Referat från dataträffar 2022

Som ett digitalt brev på posten

Torsdagen den 17 februari 2022

Det milda vädret hade kunnat bli det allmänna samtalsämnet denna vinter, men i stället pratas det mest om omikron-smittan som många fått känna på. Därför hölls dagens Dataträff enbart med Zoom, och lockade ändå 73 besökare.

Henrik Höglin, Kivra:s kommunikationschef, berättade för oss om vad företagets digitala post- och arkiveringstjänst betyder för användarna.

Kivra är ett privat företag som ägs av Karl-Johan Persson, Stefan Krook, Wallenbergstiftelserna, styrelsen och personalen och har funnits i 10 år. Ägarna gör en uttalat långsiktig investering i miljönytta och hållbarhet i Sverige genom att Kivra åtar sig att leverera post från företag och myndigheter digitalt, som ersättning för pappersbrev. Leveransen är snabb och säker, posten hamnar garanterat rätt och kommer från rätt avsändare.

En relativt ny Kivra-tjänst, som bara har funnits i två år och därför inte är särskilt spridd, är att kvitton från vissa butikskedjor på samma sätt kan skickas till Kivra i stället för att skrivas ut om kunden går att identifiera med medlems- eller betalkortsnummer.

Polisen och stöldskyddsföreningen rekommenderar oss att använda digitala brevlådor, framför allt för att förebygga och kunna upptäcka bedrägerier snabbt.

Känner man sig osäker på hur Kivra fungerar finns det hjälp på Kivras hemsida. Man kan leta där, fylla i ett kontaktformulär eller ringa Kivras kundtjänst. Man kan också fråga vänner och bekanta, eftersom väldigt många redan har tjänsten.

Alla som är 16 år eller äldre och har ett svenskt personnummer får gratis möjligheten att ha ett konto innehållande ett digitalt arkiv som också är en brevlåda hos Kivra. (Kivra = Arkiv med omkastade bokstäver.) Över 5 miljoner personer har det hittills och 30 000 avsändare är anslutna. Det är många avsändare, men långt ifrån alla Sveriges företag än. Omställningar tar tid. Hemsidan har en sökfunktion för de anslutna företagen.

Innehållet i arkivet finns kvar tills man tar bort det eller kontot avslutas.

Användare ska legitimera sig vid inloggning med Mobilt BankID, och för BankID behöver man en granska modern smart mobil och ett bankkonto. Man kan både ha Kivra-appen för iPhone/iPad eller Android i mobilen och logga in på Kivras hemsida på datorn, då med en QR-kod som visas på skärmen. Läs mer om QR-inloggning här.

Kivra-appen kan visa upp Vaccinbevis och visa notiser när det händer något nytt. Man kan förstås också få sina notiser via e-post. Kvitton syns bara i Kivra-appen. Loggar man in på hemsidan läser man sin Kivra-post lättare och har lättare att skriva ut den, om man vill det.

Inkommande post till Kivra-kontot sorteras automatiskt efter avsändare. Man kan inte sortera den själv (än).

Så fort man har skapat ett Kivra-konto börjar man få digital post från alla anslutna myndigheter och de anslutna företagen man är kund hos. Är man inte medveten om det, så kan man råka missa något viktigt brev.

Vill man ändå få vanliga brev från vissa avsändare, så kan man stänga av den digitala leveransen, en avsändare i taget. Man gör det på webben, antingen via Inställningar eller under ”Anpassa avsändaren” när man har valt den aktuella avsändaren.

Vanlig e-post som sänds direkt från företag till mottagarens egen e-brevlåda hamnar aldrig hos Kivra. Autogiron och e-fakturor går direkt till banken och kommer inte heller till Kivra.

Kivra är noga med integriteten. Företaget varken läser (eller delar med sig av) innehållet i breven man får, men avsändande företag kan uppge att det rör sig om en faktura och därigenom göra det möjligt användare att betala fakturan direkt i Kivra. Betalningen sker då genom att man i Kivra verifierar sig med BankID och kopplar upp sig mot sin internetbank. Kivra påminner dessutom användare om obetalda fakturor.

Kivra är också noga med säkerheten och tillgängligheten och utsätter sig för granskningar av berörda myndigheter. 100%-igt skydd mot haverier och läckage kan dock ingen ge. Säkerheten behöver hela tiden förbättras i takt med att nya svagheter upptäcks.

Kivra-arkivet är strikt personligt, men man ge en annan Kivra-användare som man litar på full tillgång till det, om man så vill. Det kallas delning. Det kan vara en fördel vid plötslig sjukdom eller annan oförmåga, vid en framtidsfullmakt eller dödsfall. Då kan den betrodda t.ex. betala fakturorna (med sina egna pengar).

Vid dödsfall så stängs möjligheten att ta emot brev automatiskt av så att det åter blir papperspost, och Kivra-kontot tas bort så småningom. Befintliga delningar finns kvar och dessutom kan dödsbodelägare som har Kivra-konto ansöka om att få ta del av kontots innehåll.

Vill man själv avsluta sitt Kivra-konto, så gör man det på hemsidan under Inställningar och ”Hantera tjänster”. Kontot stängs, men blir vilande i 45 dagar för att post som varit på väg ska kunna tas emot, och att man ska få tid att ladda ner viktigt innehåll.

Kivra har höga ambitioner när det gäller att förbättra sina tjänster så att de blir mer nyttiga och lätta att använda. En nyligen genomförd studie med PRO visar på särskilda brister som pensionärer upplever.

Klicka här för att se presentationsbilderna, och några bonusbilder.

Här finns en kort videopresentation av Kivra.

Sammanfattat av

Johan Murray


Det digitala hemmet 2022

Torsdagen den 17 mars 2022

Våren nalkas. Snödropparna, krokusen och vintergäcken slår ut och vinterkläderna känns lite för varma. Folklivet sprudlar igen.

Trots det ville 36 intresserade medlemmar komma till dagens Dataträff för att höra Leif Lundgren och Christina T Frostegren berätta om Det digitala hemmet 2022. 32 var med på Zoom och 4 besökte Svärdet.

Leif Lundgren inledde.

Det senaste trendiga är röststyrning, alltså att kunna prata med sina prylar. Det kan underlätta vardagen väsentligt, särskilt om fingrarna fumlar, synen är suddig eller gränssnittet är gräsligt på skärmarna. Vi har ganska länge kunnat säga åt vår mobil – Ring Hans! – så gör den det. Nu är det fler produkter som blivit lyhörda.

Nya smarta TV-apparater kan ha en inbyggd mikrofon att ta order med. Mikrofoner kan även sitta i fjärrkontrollerna, så de reagerar på kommandon. Med mobil-App:ar kan man också styra TV:ar muntligt. Det är främst Samsung, Sony och Philips som gör sådana TV-apparater.

Har man en lite äldre TV kan man koppla in en så kallad ”puck” i dess HDMI-ingång. Chromecast (Google TV), Apple TV och Xiaomi TV-box är de vanligaste puckarna. De kan styras med sina fjärrkontroller och i appar med rösten (Google Assistant och Siri).

Det finns flera röststyrda assistenter än Googles och Apples. Amazon har sin Alexa (är vanlig i USA) och Samsung sin Bixby, men Google Assistant är bättre än dem.

Assistenter kan även användas för att röststyra annat än TV:ar, som ljudanläggningar, lampor mm. En del saker lämpar sig dock röststyrning ännu inte för, som säkerhetsprodukter, bilar, lås, brandvarnare mm.

Vill man ha flera styrbara prylar i hemmet, behöver man koppla ihop dem med en central ”hubb”. I Apples värld kan det vara en Apple TV, i Googles kan det vara en liten styrskärm och/eller en smart högtalare.

Hur går det då till att prat-styra sitt hem? Vi kan ta Google Assistant som exempel. Den väcks med orden ”Hej Google” och får sedan ett kommando i taget som den ska svara på. Ibland går det att ställa följdfrågor.

  • Hej Google – Vad blir det för väder i morgon?
  • Hej Google – Spela jazz.
  • Hej Google – Lägg till zucchini på min inköpslista.

Den sista frågan förutsätter att assistenten vet vem ”jag” är. Man kan med funktionen Voice Match lära assistenten att skilja mellan sex olika personers röster, och strunta i alla andras.

Med Google Assistant och Siri kan man prata svenska, men man kan få uttrycka sig lite halvknasigt ibland för att få assistenterna att förstå vad man menar.

Christina T Frostegren berättade sedan om när hon för flera år sedan fick ett erbjudande om installation av ett Glue Lock på sin lägenhetsdörr. Det är en liten batteridriven motor som vrider om låsvredet inifrån + en ”hubb” som är ansluten till Internet. Man styr det med en app i sin mobil, men inte med rösten. Det gör att man kan låsa och låsa upp utan att behöva gå till dörren, eller ens vara hemma, något som är bra för hemtjänsten eller hantverkare. Installationen gjordes av en mycket trevlig Indisk KTH-student.

Leif tog sedan upp vådan av att koppla upp för många enheter i ett smart hem utan att tänka sig för. De flesta prylar kräver strömsladd, men anslutningen till Internet sker via Wi-Fi eller Bluetooth som är en form av radiokommunikation. Därför kan de störa varandra och, om det är ett stort hus så kan grannars utrustningar störa varandra. Mikrovågsugnar kan också störa kommunikationen.

De radiofrekvenser som används flitigast är 2,4 GHz, som bara har tre användbara kanaler, och 5 GHz som har två till åtta (beroende på vald kanalbandbredd). 2,4 GHz passar bäst för utrustningar som då och då skickar lite data, medan 5 GHz är mera lämpat när man sänder data ofta. Är det riktigt intensiv strömning (som när man ser på film eller deltar i ett Zoom-möte) så brukar det vara bäst att koppla en nätverkskabel mellan enheten och routern.

Genom att ändra Wi-Fi-inställningarna i sin Internet-router kan man påverka vilka kanaler och vilken bandbredd man själv använder, men det är inte lätt att lyckas bra eftersom grannarnas routrar också spelar in. I en del äldre eller billigare routrar är inte heller möjligheterna att påverka detta så bra. De borde bytas ut, även av den anledningen att routrars mjukvara mycket sällan uppdateras av tillverkarna även om det skulle behövas.

Klicka här för att se presentationsbilderna.

Sammanfattat av

Johan Murray


Vill du slippa lös från lösenorden?

Torsdagen den 28 april 2022

Pollen är det många som vill komma undan så här års. Lösenord också, visade det sig. Till dagens Dataträff kom 62 intresserade medlemmar för att höra Lars Andersson och Johan Murray ge tips om vad man kan göra för att slippa dem. 39 var med på Zoom och 23 besökte Svärdet.

Det är många som kommer till SeniorNet Södermalm för att få IT-hjälp och många av dem har inte koll på det här med konton och lösenord. Det ställer till med problem för oss som ska hjälpa till och besökarna riskerar utsätta sig för ID-kapningar.

Lösenord är en enkel form av identifiering

Vi har ofta ett behov av att legitimera oss, och lösenord är ett sätt att styrka sin identitet i digitala sammanhang. I den analoga världen är man EN person som bara behöver ha EN legitimation för att klara sig. I den digitala världen är det normalt att ha flera identiteter. Man kan till exempel kännetecknas av sitt personnummer eller sitt smeknamn/alias eller sitt mobilnummer eller sin e-postadress. Dessa identiteter styrker man med olika lösenord.

Lösenord förknippas i den digitala världen med begreppet ”konto”, och många som associerar det med bankkonton blir förvirrande. Hos webbplatser för organisationer och företag kan man ha konton med allt möjligt i (bilder, dokument, debattinlägg…).

De flesta lämnar spår efter sig på Internet, spår som går att finna om man söker på Google. Det gör att ID-kapare ganska lätt kan skapa sig en uppfattning om sina offer och gissa sig till deras lösenord.

Bättre sätt

Finns det något bra sätt att legitimera sig på digitalt, som är enkelt och säkert? Lars och Johan gillar apparna BankID och Freja eID+. Med dem kan man legitimera sig digitalt på en stor mängd svenska webbplatser (BankID har flest) och då bara behöva komma ihåg EN pin-kod. De har inbyggda bedrägeriskydd i form av QR-koder man måste skanna av på vissa webbplatser. Det garanterar att mobilen befinner sig där QR-koden visas. Freja eID kan dessutom användas som en analog legitimation.

De flesta andra länder ligger långt efter i utvecklingen, men Estland och Italien har kommit långt med sina nationella ID-kort, som också innehåller e-legitimationer. Svenska polisen utfärdar pass och nationella ID-kort, men de brukas inte som e-legitimationer (än) förutom att BankID har börjat använda dem vid extra identitetskontroller. Man får då fotografera av och blippa dem med sin smarta mobil.

Bekväma, men mindre bra sätt

Det är bekvämt att bara behöva komma ihåg ett enda lösenord och de stora bjässarna Google och Facebook ger på det sättet tillgång till alla sina tjänster på en gång. De lånar även ut denna form av inloggning till en mängd helt andra webbplatser (och får då reda på att man loggar in där och ”betalar” tillbaka till webbplatsen med info om vem användaren är). Det här är inte bra säkerhetsmässigt och ger ID-kaparen en enorm fördel om detta gemensamma lösenord kommer på drift.

De flesta webbplatser erbjuder möjligheten ”Kom ihåg mig”. Det är också bekvämt, men riskfyllt om man inte har sin dator eller sin mobil stängd med ett lösenord.

Alternativ till lösenord

Det är inte svårt att förstå hur lösenordstekniken har blivit så spridd. Den är billigt att införa och kräver ingen extra utrustning, men blir osäkert på grund av mänskliga svagheter. Biometri, alltså ansiktsigenkänning och fingeravtryck, har förutsättningar att också kunna vara bra för identifiering i gynnsamma situationer. De är inget perfekt alternativ.

Lösenordskvalitet och autentisering

Säkra lösenord behöver vara starka, och med det menar man att de ska vara långa, unika och svåra att gissa. Då behöver man inte byta dem ideligen.

Bra metoder är att

  • Kombinera flera ord som inte hör ihop
  • Ta initialer från en lång mening eller en sång/dikt man kan
  • Ta ren rappakalja och använda glömt-funktionen i stället

Att kolla att en person är ”äkta” kallas autentisering. Man mäter graden av säkerhet genom att räkna ett antal ”faktorer”. Den säkraste autentiseringen (3FA) omfattar tre faktorer: Något man ÄR, något man HAR och något man KAN.

ÄR kan vara utseendet, HAR kan vara ens mobil och KAN kan vara en hemlig PIN-kod. Mobilen kan man ju förlora, så det man HAR behöver man vara extra rädd om!

Används bara lösenord eller tumavtryck räknas det som enfaktors-autentisering. Tvåfaktors-autentisering (2FA) t.ex. med lösenord + kvittens i mobilen införs på allt fler webbplatser, särskilt om man loggar in från en ny dator. Det bör betraktas som nödvändigt för FaceBook-, Google-, Microsoft- och Apple-konton. Här kan man vilken typ av säkerhet banker (och andra webbplatser) har: https://2fa.directory/se/#banking

Hur kan man underlätta för sig?

Ordning och reda är A och O när det gäller konton och lösenord. Enklaste sättet är att göra rediga anteckningar på papper. Göm lappen på ett bra ställe som du kan berätta för dina anhöriga i nödfall!

Industrin erbjuder lösenordshanterare. Det är mjukvara som förvarar kontonamn och lösenord i ett krypterat ”valv” som man måste låsa upp med ett huvudlösenord, ev med 2FA. Hanteraren kan oftast fylla i både konto och lösenord när man ska logga in någonstans. Den kan också oftast föreslå ett starkt lösenord när man skapar sig ett nytt konto.

Lösenordshanterare är aldrig helt ”idiotsäkra”, ibland inträffar situationer då de inte fungerar​

Det finns fyra typer av lösenordshanterare.

  • Inbyggda i operativsystemet (som Apples Nyckelring)​
  • Komplement till Antivirus ​(Norton, Avira, Total AV, Bitdefender, m.fl.)​
  • Inbyggda i Webbläsare (Chrome, Edge, Firefox)
  • Separata (Keeper, Zoho, Dashlane, LastPass, Bitwarden m.fl.)

Apples Nyckelring finns i Mac, iPhone och iPad. Den upptäcker och sparar lösenord och betalkortsuppgifter i en krypterad fil (nyckelringen) som synkroniseras med de andra Apple-enheter man har via iCloud.  Nyckelringen fungerar både när man surfar och använder mobilappar. Det finns även ett program man kan installera på Windows som gör att uppgifterna blir tillgängliga där. Man låser upp Nyckelringen med sitt AppleID.

Antivirustillverkarnas lösenordshantare arbetar i mobiler med appar och i datorer med webbläsar-tillägg som man laddar ner, utöver övrig mjukvara som ingår i AV-paketet. Man behöver ha ett konto hos Antivirustillverkaren. Via detta konto synkroniseras informationen mellan de enheter man har valt att ansluta till kontot.

Webbläsarnas lösenordshanterare behöver ingen extra mjukvara. I Apple-enheter konkurrerar de med nyckelringen, så den behöver stängas av. Sparad information kan, om man så vill, synkroniseras via det konto man har är inloggad på hos Google och Microsoft. Då synkroniseras väldigt mycket annat också, som bokmärken och historik mm, så det är väldigt lockande att göra. Men, gör det aldrig med någon annans dator, för det kan inte göras ogjort!

Det sägs att Webbläsar-lösenordshanterarna har dålig säkerhet, men krypteringen är lika hård som de övrigas. Svagheterna ligger i att lösenordsförslagen man får inte är jätte-jätte-säkra (bara säkra), i att man har samma huvudnyckel till valvet som till sin e-post (de borde vara olika), och i att någon kan logga in i smyg om man lämnar sin dator eller mobil olåst (och det bör man ju inte). Använder man oftast samma webbläsare och accepterar de här olägenheterna så är denna lösenordshantering ett gott val.

Separata lösenordshanterare behöver installeras och arbetar på samma sätt som AV-varianterna gör. Standardfunktionerna får man oftast gratis pga konkurrensen, men vill man ha något bättre så behöver man betala om man tycker det är värt priset. Det kan handla om

  • att kunna dela lösenord med andra som har samma lösenordshanterare
  • att få hjälp med att byta lösenord på sina konton (enligt ett särskilt protokoll)
  • att få förslag på jätte-långa jätte-krångliga lösenord
  • att få bevakat om ens konton drabbas av lösenordsläckor
  • att kunna ladda upp dokument och annat hemligt till ett väl krypterat moln

Några separata lösenordshanterare erbjuder full funktionalitet gratis, men man får i stället betala om man har många lösenord.

Skydda din dator, ingen (människa eller virus) får komma in i den!​

Summering

  • Vi kommer alltid att behöva identifiera oss digitalt​.
  • Landsomfattande e-legitimationer är bra​.
  • Identifieringen sker med något man ÄR, HAR och/eller KAN.​
  • Se till att inte förlora det du HAR​.
  • Lösenord behöver vara långa, unika och svåra att gissa.​
  • Organisera dina lösenord på papper, till att börja med​.
  • Webbläsarnas inbyggda lösenordshanterare är ett gott val.​
  • Möjligheten att dela lösenord med anhöriga är viktig.

Klicka här för att se presentationsbilderna.

Sammanfattat av

Johan Murray


Smarta appar vi applåderar

Fredagen den 13 maj 2022

De japanska körsbärsträden i Kungsträdgården hade precis blommat över och häggarna på Södermalm stod i full blom när 56 intresserade medlemmar kom till dagens dataträff för att höra Leif Lundgren och Christina T Frostegren berätta om sina favorit-appar. 42 var med på Zoom och 14 besökte Svärdet, och många av dem hade egna favoriter, de också.

Den nya konsumentköplagen

EU:s direktiv om försäljning av varor och tillhandahållande av digitalt innehåll och digitala tjänster infördes som lag i Sverige den 1:a maj. Det gäller för varor och digitala tjänster privatpersoner köper av företag från det datumet, alltså till exempel mobiler och appar till mobiler. Man har tre års reklamationsrätt på alla ursprungliga fel, och de fel som upptäcks inom två år anses vara ursprungliga om inte säljaren kan bevisa motsatsen. Tidigare var den tiden bara sex månader.

Man har rätt att begära att produkten ska vara fullt funktionsduglig och erhålla uppdateringar under denna tid.

Var hittar man apparna?

App betyder applikation som är ett litet datorprogram för mobiler och surfplattor. Det finns i stor sett hur många appar som helst, och det gör det svårt att välja. Många kostar, men flera av de som är helt gratis finansieras med reklam. Man hittar dem i app-butiker där de genomgått en viss kvalitetskontroll.

Appar till iPhone och iPad finns i App Store. Appar till Android-mobiler och -surfplattor finns i Google Play -butiken. Mobiltillverkarna kan också ha egna app-butiker.

Nödvändiga appar

I Sverige har det blivit nödvändigt att kunna legitimera sig digitalt för att smidigt ha kontakt med myndigheter och företag.

Det finns två myndighetsgodkända legitimerings-appar. Båda ägs och drivs av privata företag: Mobilt BankID och Freja eID. Båda är gratis för individen.

Mobilt BankID är kopplat till personnummer och kan därför bara användas av svenskar. Man får det av sin bank, som också kan hjälpa till med installationen i mobilen. Mobilt BankID förekommer i väldigt många sammanhang.

Freja eID kopplas till en fysisk legitimation man redan har, t.ex. körkort eller pass. Man får ta en bild av sig själv tillsammans med legitimationen (och i plus-varianten legitimera sig hos ett ATG-ombud) för att den digitala legitimationen ska bli godkänd. Den kan sedan användas både digitalt och som fysisk legitimation. Användningen är inte lika spridd än som BankID:s.

Freja eID har funktionen ”Delad kontroll” som går ut på att en utsedd medhjälpare behöver bekräfta när Freja eID används vid inloggning eller signering utförd av en individ (kanske en lätt dement).

Både Mobilt BankID och Freja eID skyddas med PIN-kod och har QR-koder som man ska läsa av med mobilen som extra säkerhet vid viktiga inloggningar.

Användbara appar

Företaget Kivra är det största av flera som erbjuder digitala brevlådor för post och kvitton från myndigheter och företag, och det har en app för mobiler och surfplattor. Man behöver ha Mobilt BankID och gärna ett anslutet bankkonto för att kunna använda funktionerna.

Det är ont om parkeringsautomater där man betalar med kort i Stockholm men gott om parkeringsappar. För att göra rätt för sig kan man därför behöva betala med en app.

Stockholm Stads egen app heter Betala P och den gäller på stadens egna P-platser. Man behöver skapa ett konto med användarnamn och lösenord och där ange bilens registreringsnummer och önskat betalalternativ. När man sedan använder appen så får man ange platsens taxakod och parkeringens längd. Avslutar man parkeringen innan tiden löpt ut så återbetalas det som betalats för mycket.

Det finns flera privata parkeringsappar och några av dem gäller även på Stockholms Stads parkeringar. En sådan heter EasyPark som man också kan använda i Nacka, Solna, Uppsala och Norrtälje med flera kommuner. I många av kommunerna tillkommer en serviceavgift på 15% ovanpå parkeringskostnaden. EasyPark återbetalar överbliven parkeringstid.

SL:s app används inte bara för reseplanering. Nu kan man köpa biljetter till de nya gröna korten i den, som ett alternativ till att köpa dem hos ett SL-ombud eller en spärrvakt. Man kan också köpa biljetter och ha dem kvar i appen, fast då blir de i praktiken personliga. Den populära reskassan försvinner och ersätts med enkelbiljetter i appen eller av att man blippar sitt betalkort i de gröna läsarna.

Intressanta appar

Leif och Christina kom med många intressanta app-tips. De förordade apparna:

  • Krisinformation.se bl.a. med info om viktiga meddelanden till allmänheten
  • SOS Alarm (112) också med viktiga meddelanden till allmänheten och möjlighet att ange sin exakta position till SOS Alarm om man hamnar i nödläge.
  • Färdtjänsten Stockholm för att beställa färdtjänstresor
  • Google maps som direkt vägledning på okända platser, även med kollektivtrafikresor och gångvägar, inte helt lättanvänd
  • Hållbar hälsa ger råd om en fysiskt sund livsstil
  • nu i Stockholm visar var det är köer och vägarbeten
  • Livsmedelskollen ger näringsvärden för de flesta livsmedel
  • Nästa vagn visar nästa avgång i kollektivtrafiken i närheten (end iOS)
  • Readly Magasin & Dagstidningar ger 6000 tidningar för 99:-/månaden
  • Appar hos tidningsföretag för att läsa tidningarna
  • Appar hos butikskedjor med erbjudanden, rabatter, inköpslistor mm
  • Appar hos reseföretag för biljettbokning
  • Appar hos hotellkedjor för rumsbokning
  • Booking.com, Tripadvisor, Hotels.com för att boka övernattningar
  • ToaSverige för att hitta närmaste offentliga toalett

 

Publikens favoriter

Dataträffen avslutades med ett mingel där publiken fick berätta om sina bästa fynd.

  • PostNord – Spåra dina paket för snabb och bra avisering av paket
  • SMHI för aktuella lokala väderprognoser
  • Vädret i Sverige ger väder i ett internationellt perspektiv
  • PlantSnap för att identifiera växter (på engelska, 5 bilder gratis per dag)
  • Remember the milk: att-göra-listor eller inköpslistor man kan dela med andra
  • SJ för att kunna köpa biljetter även på mindre järnvägsstationer
  • Riktiga vykort gör mobilfoton till vykort som posten skriver ut och delar ut
  • Star Walk 2 visar namn och aktuellt läge för stjärnor och planeter
  • Shazam / SoundHound känner igen musik på ljudet
  • Appar från operatörerna som strömmar pågående TV-program
  • Appar från operatörerna som visar inspelade TV-program
  • Appar från TV-bolag som visar deras program (som SVT Play)
  • Appar från radiobolag som erbjuder deras program (som Sveriges Radio Play)
  • Podcast(er), Google Podcasts har ett stort utbud av podd-radio
    (se även poddtoppen.se på webben)
  • Taxibolagens appar för beställning och betalning av taxiresor
  • Apple Wallet för förvaring av kreditkort, och andra viktiga liknande kort

Klicka här för att se presentationsbilderna.

Sammanfattat av

Johan Murray


Fotografitrolleri i mobilen

Fredagen den 20 maj 2022

I år var det varmt och skönt under skomakarsemestern mellan hägg och syren men när det blev dags för en dataträff igen tog värmen tvärt slut. 61 medlemmar samlades för att höra Tomas Klason från SeniorNet Nacka visa och berätta lite om vad man kan göra med sina foton och videor i mobilen. 47 var med på Zoom och 14 kom till Svärdet.

Det är smidigt och går lätt att ta upp sin mobil och snabbt ta en bild eller videosnutt när man känner för det. Men, resultatet kanske inte alltid blir som man tänkt sig – om man nu har gjort det. Det blir som det blir, om man inte har komponerat bilden en aning innan man trycker på knappen. En annan viktig anledning till att bilder inte blir helt lyckade är att våra ögon klarar varierande ljus- och färgförhållanden mycket bättre än vad mobilernas kameror gör.

Många bilddefekter går att korrigera i efterhand, men inte oönskad oskärpa så den bör man försöka undvika. Tomas tog upp och visade några korrektioner, först i Samsung:s Galleri-app som bara klarar de enklaste, sedan i gratisappen Adobe Lightroom som finns för såväl Android, iPad som iPhone och klarar lite mer avancerade saker. Man behöver ha ett Adobe-konto (som är gratis) för att kunna använda appen. (Man kan betala en mindre summa per månad och då få 100 GB molnlagring och några tilläggsfunktioner i Lightroom.)

Det är bra att kunna göra korrektionerna med detsamma, även om det kan vara väldigt pilligt på en så liten skärm, om bilden ska mejlas iväg eller läggas upp på sociala medier genast.

I Samsungs Galleri-app finns i de nyare modellerna en penn-ikon som man kan trycka på och då få möjlighet att göra korrigeringar. Tomas visade att man kan beskära en bild för att till exempel göra ett porträtt och påverka hur mörk eller ljus bilden ska vara. Sedan sparar man om den ändrade bilden som en ny bild.

Dessa korrektioner kan man också göra i Lightroom, om man importerar bilderna dit. När man beskär bilder kan man dessutom samtidigt vrida dem rätt ifall de blivit sneda. Ändringar sparas automatiskt och man kan backa ända tillbaka till originalbilden igen om man så vill.

För att samtidigt påverka ljushet och kontrast har Lightroom en elegant funktion i form av en diagonal kurva som man kan dra i med fingrarna.

Drar man kurvan uppåt så blir bilden ljusare, nedåt så blir bilden mörkare. Ökad lutning ger ökad kontrast och lutningsminskning ger mindre kontrast.

Den här bilden är både nermörkad och har givits större kontrast såväl i de ljusa som de mörka partierna för ökad tydlighet men minskad i mitten.

Många iPhone och Androidmodeller har en HDR-funktion som gör samma sak fast på ett annat sätt. De kan ta tre bilder och smälta samman de bäst exponerade delarna till en enda bild så att både ljusa partier och skuggor blir tydliga.

Det våra ögon uppfattar som vitt är inte alltid vitt. Kameror ser verklighetens vitt med belysningens färg (det som kallas färgtemperatur) och det skapar bilder som vi tycker har färgfel. Dessa fel kan man också korrigera med diagonalkurvorna. Varje basfärg (rött, grönt och blått) har sin kurva man kan dra i. Vill man göra en bild mindre gulaktig, så lyfter man den blåa kurvan. Vill man göra en gräsmatta mustigare ökar man det gröna.

Lightroom har också en automatisk färgjusteringsfunktion som man kan använda om någon del av bilden ska ha en ren färg (t.ex. vit eller grå). Funktionen liknar ett förstoringsglas som man drar till rätt ställe.

Den startas med en symbol som liknar en pipett och den justerar bildens hela färgsättning.

”Fjällandskapet” i övre vänstra hörnet på denna bild visar upp antalet färgprickar i bilden. Hög topp betyder många och långt åt vänster betyder mörka. Det är olika kurvor för rött, grönt, blått och vitt.

Till sist fanns det också lite tid kvar för en demonstration av video. Galleri-appen i Samsung-mobiler medger videoredigering. Öppnar man en videofil och trycker på penn-ikonen så får man möjlighet att korta av videon både i början och i slutet. Det finns också möjlighet att beskära, ändra ljusstyrkan och färgbalansen.

Trycker man på de tre prickarna (⋮) så får man möjligheten att ”Skapa en film”. Då kan man sätta samman flera videor till en enda och bestämma hur övergångarna ska se ut och lägga på bakgrundsmusik.

För att kunna göra motsvarande med en iPhone eller iPad behöver man installera appen iMovie.

Med det här smakprovet på vad man kan åstadkomma med bilder och videor i en mobil hoppas vi att åhörarna inspireras att installera t.ex. Lightroom i sin mobil och prova sig fram under sommaren. Bland presentationsbilderna finns en översikt över flera olika bild- och videoredigeringsprogram för mobiler, PC:ar och MAC:ar.

I höst kommer nya dataträffar!

Klicka här för att se presentationsbilderna.

Sammanfattat av

Johan Murray

 


Mobilnäten förnyas och de gamla stängs – hur påverkas vi?

Torsdagen den 1 september 2022

En och annan som denna varma sommar slösurfat med mobilen anade nog inte att mobilnäten kommer att förändras mycket under de närmaste åren. Åtföljd av en uppfriskande septemberskur upplyste oss Tommy Ljunggren om detta. Han arbetar för branschföreningen TechSverige som omfattar teleoperatörerna och en rad andra teknikföretag. Förändringen är något som alla behöver känna till, och våra medlemmar var mycket intresserade. 53 deltog på Zoom och 20 kom till Svärdet.

Det som sker är att de gamla mobilnäten (de som kallas 2G och 3G) stängs av i Sverige senast under 2025 då teleoperatörernas tillstånd att använda de nätens radiofrekvenser löper ut. Avstängningen av 3G-nätet har redan börjat i de delar av landet där det används lite och det finns bra täckning i de andra mobilnäten. De modernare kallas 4G och 5G. Koppartrådsnätet håller också att stängas (dvs ersättas av bredband med fiber eller mobilnät) och det blir klart under 2026.

Samma utveckling pågår i stora delar av världen, exempelvis är 3G-näten redan stängda i USA och Norge liksom 2G-näten i Schweiz. Hur det är med den saken behöver man kolla noga innan man reser!

Under 2023 håller Post- och Telestyrelsen (PTS) en auktion där teleoperatörer får lägga bud på nya radiofrekvens-tillstånd efter 2025. Det handlar om priser i miljardklassen. Vilka operatörer som helst får inte delta. De granskas av både Säpo och Försvarsmakten.

Teleoperatörerna vill använda de erhållna frekvenserna väl, för att få goda inkomster och små driftskostnader, och myndigheterna ställer inga krav på att de gamla näten ska finnas kvar. Att använda radiofrekvenserna till 4G och 5G blir både lönsammare och billigare i drift eftersom den moderna tekniken är mycket energieffektivare och användningen av 2G- och 3G-näten har minskat betydligt.

Hur man använder radiofrekvenserna skiljer stort mellan på landet (där man har låga frekvenser för att få lång räckvidd men har få abonnenter) och i städer (där man har höga frekvenser för att få kort räckvidd och har många abonnenter).

Omställningen är förstås både på gott och ont. På plus-sidan kan nämnas att jämfört med 2G och 3G väntas 4G och 5G ge:

  • Bättre täckning
  • Uppkopplingar som är stabilare och svårare att avlyssna
  • Högre datahastigheter
  • Kortare fördröjningar
  • Företräde för viktig kommunikation vid hög belastning
  • Större möjligheter för prylar att kommunicera själva

Färska exempel på kommunicerande prylar är elsparkcyklar och soptunnor som ber om att få bli tömda.

På minus-sidan finns förstås att all 2G- och 3G-utrustning blir obrukbar. Den som har en gammal kär mobil kanske måste skaffa nytt, och det är inte så lätt att veta. I överkanten på skärmen (på samma rad som teleoperatörsnamnet) brukar det finnas väldigt små symboler som visar hur mobiler kommunicerar just nu. Förutom 2G, 3G, 4G och 5G kan där stå:

  • Inget (=2G)
  • G, E (=2G)
  • H, H+ (=3G)
  • LTE (=4G)

Står där aldrig 4G eller LTE, så bör man bli misstänksam och fråga en tekniker. Dessutom finns det tidiga 4G-mobiler som inte använder 4G för röstsamtal, bara för mobildata. Den funktion de saknar heter VoLTE. Denna funktion ska man kunna slå på i mobilens inställningar, annars blir den mobilen också oduglig. Samma funktion heter VoNR i 5G.

Betydligt svårare är det med all utrustning som har inbyggda dolda 2G- och 3G-funktioner. 2G-tekniken blev populär eftersom den är så billig. Det kan bl.a. röra sig om trygghetslarm, hemlarm, hissar, värmepumpar, elmätare, robotgräsklippare, router för mobilt bredband etc. etc. Speciellt viktig är funktionen eCall (emergency call) som ska finnas i alla moderna bilar i EU och gör att de själva larmar vid en krock. Alla dessa behöver uppgraderas till 4G och det kan innebära byte av SIM-kort, kretskort eller i värsta fall hela utrustningen.

SIM-kort, även de som sitter i sådana utrustningar, kan vara oregistrerade alltså anonyma.  Svenska oregistrerade SIM-kort är olagliga att använda från och med hösten 2022. De kommer att stängas av våren 2023 om man inte låter registrera dem först.

Om man köper utrustningar nu som kan kommunicera (och som inte gör det via Wi-Fi) måste man kontrollera noga att de har 4G-förmåga. Det finns risk att återförsäljare säljer ut gammal utrustning som snart blir oduglig.

Teleoperatörerna kommer att behöva informera de kunder som använder 2G och 3G på olika sätt inför nät-nedläggningen, men för de som inte går att nå så kommer det nog att bli en tråkig överraskning.

5G då, bör man köpa sådana mobiler eller sådan utrustning och abonnemang nu? Man ska ha klart för sig att Sverige ligger efter andra länder i utbyggnaden av 5G-nätet så det dröjer innan de går att använda fullt ut överallt. Dataöverförings-kapaciteten blir väldigt hög, rentav onödigt hög för en normal användare. 4G-näten är så bra att de väntas stå sig under lång tid.

En dam i publiken undrade om 5G-nätens strålning kan vara farlig, och Tommy sade att det inte finns någon forskning som påvisat några hälsorisker med mobiler som håller sig inom de tillåtna strålningsgränserna. Det är samma gränser över hela världen.

En annan dam undrade över mobilnätens säkerhet, och Tommy svarade att det inte finns några fullständigt säkra system. Nätens radiosändare har batteridrift som räcker i flera timmar och skulle bara en viss operatör få problem så förmedlar de övriga teleoperatörerna nödsamtalen till 112.

Alltså:

  • Kolla alla prylar – kan de 4G?
  • Var klar senast i mitten av 2025!
  • Köp ingenting nytt som bara kan 2G och 3G!

Med dessa goda råd avslutade Tommy sin presentation.

Klicka här för att se presentationsbilderna.

Sammanfattat av

Johan Murray

 


Hur du kan använda 1177

Fredagen den 7 oktober 2022

Brittsommar! Milt och vackert höstväder. Precis som det ska vara den sjunde oktober enligt traditionen.

Glädjande nog infann sig en publik på 15 personer i Svärdet och 37 på Zoom för höstens andra dataträff. Det visade sig rätt snabbt i Svärdet att de hade sjukvårdskunnande, av deras många frågor och på att ingen hostade.

Glädjande var också att vår föreläsare och tidigare ordförande Lars Bogren lyckats ta sig till Svärdet, trots en malör tidigare under dagen. Han, med alla sina sjukdomar har haft stor användning av 1177.se och även stor nytta av den webbplatsen. Nu skulle han få visa 1177.se för oss och dela med sig av sina erfarenheter.

1177 drivs av företaget Inera AB som ägs av alla regioner och nästan alla kommuner. Det är resultatet av många sammanslagningar under lång tid av olika regionala digitala tjänster till en enda landsomfattande webbplats för både allmän och personlig sjukvårdsinformation. Informationen kommer från såväl offentliga som privata vårdgivare, i den utsträckning som de själva vill dela med sig av den.

När man surfar till 1177.se (eller använder motsvarande app i mobilen) kommer man till en hemsida där man kan få kvalitetsgranskad information och goda råd om både vanliga och ovanliga sjukdomar. Det finns ett förstoringsglas uppe till höger. Klicka där för att söka.

Man bör först av allt ställa in rätt region, i vårt fall Stockholms län, med valet ”Välj region” i överkanten på skärmen.

Man kan också logga in och få personlig information och få möjligheten att kontakta vårdgivare. Det gör man med ”Logga in”-valet uppe till höger. Man måste legitimera sig med en e-legitimation. BankID (mobilt) och Freja EID plus rekommenderas. Båda använder QR-kod, och man kan behöva köa vid inloggningen. Det finns filmer som visar hur man gör långt ner på den här sidan. För den som är ovan är allt detta väldigt krångligt men ett ”måste” säkerhetsmässigt så att ingen kan få se andras uppgifter.

När man väl blivit inloggad ser 1177.se plötsligt helt annorlunda ut. Det finns en horisontell meny där alla webbplatsens tjänster är tillgängliga och under dem ”kort” med klickbara texter på som leder till de vanligaste tjänsterna.

I mittenkolumnen anges den vårdcentral där man är listad, och under den kan man själv lägga till de andra vårdgivare man vill använda. Gör det! (En del vårdgivare har dock valt att inte vara med.) För den listade vårdcentralen och de tillagda vårdgivarna kan man (för de flesta) beställa tid hos läkare och förnya recept mm digitalt. Några har även videosamtal med läkare.

Möjligheterna att få kontakta sina vårdgivare och få läsa sin journal och sina provsvar digitalt hörde till de fördelar som Lars Bogren betonade. Texterna skrivs på fackspråk och det kan göra dem ganska svåra för oss lekmän. Likaså har vi svårt att inse vad provsvaren innebär.

Journalerna tillhör vårdgivarna och finns egentligen i deras många olika digitala journalsystem. Vårdgivarna väljer hur mycket av informationen de vill visa på 1177. Kan man inte läsa hela sin journal på 1177.se, så kan man begära att få den med rek-post från vårdgivarens journalservice (men det kostar pengar).

Klickar man på ”Journalen” i menyn upptill eller på ”kortet” till höger får man svara på frågan om man vill dölja de senaste 14 dagarnas uppgifter eller se allt som finns. Det har att göra med att uppgifterna kan vara nyinskrivna av sekreterare och därför kanske felaktiga. Okontrollerade uppgifter markeras med ”osignerad” eller ”ovidimerad”.

För att få se alla uppgifter i tidsföljd klickar man på den stora blåa knappen ”Visa journalöversikt”. Vill man inte det, kan man söka med förstoringsglaset uppe till höger efter något ord eller välja en av kategorierna under den blå knappen. Alla vårdgivare lämnar dock ut inte alla typer av uppgifter! Varken den nog så viktiga ”Uppmärksamhetsinformation” (som ska innehålla t.ex. läkemedelsallergier) eller ”Vaccinationer” lämnas ut av Region Stockholm.

Informationen i journalen om vilka läkemedel man har är kanske inte heller helt komplett. Här har E-hälsomyndigheten mycket bättre koll, och dit når man genom att först klicka på Läkemedel i journalen, sedan på den mycket finstilta texten ”Läkemedelskollen”. Där får man också se hur det står till med det högkostnadsskyddet för läkemedel man har.

Vill man i stället veta hur det står till med högkostnadsskyddet för öppenvård får man klicka på ”övriga tjänster” i den horisontella menyn och söka sig ner till högkostnadsskydd. Detta fungerar endast för Region Gotland och Region Stockholm.

I ”övriga tjänster” finns också ett stort antal andra tjänster som kan vara praktiska men som Lars inte hann gå igenom, för det fanns så mycket att kommentera.

1177.se är en elegant webbplats, men språkbruket, den grafiska utformningen, all irrelevans och ofullkomligheterna gör den svår att använda, vilket Lars var mycket kritisk mot. Den ska ju vara till för alla!

Många i publiken hade egna erfarenheter av bristerna i 1177.se och höll med Lars i hans bedömning. 1177.se är resultatet av många års successiv utveckling och den kommer sannolikt att fortsätta länge än. Vården förändras och 1177 behöver följa med. De senaste vårdnyheterna är ju Nätdoktorer och Avancerad vård i hemmet.

Lars Bogrens presentationsbilder ingår inte i detta referat, eftersom de ju i högsta grad berör hans personliga hälsa.

Sammanfattat av

Johan Murray

 


Hur ser din krisberedskap ut?

Torsdagen den 3 november 2022

Allhelgonahelgen står för dörren. Vintertid. Mörkt om kvällarna. Ödesmättade dagsnyheter. Man kan bli deprimerad för mindre. Men, därav märktes inte ett spår hos de 72 förväntansfulla deltagarna i dagens dataträff om Hemberedskap. 25 hade kommit till Svärdet och 47 satt hemma vid Zoom.

Tina Nordén från Civilförsvarsförbundet var inte heller särskilt dyster, när hon berättade att vi behöver vara praktiskt förberedda på att vardagen kan bli besvärlig. De äldre och många landsbygdsbor har redan gjort sådana erfarenheter. Nu pågår en kampanj för att upplysa gymnasieungdomarna. Civilplikt kanske återinförs.

Alla hushåll har ju fått broschyren Om krisen eller kriget kommer som innehåller mycket viktig och bra information som man behöver känna till. Bland annat står det att alla förväntas kunna klara sig själva ”en tid” (dvs sisådär minst en vecka). Detta medan samhällets myndigheter sätter sina katastrofplaner i verket. Man får hoppas att de fungerar bättre än de gjorde under pandemin.

Vi har till exempel redan upplevt stormar, översvämningar, torka och skogsbränder orsakade av klimatförändringarna eller olyckor på grund av tekniska haverier eller attentat eller att nya sjukdomar sprids. Sådana händelser hotar våra grundbehov.

Civilförsvarsförbundet har gott om information om dessa behov på sin hemsida.

Behovet av vatten

Vuxna behöver 2 till 3 liter rent vatten per dag till att dricka eller i maten bara för att inte törsta. Normalförbrukningen per person är faktiskt över 100 liter per dag, så vatten används till mycket annat också. Vid vattenbrist ska kommuner kunna ordna fram dricksvatten enligt sin nödvattenplan. Hur snabbt det kan gå beror på deras resurser och prioriteringar. Då måste man snåla och ha något annat än skurhinken att hämta vatten i.

I Stockholm kan vattenförsörjningen fungera dåligt vid strömavbrott.

Tina visade en hopknycklingsbar 10 L vattendunk av plast för campingändamål som ett bra alternativ. Vatten ska förvaras mörkt och svalt i fyllda dunkar för att minska risken för bakterietillväxt. Kraftigt uppkok dödar de flesta bakterier. Den förutseende förvarar redan lite vatten hemma, antingen i frysen eller i flaskor för blomvattning.

Plastkärl med symbolen till höger kan man ha livsmedel och vatten i.

Behovet av värme och ljus

Inne blir det snabbt utkylt om värmen går och det är kallt ute. Vi äger jättemycket varma kläder och kan svepa in oss i filtar eller sovsäckar. Ta ordentliga sockor om golvet kyler. Samlas man i ett rum behöver inte hela huset värmas upp.

Gasoldrivna värmekällor eller värmeljus är bra, men kan bara användas medan man är vaken eftersom de förbrukar mycket syre. Vädring behövs.

Mörker är också påfrestande. Tina visade flera små LED-lampor, batteridrivna och vev-drivna. Bäst är att ha en pannlampa, som lyser just där det behövs som bäst. Hon visade också upp vikbara solceller för båtar, som man kan USB-ladda sådant som mobiler och lampor med.

Behovet av information

Det gäller att vara väl underrättad om läget för att inte bli rädd och kunna agera rätt. Lokalradion SR P4 (i Stockholm på nätet eller på FM 103,3 MHz) är en viktig källa. Om Hesa Fredrik tjuter ska man gå inomhus, stänga fönster och ventilation och lyssna på just SR P4. Hesa Fredrik som även kallas VMA (Viktigt Meddelande till Allmänheten) testas 4 gånger per år, den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december klockan 15.00. Just då behöver man inte reagera.

Man kan även få information om läget och VMA i appen Krisinformation eller på hemsidan krisinformation.se.

Tina visade en liten radio som man kan använda vid strömavbrott. Den kan drivas med batterier eller laddas med vev. Det finns många modeller med flera andra funktioner. Vi fick höra den spela Bee Gees ”Stayin’ alive”!

Man kan också ringa 113 13 (Sveriges nationella informationsnummer) för att få krisinformation om man inte har ett akut hjälpbehov.

Behöver man akut hjälp, så är 112-appen ett bättre sätt att kontakta SoS Alarm än att ringa 112 eftersom appen läser av mobilens position och direkt visar den för larmoperatören.

Vid kriser som större strömavbrott ska det upprättas lokala ”trygghetspunkter” där lokalbefolkningen kan få information, el, värme och vatten och ev enklare sjukvård.

Behovet av mat

Man bör köpa extra av lättlagad mat man gillar att ha hemma, och även lite godis (som choklad). Ett förråd med tråkig nödmat är ingen bra lösning, för den går inte åt innan tiden går ut.

Blir det strömavbrott länge så måste man ta hand om det som finns i kyl och frys. Ät i rätt ordning. Räkor håller sig sämst och frysta köttklumpar bäst. Är det kallt ute kan förvaring på balkong eller i uthus vara en lösning. Konserver är också bra, och vissa kan ätas kalla, men blir lätt stående för länge.

Kall mat såsom blötlagda havregryn med sylt/bär ger god näring men man behöver få äta varmt ibland. Tina visade två kök endast för utomhusbruk. Trangia som eldas med T-röd eller Gasol. Bio Lite Camp Stove 2 med fläkt som eldas med pinnar och kottar och även kan generera USB-ström. Hon visade även Barocook som värmer i liten skala genom att man blandar påsar osläckt kalk med vatten. Ingen öppen eld där, alltså.

Behovet av sömn

Är de andra grundbehoven täckta, så sover man gott. Det behövs för att få en fräsch problemlösande hjärna.

Hygienen då?

Det är ett av de mindre trevliga problemen. Kanske inte på landsbygden, men väl i staden. Vattnet i toacisternen bör vid vattenbrist användas bättre än till spolning. I stället gör man om toasitsen eller skurhinken till ett torrdass och gör behoven i soppåsar och helst separerar urin och fekalier. Kattströ minskar lukten. De hopknutna påsarna samlar man i dubbla svarta plastsäckar som måste hämtas separat av sophämtare.

Att tvätta sig med våtservetter sparar vatten. I husapoteket bör även ingår ordentligt med första förbandsmaterial och de vanligaste mediciner man behöver.

En räddningsfilt är också bra att ha om olyckan är framme. Den värmer eller kyler, beroende på hur man vänder den.

Hur ska man leva?

Det gäller att försöka leva sitt liv så normalt som man kan och helst lösa sina egna problem själv, att sköta sitt jobb och försöka hjälpa andra som har det svårare.

Även om det är kris eller krig, så går det inte an att bara vara dyster. Flyktingarna från Ukraina har berättat hur viktig musiken och samvaron är för att hålla modet uppe omständigheterna till trots.

Så pass svåra problem har inte vi än, dessbättre. I Svärdet var stämningen god efter alla dessa råd och vi tackade Tina Nordén med en applåd. Särskilt uppskattad var pausgymnastiken vi också fick oss till livs.

Sammanfattat av

Johan Murray


Dessa fantastiska hörhjälpmedel

Torsdagen den 8 december 2022

Hörselsvårigheter isolerar. Gemenskap är viktigt, inte bara för vår demokrati utan också för vår egen hälsa. Det var dagens lärdomar från dataträffen i Svärdet.

De 34 som trotsade minusgraderna och kom dit med rosiga kinder och de 36 som deltog digitalt fick många bra råd om vad man kan göra åt svårigheterna av Anne Sjökvist (som är kommunikatör vid Hörselskadades Förening i Stockholm) och av Sandy Wadnor (som är verksamhetsledare vid samma förening).

Anne började sin berättelse med att informera om Stockholmsföreningen som hör till Hörselskadades Riksförbund och är störst i landet med drygt 1300 medlemmar. Den har sin lokal på Malmgårdsvägen 63A på Söder, där medlemmarna erbjuds kurser och många roliga sociala aktiviteter på ett hörseltillgängligt sätt. Även SeniorNet Södermalm har gästat föreningen denna höst. Föreningen ordnar också anpassade resor för medlemmarna, har rådgivning och bistår med ledsagning om man behöver stöd i något speciellt sammanhang (som t.ex. utprovning av hörapparater).

Hörselnedsättningar är vanligt

Omkring 20% av svenskarna har problem med hörseln och skulle ha nytta av en hörapparat. Hörselnedsättningar förekommer i alla åldrar och kan ha många olika orsaker men den vanligaste är att hörseln ”slits” och blir sämre med åren. Mest dämpas diskanten, så man inte hör barnbarnen. Det kan gå väldigt olika fort.

För det mesta är det förmågan att kommunicera som påverkas först. Man får svårt att hänga med och delta i det sociala livet om man inte hör så bra. Viktiga utrop och varningar som sker ofta med ljud och dem kan man missa, fast samhället blir bättre på att texta sådan information. Anhöriga kan reagera tidigare än den drabbade t.ex. på att man har TV-ljudet så högt eller på att man inte tycks fatta.

Det finns hjälp att få

I region Stockholm kan man komma utan remiss till vilken primär (vanlig) hörselmottagning man vill. Där får man träffa en audionom som gör en utredning; det är både en tonmätning (då man får höra toner och trycka på en knapp) och en taluppfattningstest (då man får lyssna på ord som man ska upprepa). Man hör med öronen men lyssnar med hjärnan, sade Anne. Det är hjärnan som förstår ljuden.

Audionomen gör sedan en rehabiliteringsplan, anpassad både till de behov, de ljudmiljöer och den hörselnedsättning man har, för att åstadkomma en så god förbättring som möjligt, även mot tinnitus. Man kan behöva prova olika alternativ i verkligheten och även finjustera dem. Skriv upp vilka problemen blir, återkom och var lite envis! Man blir dock aldrig normalhörande igen. Det tar dessutom tid för hjärnan att vänja sig ljudet från hörapparater. Den behöver träning.

Audionombesök kostar 250 kr i patientavgift och utprovning av hörapparater kostar 600 kr.

Har man en väldigt svår hörselnedsättning, svår tinnitus, ljudöverkänslighet eller fått minnesproblem remitteras man vidare till den enda specialistmottagningen i Stockholm. Den ligger på Rosenlunds sjukhus här i närheten.

Hörapparater gör nytta

Dagens hörapparater är små och kan antingen sitta bakom örat, i ytterörat eller inne i hörselgången. Audionomerna brukar rekommendera de bakom örat, för de kan ha fler funktioner och blir tåligare. Det som skiljer modellerna åt är hur pilliga de är att hantera och även ”ljudbilden”. De kan ha olika program för olika ljudmiljöer. Ett anpassat för tal, ett annat för musik och ett tredje för teleslinga osv. Apparaterna brukar också kunna kopplas till och styras från mobiler.

De i örat kanske den som bär glasögon gillar. De behöver formgjutas och blir därför svårare att ersätta och att prova ut.

Är man döv på ett öra kan man ha en apparat som för över ljud från den döva sidan av huvudet till det andra.

Har man problem som hörapparater inte kan lösa, finns möjligheten till Cochlea Implantat (CI). De opereras in och retar hörselnerven elektriskt och tar ljudet förbi själva örat.

Det fria valet av hörapparater begränsas, och det är bra

Man har rätt att fritt välja hörselmottagning (fritt vårdval). Man har även rätt att bestämma om man vill låna en hörapparat ur regionens sortiment i minst fyra år eller köpa en privat från hörselmottagningen med en mindre subvention (fritt val av hjälpmedel). Detta är svårt, för man kan knappast själv jämföra funktioner och pris på apparaterna. Audionomen borde inte vara partisk, men mottagningen får så liten ersättning av regionen att den hellre vill sälja av ”sitt” sortiment än regionens. Med en köpt apparat får man själv bekosta eventuella reparationer.

Det finns en politisk majoritet för att avskaffa denna försäljning av hörapparater till förmån för lån från regionen, men det kommer att ta några år. Regionen kommer då också att få öppna egna primära mottagningar.

Man kan göra mycket som underlättar själv

Sandy Wadnor fortsatte presentationen med att berätta om de sociala och hälsomässiga aspekterna på dålig hörsel och om de övriga tekniska hjälpmedel som finns.

Att anpassa sätten att umgås på kan göra livet lättare för de som hör dåligt. Att använda videosamtal eller SMS i mobilen i stället för röstsamtal är bra. Att välja en lugn lokal med ljuddämpande inredning och sätta sig kring ett runt bord med bra belysning underlättar. (tips: Se https://matro.nu/) Det ger svaga bakgrundsljud och bra möjligheter till ögonkontakt och avläsning av kroppsspråk och läpprörelser (vilket kan förtydligas med mörka läppstift). Att tänka på att tala en i taget, sakta och tydligt och är också bra, liksom att erbjuda sina gäster TV-textning (sid 199) där hemma.

Ohälsoeffekterna av hörselsvårigheter är betydande. Man riskerar sämre allmän hälsa, att bli hjärntröttare, att få tinnitus och svårare att minnas, ja kanske även påskynda demens, av den ansträngning som dålig hörsel ger och sedan hamna i ett utanförskap. Minska risken genom att söka hjälp i tid! Man mår bättre av att höra!

Samhället och föreningslivet ger stöd

Utanförskapet försöker Hörselskadades Förening motverka genom att erbjuda ett givande socialt umgänge och råd och tips för sina medlemmar i en hörselvänlig miljö.

Hörselskadades Riksförbund har bra information och informativa videor på sin hemsida https://hrf.se/, men också en kostnadsfri rådgivningstjänst som vänder sig till alla som har frågor om hörsel. Den heter hörsellinjen och har en bra egen hemsida: https://horsellinjen.se/.

Samhället har också en del tjänster speciellt för de med hörselsvårigheter:

Det kommer allt fler tekniska hjälpmedel utöver hörapparater

Hörselskadades Riksförbund har ett separat företag (HRF Hörteknik AB) som via sin webbshop säljer många tekniska produkter som komplement till hörapparater med rabatt för medlemmar. Se https://hrfteknik.se/sv/ Det t.ex. kan röra sig om samtalsförstärkare man hänger om halsen att använda innan man har fått hörapparat eller kommunikationssystem för att nå längre än hörapparaterna gör. Vissa saker (som larmsystem) har man som pensionär rätt att få gratis.

Tekniken i hörselhjälpmedlen utvecklas och det kommer ständigt nya produkter. Det som nu är på gång är en utveckling av blåtandstekniken så att flera kan lyssna på samma ljudkälla. Teleslingor kommer på sikt att ersättas med blåtandsteknik men det dröjer.

Vad tycker mötesdeltagarna?

Som avslutning på dataträffen kom det flera synpunkter på åldrandet, på teknikens brister och barnsjukdomar, på omgivningens bristande förståelse och anpassning mm

Anne-Marie Persson, styrelseledamot i Stockholmsföreningen, summerade sina erfarenheter:

Vi behöver tala om för vår omgivning vad som inte fungerar. Hur ska de annars kunna hjälpa oss?

Som hörselskadad är det mycket man behöver ta reda på, och HRF har så mycket bra information att ge och även textade videoföreläsningar.

Umgänget och gemenskapen är viktigt för hörseln, det har inte minst pandemin visat. Bristen på stimulans gjorde att hennes språk utarmades.

Det utvecklas mobilappar som kan översätta tal till text. De blir successivt bättre på svenska. Hon har testat en för iPhone som heter Speechy, men vill gärna ha tips om andra som kanske fungerar bättre. Anne har testat en som heter Transkribera.

Deltagarnas intresse för att få mer information var stort. I Svärdet fanns det ett bord med broschyrer, tala-tydligt-knappar och – godis – på och där samlades naturligtvis åhörarna efteråt för att förse sig.

Klicka här för att se Annes presentationsbilder.
Klicka här för att se Sandys presentationsbilder.

Sammanfattat av

Johan Murray

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Välkommen till

SeniorNet Södermalm


Vi driver Kanelbullens populära IT-café på Rosenlundsgatan 44A, där alla seniorer kan få hjälp av oss med sina digitala bekymmer.

Vår devis är “Seniorer lär seniorer IT” och det gör vi med kurser och dataträffar för våra medlemmar.

Alla seniorer som har frågor eller önskar särskild hjälp med felsökning eller undervisning kan också få det via Kanel Digital  (Zoom-möten) eller genom tidsbokad support (som endast är för medlemmar).

De som kan tänka sig att ge support, undervisa eller felsöka är mycket välkomna att bli medlemmar och höra av sig till info@snso.se. Det är en väldigt stimulerande, rolig och viktig uppgift!

Med våra ca 900 medlemmar är vi en av de största lokala föreningarna i SeniorNet Sweden som är vår riksorganisation.

SeniorNet Sweden

Vår hemsida har vissa delar som använder s.k. kakor/cookies. Vill du veta mer om det, så klicka här.

Besök SeniorNet Swedens IT-forum

Här kan du som är medlem logga in och ställa frågor till hela föreningens IT-kunniga medlemmar. Forumdörren

Utnyttja SeniorNets rabatter

Vissa företag, branschtidskrifter och online-kurser ger rabatt till SeniorNets medlemmar. Läs mer här.

Våra samarbetspartners

Södermalms stadsdelsförvaltning, som hjälper oss bland annat med vår lokal Kanelbullen



som är vår samarbetspartner för våra studiecirklar, kurser och dataträffar.



som ser till att våra datorer är säkrade mot virus och annat elände



som håller oss uppdaterade i IT-samhället och erbjuder rabatterad prenumeration för SeniorNets medlemmar


som förser våra datorer med Microsoft-program till lågpris

Top