad elektronikprylar. De måste kunna laddas med en USB3C-laddare.

Kanske kan man använda sommaren till att turista i EU, vem vet? I alla fall blir det ingen mer dataträff nu förrän till hösten. Johan hoppades att vi ses igen och bad även om tips på nya ämnen och önskade alla en trevlig sommar.

Se presentationsbilderna och en lista med referenser här

🔗 EUs IT-lagar 2024-05-02

Sammanfattat av

Johan Murray

 

 

 

Aktuella IT-varningar från
🔗Stöldskyddsföreningen
🔗Råd och rön 
🔗Polisen
🔗Källkritikbyrån
Välkommen till

SeniorNet Södermalm

Vi driver Kanelbullens populära IT-café på Rosenlundsgatan 44A, där alla seniorer kan få hjälp av oss med sina digitala bekymmer.

Vissa åtgärder är (eller borde vara) så efterfrågade att vi erbjuder dem som särskilda stödpaket speciellt riktade till våra medlemmar.

Vår devis är “Seniorer lär seniorer IT” och det gör vi med kurser och dataträffar för våra medlemmar.

Medlemmar som har frågor eller önskar särskild hjälp med felsökning eller enskild undervisning kan få det genom vår tidsbokade  support.

De som kan tänka sig att ge support, undervisa eller felsöka är mycket välkomna att bli medlemmar och höra av sig till info@snso.se. Det är en väldigt stimulerande, rolig och viktig uppgift!

Med våra ca 900 medlemmar är vi en av de största lokala föreningarna i SeniorNet Sweden som är vår riksorganisation.

SeniorNet Sweden

Besök SeniorNet Sweden

SeniorNet Sweden erbjuder dig som är medlem att logga in och ställa frågor till hela föreningens IT-kunniga medlemmar i dess IT-forum.

🔗 Forumdörren

Seniornet Swedens Fotoklubb har regelbundna Zoommöten:

🔗 Fotoklubben på Facebook

SeniorNet Sweden har också släktforskningscirkeln Släktskapet med Zoommöten:

🔗 Mer info om Släktskapet

Utnyttja SeniorNets rabatter

🔗Information om företag, branschtidskrifter och online-kurser som ger rabatt till SeniorNets medlemmar.

Våra samarbetspartners

Södermalms stadsdelsförvaltning, som hjälper oss bland annat med vår lokal Kanelbullen


som är vår samarbetspartner för våra studiecirklar, kurser och dataträffar.


som håller oss uppdaterade i IT-samhället och erbjuder rabatterad prenumeration för SeniorNets medlemmar

som förser våra datorer med Microsoft-program till lågpris

🔗Information om kakor/cookies på vår webbplats

Top