Referat från dataträffar 2022

Som ett digitalt brev på posten

Torsdagen den 17 februari 2022

Det milda vädret hade kunnat bli det allmänna samtalsämnet denna vinter, men i stället pratas det mest om omikron-smittan som många fått känna på. Därför hölls dagens Dataträff enbart med Zoom, och lockade ändå 73 besökare.

Henrik Höglin, Kivra:s kommunikationschef, berättade för oss om vad företagets digitala post- och arkiveringstjänst betyder för användarna.

Kivra är ett privat företag som ägs av Karl-Johan Persson, Stefan Krook, Wallenbergstiftelserna, styrelsen och personalen och har funnits i 10 år. Ägarna gör en uttalat långsiktig investering i miljönytta och hållbarhet i Sverige genom att Kivra åtar sig att leverera post från företag och myndigheter digitalt, som ersättning för pappersbrev. Leveransen är snabb och säker, posten hamnar garanterat rätt och kommer från rätt avsändare.

En relativt ny Kivra-tjänst, som bara har funnits i två år och därför inte är särskilt spridd, är att kvitton från vissa butikskedjor på samma sätt kan skickas till Kivra i stället för att skrivas ut om kunden går att identifiera med medlems- eller betalkortsnummer.

Polisen och stöldskyddsföreningen rekommenderar oss att använda digitala brevlådor, framför allt för att förebygga och kunna upptäcka bedrägerier snabbt.

Känner man sig osäker på hur Kivra fungerar finns det hjälp på Kivras hemsida. Man kan leta där, fylla i ett kontaktformulär eller ringa Kivras kundtjänst. Man kan också fråga vänner och bekanta, eftersom väldigt många redan har tjänsten.

Alla som är 16 år eller äldre och har ett svenskt personnummer får gratis möjligheten att ha ett konto innehållande ett digitalt arkiv som också är en brevlåda hos Kivra. (Kivra = Arkiv med omkastade bokstäver.) Över 5 miljoner personer har det hittills och 30 000 avsändare är anslutna. Det är många avsändare, men långt ifrån alla Sveriges företag än. Omställningar tar tid. Hemsidan har en sökfunktion för de anslutna företagen.

Innehållet i arkivet finns kvar tills man tar bort det eller kontot avslutas.

Användare ska legitimera sig vid inloggning med Mobilt BankID, och för BankID behöver man en granska modern smart mobil och ett bankkonto. Man kan både ha Kivra-appen för iPhone/iPad eller Android i mobilen och logga in på Kivras hemsida på datorn, då med en QR-kod som visas på skärmen. Läs mer om QR-inloggning här.

Kivra-appen kan visa upp Vaccinbevis och visa notiser när det händer något nytt. Man kan förstås också få sina notiser via e-post. Kvitton syns bara i Kivra-appen. Loggar man in på hemsidan läser man sin Kivra-post lättare och har lättare att skriva ut den, om man vill det.

Inkommande post till Kivra-kontot sorteras automatiskt efter avsändare. Man kan inte sortera den själv (än).

Så fort man har skapat ett Kivra-konto börjar man få digital post från alla anslutna myndigheter och de anslutna företagen man är kund hos. Är man inte medveten om det, så kan man råka missa något viktigt brev.

Vill man ändå få vanliga brev från vissa avsändare, så kan man stänga av den digitala leveransen, en avsändare i taget. Man gör det på webben, antingen via Inställningar eller under ”Anpassa avsändaren” när man har valt den aktuella avsändaren.

Vanlig e-post som sänds direkt från företag till mottagarens egen e-brevlåda hamnar aldrig hos Kivra. Autogiron och e-fakturor går direkt till banken och kommer inte heller till Kivra.

Kivra är noga med integriteten. Företaget varken läser (eller delar med sig av) innehållet i breven man får, men avsändande företag kan uppge att det rör sig om en faktura och därigenom göra det möjligt användare att betala fakturan direkt i Kivra. Betalningen sker då genom att man i Kivra verifierar sig med BankID och kopplar upp sig mot sin internetbank. Kivra påminner dessutom användare om obetalda fakturor.

Kivra är också noga med säkerheten och tillgängligheten och utsätter sig för granskningar av berörda myndigheter. 100%-igt skydd mot haverier och läckage kan dock ingen ge. Säkerheten behöver hela tiden förbättras i takt med att nya svagheter upptäcks.

Kivra-arkivet är strikt personligt, men man ge en annan Kivra-användare som man litar på full tillgång till det, om man så vill. Det kallas delning. Det kan vara en fördel vid plötslig sjukdom eller annan oförmåga, vid en framtidsfullmakt eller dödsfall. Då kan den betrodda t.ex. betala fakturorna (med sina egna pengar).

Vid dödsfall så stängs möjligheten att ta emot brev automatiskt av så att det åter blir papperspost, och Kivra-kontot tas bort så småningom. Befintliga delningar finns kvar och dessutom kan dödsbodelägare som har Kivra-konto ansöka om att få ta del av kontots innehåll.

Vill man själv avsluta sitt Kivra-konto, så gör man det på hemsidan under Inställningar och ”Hantera tjänster”. Kontot stängs, men blir vilande i 45 dagar för att post som varit på väg ska kunna tas emot, och att man ska få tid att ladda ner viktigt innehåll.

Kivra har höga ambitioner när det gäller att förbättra sina tjänster så att de blir mer nyttiga och lätta att använda. En nyligen genomförd studie med PRO visar på särskilda brister som pensionärer upplever.

Klicka här för att se presentationsbilderna, och några bonusbilder.

Här finns en kort videopresentation av Kivra.

Sammanfattat av

Johan Murray


Det digitala hemmet 2022

Torsdagen den 17 mars 2022

Våren nalkas. Snödropparna, krokusen och vintergäcken slår ut och vinterkläderna känns lite för varma. Folklivet sprudlar igen.

Trots det ville 36 intresserade medlemmar komma till dagens Dataträff för att höra Leif Lundgren och Christina T Frostegren berätta om Det digitala hemmet 2022. 32 var med på Zoom och 4 besökte Svärdet.

Leif Lundgren inledde.

Det senaste trendiga är röststyrning, alltså att kunna prata med sina prylar. Det kan underlätta vardagen väsentligt, särskilt om fingrarna fumlar, synen är suddig eller gränssnittet är gräsligt på skärmarna. Vi har ganska länge kunnat säga åt vår mobil – Ring Hans! – så gör den det. Nu är det fler produkter som blivit lyhörda.

Nya smarta TV-apparater kan ha en inbyggd mikrofon att ta order med. Mikrofoner kan även sitta i fjärrkontrollerna, så de reagerar på kommandon. Med mobil-App:ar kan man också styra TV:ar muntligt. Det är främst Samsung, Sony och Philips som gör sådana TV-apparater.

Har man en lite äldre TV kan man koppla in en så kallad ”puck” i dess HDMI-ingång. Chromecast (Google TV), Apple TV och Xiaomi TV-box är de vanligaste puckarna. De kan styras med sina fjärrkontroller och i appar med rösten (Google Assistant och Siri).

Det finns flera röststyrda assistenter än Googles och Apples. Amazon har sin Alexa (är vanlig i USA) och Samsung sin Bixby, men Google Assistant är bättre än dem.

Assistenter kan även användas för att röststyra annat än TV:ar, som ljudanläggningar, lampor mm. En del saker lämpar sig dock röststyrning ännu inte för, som säkerhetsprodukter, bilar, lås, brandvarnare mm.

Vill man ha flera styrbara prylar i hemmet, behöver man koppla ihop dem med en central ”hubb”. I Apples värld kan det vara en Apple TV, i Googles kan det vara en liten styrskärm och/eller en smart högtalare.

Hur går det då till att prat-styra sitt hem? Vi kan ta Google Assistant som exempel. Den väcks med orden ”Hej Google” och får sedan ett kommando i taget som den ska svara på. Ibland går det att ställa följdfrågor.

  • Hej Google – Vad blir det för väder i morgon?
  • Hej Google – Spela jazz.
  • Hej Google – Lägg till zucchini på min inköpslista.

Den sista frågan förutsätter att assistenten vet vem ”jag” är. Man kan med funktionen Voice Match lära assistenten att skilja mellan sex olika personers röster, och strunta i alla andras.

Med Google Assistant och Siri kan man prata svenska, men man kan få uttrycka sig lite halvknasigt ibland för att få assistenterna att förstå vad man menar.

Christina T Frostegren berättade sedan om när hon för flera år sedan fick ett erbjudande om installation av ett Glue Lock på sin lägenhetsdörr. Det är en liten batteridriven motor som vrider om låsvredet inifrån + en ”hubb” som är ansluten till Internet. Man styr det med en app i sin mobil, men inte med rösten. Det gör att man kan låsa och låsa upp utan att behöva gå till dörren, eller ens vara hemma, något som är bra för hemtjänsten eller hantverkare. Installationen gjordes av en mycket trevlig Indisk KTH-student.

Leif tog sedan upp vådan av att koppla upp för många enheter i ett smart hem utan att tänka sig för. De flesta prylar kräver strömsladd, men anslutningen till Internet sker via Wi-Fi eller Bluetooth som är en form av radiokommunikation. Därför kan de störa varandra och, om det är ett stort hus så kan grannars utrustningar störa varandra. Mikrovågsugnar kan också störa kommunikationen.

De radiofrekvenser som används flitigast är 2,4 GHz, som bara har tre användbara kanaler, och 5 GHz som har två till åtta (beroende på vald kanalbandbredd). 2,4 GHz passar bäst för utrustningar som då och då skickar lite data, medan 5 GHz är mera lämpat när man sänder data ofta. Är det riktigt intensiv strömning (som när man ser på film eller deltar i ett Zoom-möte) så brukar det vara bäst att koppla en nätverkskabel mellan enheten och routern.

Genom att ändra Wi-Fi-inställningarna i sin Internet-router kan man påverka vilka kanaler och vilken bandbredd man själv använder, men det är inte lätt att lyckas bra eftersom grannarnas routrar också spelar in. I en del äldre eller billigare routrar är inte heller möjligheterna att påverka detta så bra. De borde bytas ut, även av den anledningen att routrars mjukvara mycket sällan uppdateras av tillverkarna även om det skulle behövas.

Klicka här för att se presentationsbilderna.

Sammanfattat av

Johan Murray


Vill du slippa lös från lösenorden?

Torsdagen den 28 april 2022

Pollen är det många som vill komma undan så här års. Lösenord också, visade det sig. Till dagens Dataträff kom 62 intresserade medlemmar för att höra Lars Andersson och Johan Murray ge tips om vad man kan göra för att slippa dem. 39 var med på Zoom och 23 besökte Svärdet.

Det är många som kommer till SeniorNet Södermalm för att få IT-hjälp och många av dem har inte koll på det här med konton och lösenord. Det ställer till med problem för oss som ska hjälpa till och besökarna riskerar utsätta sig för ID-kapningar.

Lösenord är en enkel form av identifiering

Vi har ofta ett behov av att legitimera oss, och lösenord är ett sätt att styrka sin identitet i digitala sammanhang. I den analoga världen är man EN person som bara behöver ha EN legitimation för att klara sig. I den digitala världen är det normalt att ha flera identiteter. Man kan till exempel kännetecknas av sitt personnummer eller sitt smeknamn/alias eller sitt mobilnummer eller sin e-postadress. Dessa identiteter styrker man med olika lösenord.

Lösenord förknippas i den digitala världen med begreppet ”konto”, och många som associerar det med bankkonton blir förvirrande. Hos webbplatser för organisationer och företag kan man ha konton med allt möjligt i (bilder, dokument, debattinlägg…).

De flesta lämnar spår efter sig på Internet, spår som går att finna om man söker på Google. Det gör att ID-kapare ganska lätt kan skapa sig en uppfattning om sina offer och gissa sig till deras lösenord.

Bättre sätt

Finns det något bra sätt att legitimera sig på digitalt, som är enkelt och säkert? Lars och Johan gillar apparna BankID och Freja eID+. Med dem kan man legitimera sig digitalt på en stor mängd svenska webbplatser (BankID har flest) och då bara behöva komma ihåg EN pin-kod. De har inbyggda bedrägeriskydd i form av QR-koder man måste skanna av på vissa webbplatser. Det garanterar att mobilen befinner sig där QR-koden visas. Freja eID kan dessutom användas som en analog legitimation.

De flesta andra länder ligger långt efter i utvecklingen, men Estland och Italien har kommit långt med sina nationella ID-kort, som också innehåller e-legitimationer. Svenska polisen utfärdar pass och nationella ID-kort, men de brukas inte som e-legitimationer (än) förutom att BankID har börjat använda dem vid extra identitetskontroller. Man får då fotografera av och blippa dem med sin smarta mobil.

Bekväma, men mindre bra sätt

Det är bekvämt att bara behöva komma ihåg ett enda lösenord och de stora bjässarna Google och Facebook ger på det sättet tillgång till alla sina tjänster på en gång. De lånar även ut denna form av inloggning till en mängd helt andra webbplatser (och får då reda på att man loggar in där och ”betalar” tillbaka till webbplatsen med info om vem användaren är). Det här är inte bra säkerhetsmässigt och ger ID-kaparen en enorm fördel om detta gemensamma lösenord kommer på drift.

De flesta webbplatser erbjuder möjligheten ”Kom ihåg mig”. Det är också bekvämt, men riskfyllt om man inte har sin dator eller sin mobil stängd med ett lösenord.

Alternativ till lösenord

Det är inte svårt att förstå hur lösenordstekniken har blivit så spridd. Den är billigt att införa och kräver ingen extra utrustning, men blir osäkert på grund av mänskliga svagheter. Biometri, alltså ansiktsigenkänning och fingeravtryck, har förutsättningar att också kunna vara bra för identifiering i gynnsamma situationer. De är inget perfekt alternativ.

Lösenordskvalitet och autentisering

Säkra lösenord behöver vara starka, och med det menar man att de ska vara långa, unika och svåra att gissa. Då behöver man inte byta dem ideligen.

Bra metoder är att

  • Kombinera flera ord som inte hör ihop
  • Ta initialer från en lång mening eller en sång/dikt man kan
  • Ta ren rappakalja och använda glömt-funktionen i stället

Att kolla att en person är ”äkta” kallas autentisering. Man mäter graden av säkerhet genom att räkna ett antal ”faktorer”. Den säkraste autentiseringen (3FA) omfattar tre faktorer: Något man ÄR, något man HAR och något man KAN.

ÄR kan vara utseendet, HAR kan vara ens mobil och KAN kan vara en hemlig PIN-kod. Mobilen kan man ju förlora, så det man HAR behöver man vara extra rädd om!

Används bara lösenord eller tumavtryck räknas det som enfaktors-autentisering. Tvåfaktors-autentisering (2FA) t.ex. med lösenord + kvittens i mobilen införs på allt fler webbplatser, särskilt om man loggar in från en ny dator. Det bör betraktas som nödvändigt för FaceBook-, Google-, Microsoft- och Apple-konton. Här kan man vilken typ av säkerhet banker (och andra webbplatser) har: https://2fa.directory/se/#banking

Hur kan man underlätta för sig?

Ordning och reda är A och O när det gäller konton och lösenord. Enklaste sättet är att göra rediga anteckningar på papper. Göm lappen på ett bra ställe som du kan berätta för dina anhöriga i nödfall!

Industrin erbjuder lösenordshanterare. Det är mjukvara som förvarar kontonamn och lösenord i ett krypterat ”valv” som man måste låsa upp med ett huvudlösenord, ev med 2FA. Hanteraren kan oftast fylla i både konto och lösenord när man ska logga in någonstans. Den kan också oftast föreslå ett starkt lösenord när man skapar sig ett nytt konto.

Lösenordshanterare är aldrig helt ”idiotsäkra”, ibland inträffar situationer då de inte fungerar​

Det finns fyra typer av lösenordshanterare.

  • Inbyggda i operativsystemet (som Apples Nyckelring)​
  • Komplement till Antivirus ​(Norton, Avira, Total AV, Bitdefender, m.fl.)​
  • Inbyggda i Webbläsare (Chrome, Edge, Firefox)
  • Separata (Keeper, Zoho, Dashlane, LastPass, Bitwarden m.fl.)

Apples Nyckelring finns i Mac, iPhone och iPad. Den upptäcker och sparar lösenord och betalkortsuppgifter i en krypterad fil (nyckelringen) som synkroniseras med de andra Apple-enheter man har via iCloud.  Nyckelringen fungerar både när man surfar och använder mobilappar. Det finns även ett program man kan installera på Windows som gör att uppgifterna blir tillgängliga där. Man låser upp Nyckelringen med sitt AppleID.

Antivirustillverkarnas lösenordshantare arbetar i mobiler med appar och i datorer med webbläsar-tillägg som man laddar ner, utöver övrig mjukvara som ingår i AV-paketet. Man behöver ha ett konto hos Antivirustillverkaren. Via detta konto synkroniseras informationen mellan de enheter man har valt att ansluta till kontot.

Webbläsarnas lösenordshanterare behöver ingen extra mjukvara. I Apple-enheter konkurrerar de med nyckelringen, så den behöver stängas av. Sparad information kan, om man så vill, synkroniseras via det konto man har är inloggad på hos Google och Microsoft. Då synkroniseras väldigt mycket annat också, som bokmärken och historik mm, så det är väldigt lockande att göra. Men, gör det aldrig med någon annans dator, för det kan inte göras ogjort!

Det sägs att Webbläsar-lösenordshanterarna har dålig säkerhet, men krypteringen är lika hård som de övrigas. Svagheterna ligger i att lösenordsförslagen man får inte är jätte-jätte-säkra (bara säkra), i att man har samma huvudnyckel till valvet som till sin e-post (de borde vara olika), och i att någon kan logga in i smyg om man lämnar sin dator eller mobil olåst (och det bör man ju inte). Använder man oftast samma webbläsare och accepterar de här olägenheterna så är denna lösenordshantering ett gott val.

Separata lösenordshanterare behöver installeras och arbetar på samma sätt som AV-varianterna gör. Standardfunktionerna får man oftast gratis pga konkurrensen, men vill man ha något bättre så behöver man betala om man tycker det är värt priset. Det kan handla om

  • att kunna dela lösenord med andra som har samma lösenordshanterare
  • att få hjälp med att byta lösenord på sina konton (enligt ett särskilt protokoll)
  • att få förslag på jätte-långa jätte-krångliga lösenord
  • att få bevakat om ens konton drabbas av lösenordsläckor
  • att kunna ladda upp dokument och annat hemligt till ett väl krypterat moln

Några separata lösenordshanterare erbjuder full funktionalitet gratis, men man får i stället betala om man har många lösenord.

Skydda din dator, ingen (människa eller virus) får komma in i den!​

Summering

  • Vi kommer alltid att behöva identifiera oss digitalt​.
  • Landsomfattande e-legitimationer är bra​.
  • Identifieringen sker med något man ÄR, HAR och/eller KAN.​
  • Se till att inte förlora det du HAR​.
  • Lösenord behöver vara långa, unika och svåra att gissa.​
  • Organisera dina lösenord på papper, till att börja med​.
  • Webbläsarnas inbyggda lösenordshanterare är ett gott val.​
  • Möjligheten att dela lösenord med anhöriga är viktig.

Klicka här för att se presentationsbilderna.

Sammanfattat av

Johan Murray


Smarta appar vi applåderar

Fredagen den 13 maj 2022

De japanska körsbärsträden i Kungsträdgården hade precis blommat över och häggarna på Södermalm stod i full blom när 56 intresserade medlemmar kom till dagens dataträff för att höra Leif Lundgren och Christina T Frostegren berätta om sina favorit-appar. 42 var med på Zoom och 14 besökte Svärdet, och många av dem hade egna favoriter, de också.

Den nya konsumentköplagen

EU:s direktiv om försäljning av varor och tillhandahållande av digitalt innehåll och digitala tjänster infördes som lag i Sverige den 1:a maj. Det gäller för varor och digitala tjänster privatpersoner köper av företag från det datumet, alltså till exempel mobiler och appar till mobiler. Man har tre års reklamationsrätt på alla ursprungliga fel, och de fel som upptäcks inom två år anses vara ursprungliga om inte säljaren kan bevisa motsatsen. Tidigare var den tiden bara sex månader.

Man har rätt att begära att produkten ska vara fullt funktionsduglig och erhålla uppdateringar under denna tid.

Var hittar man apparna?

App betyder applikation som är ett litet datorprogram för mobiler och surfplattor. Det finns i stor sett hur många appar som helst, och det gör det svårt att välja. Många kostar, men flera av de som är helt gratis finansieras med reklam. Man hittar dem i app-butiker där de genomgått en viss kvalitetskontroll.

Appar till iPhone och iPad finns i App Store. Appar till Android-mobiler och -surfplattor finns i Google Play -butiken. Mobiltillverkarna kan också ha egna app-butiker.

Nödvändiga appar

I Sverige har det blivit nödvändigt att kunna legitimera sig digitalt för att smidigt ha kontakt med myndigheter och företag.

Det finns två myndighetsgodkända legitimerings-appar. Båda ägs och drivs av privata företag: Mobilt BankID och Freja eID. Båda är gratis för individen.

Mobilt BankID är kopplat till personnummer och kan därför bara användas av svenskar. Man får det av sin bank, som också kan hjälpa till med installationen i mobilen. Mobilt BankID förekommer i väldigt många sammanhang.

Freja eID kopplas till en fysisk legitimation man redan har, t.ex. körkort eller pass. Man får ta en bild av sig själv tillsammans med legitimationen (och i plus-varianten legitimera sig hos ett ATG-ombud) för att den digitala legitimationen ska bli godkänd. Den kan sedan användas både digitalt och som fysisk legitimation. Användningen är inte lika spridd än som BankID:s.

Freja eID har funktionen ”Delad kontroll” som går ut på att en utsedd medhjälpare behöver bekräfta när Freja eID används vid inloggning eller signering utförd av en individ (kanske en lätt dement).

Både Mobilt BankID och Freja eID skyddas med PIN-kod och har QR-koder som man ska läsa av med mobilen som extra säkerhet vid viktiga inloggningar.

Användbara appar

Företaget Kivra är det största av flera som erbjuder digitala brevlådor för post och kvitton från myndigheter och företag, och det har en app för mobiler och surfplattor. Man behöver ha Mobilt BankID och gärna ett anslutet bankkonto för att kunna använda funktionerna.

Det är ont om parkeringsautomater där man betalar med kort i Stockholm men gott om parkeringsappar. För att göra rätt för sig kan man därför behöva betala med en app.

Stockholm Stads egen app heter Betala P och den gäller på stadens egna P-platser. Man behöver skapa ett konto med användarnamn och lösenord och där ange bilens registreringsnummer och önskat betalalternativ. När man sedan använder appen så får man ange platsens taxakod och parkeringens längd. Avslutar man parkeringen innan tiden löpt ut så återbetalas det som betalats för mycket.

Det finns flera privata parkeringsappar och några av dem gäller även på Stockholms Stads parkeringar. En sådan heter EasyPark som man också kan använda i Nacka, Solna, Uppsala och Norrtälje med flera kommuner. I många av kommunerna tillkommer en serviceavgift på 15% ovanpå parkeringskostnaden. EasyPark återbetalar överbliven parkeringstid.

SL:s app används inte bara för reseplanering. Nu kan man köpa biljetter till de nya gröna korten i den, som ett alternativ till att köpa dem hos ett SL-ombud eller en spärrvakt. Man kan också köpa biljetter och ha dem kvar i appen, fast då blir de i praktiken personliga. Den populära reskassan försvinner och ersätts med enkelbiljetter i appen eller av att man blippar sitt betalkort i de gröna läsarna.

Intressanta appar

Leif och Christina kom med många intressanta app-tips. De förordade apparna:

  • Krisinformation.se bl.a. med info om viktiga meddelanden till allmänheten
  • SOS Alarm (112) också med viktiga meddelanden till allmänheten och möjlighet att ange sin exakta position till SOS Alarm om man hamnar i nödläge.
  • Färdtjänsten Stockholm för att beställa färdtjänstresor
  • Google maps som direkt vägledning på okända platser, även med kollektivtrafikresor och gångvägar, inte helt lättanvänd
  • Hållbar hälsa ger råd om en fysiskt sund livsstil
  • nu i Stockholm visar var det är köer och vägarbeten
  • Livsmedelskollen ger näringsvärden för de flesta livsmedel
  • Nästa vagn visar nästa avgång i kollektivtrafiken i närheten (end iOS)
  • Readly Magasin & Dagstidningar ger 6000 tidningar för 99:-/månaden
  • Appar hos tidningsföretag för att läsa tidningarna
  • Appar hos butikskedjor med erbjudanden, rabatter, inköpslistor mm
  • Appar hos reseföretag för biljettbokning
  • Appar hos hotellkedjor för rumsbokning
  • Booking.com, Tripadvisor, Hotels.com för att boka övernattningar
  • ToaSverige för att hitta närmaste offentliga toalett

 

Publikens favoriter

Dataträffen avslutades med ett mingel där publiken fick berätta om sina bästa fynd.

  • PostNord – Spåra dina paket för snabb och bra avisering av paket
  • SMHI för aktuella lokala väderprognoser
  • Vädret i Sverige ger väder i ett internationellt perspektiv
  • PlantSnap för att identifiera växter (på engelska, 5 bilder gratis per dag)
  • Remember the milk: att-göra-listor eller inköpslistor man kan dela med andra
  • SJ för att kunna köpa biljetter även på mindre järnvägsstationer
  • Riktiga vykort gör mobilfoton till vykort som posten skriver ut och delar ut
  • Star Walk 2 visar namn och aktuellt läge för stjärnor och planeter
  • Shazam / SoundHound känner igen musik på ljudet
  • Appar från operatörerna som strömmar pågående TV-program
  • Appar från operatörerna som visar inspelade TV-program
  • Appar från TV-bolag som visar deras program (som SVT Play)
  • Appar från radiobolag som erbjuder deras program (som Sveriges Radio Play)
  • Podcast(er), Google Podcasts har ett stort utbud av podd-radio
    (se även poddtoppen.se på webben)
  • Taxibolagens appar för beställning och betalning av taxiresor
  • Apple Wallet för förvaring av kreditkort, och andra viktiga liknande kort

Klicka här för att se presentationsbilderna.

Sammanfattat av

Johan Murray


Välkommen till

SeniorNet Södermalm


Vi tar vår egen och våra besökares hälsa på största allvar. Läs mer om detta här!

Kanelbullens populära IT-café för seniorer på Rosenlundsgatan 44A, har öppet igen från den 3:e mars.

Vår devis är “Seniorer lär seniorer IT” och det gör vi med kurser och dataträffar för våra medlemmar.

Alla seniorer som har frågor eller önskar särskild hjälp med felsökning eller undervisning kan få det via Kanel Digital  (Zoom-möten) eller genom tidsbokad support (som endast är för medlemmar).

Medlemmar som kan tänka sig att ge support, undervisa eller felsöka är mycket välkomna att höra av sig till info@snso.se. Det är en väldigt stimulerande, rolig och viktig uppgift!

Med våra ca 900 medlemmar är vi en av de största lokala föreningarna i SeniorNet Sweden.

SeniorNet Sweden

Vår hemsida har vissa delar som använder s.k. kakor/cookies. Vill du veta mer om det, så klicka här.

Besök SeniorNet Swedens IT-forum

Här kan du som är medlem logga in och ställa frågor till hela föreningens IT-kunniga medlemmar. Forumdörren

Utnyttja SeniorNets rabatter

Vissa företag, branschtidskrifter och online-kurser ger rabatt till SeniorNets medlemmar. Läs mer här.

Våra samarbetspartners

SeniorNet Sweden

som är vår riksorganisation.


Södermalms stadsdelsförvaltning, som hjälper oss bland annat med vår lokal Kanelbullen


som också driver Tanto Seniorlokus där Kanelbullen är belägen



som är vår samarbetspartner för våra studiecirklar, kurser och dataträffar.



som ser till att våra datorer är säkrade mot virus och annat elände



som håller oss uppdaterade i IT-samhället och erbjuder rabatterad prenumeration för SeniorNets medlemmar


som förser våra datorer med Microsoft-program till lågpris

Top