Få ordning på ditt digitala hem! Nätverk är trassliga.
Torsdagen den 29 januari 2026
Hur skulle vår lokal Svärdet, klara det stora publiktrycket? Fullsatt blev det, och trots skoskydden följde en hel del av gatans grus och smuts med in på det fina parkettgolvet. Hu! Men, det var ju glädjande att så många som 49 i lokalen och 70 på Zoom intresserade sig för dagens ämne.
Sista biten hem…
Så kallade Miguel Breien från SeniorNet Järfälla presentationen han höll av hur våra nätverk hemmavid fungerar. Själv har han varit inbiten nätverkstekniker sedan mitten på 80-talet och är fortfarande road.
Internet är ett enormt digitalt nätverk som spritt ut sig över hela världen. Det växer och växer okontrollerat. Mängden data som är tillgängligt på nätet är ofantligt stor.
Den minsta informationsenheten kallas för ”bit”. Den kan ha värdet noll eller ett. Som en lampa: av eller på, och det är ganska ointressant. Men, för man ihop 8 bitar så kan man koda värdena 0 till 255. Det kallas för en ”byte” (och brukar betecknas med bokstaven stora B).
En byte räcker till för att koda hela vårt alfabet i stora och små bokstäver och de vanligaste andra tecknen vi har. Ordet hej blir till exempel 3 byte: 01101000, 01100101, 01101010.
Begreppen bit och byte kommer vi mest i kontakt med när det gäller olika mått på prestanda. Själva talar vi mest om filer, som består av bitar och innehåller allt möjligt, beroende på vilket program/app man har som tolkar dem: text, bild, ljud, film mm.
Mått
När det gäller att mäta storleken på dataminnen kommer man snabbt upp i miljontals och ännu fler byte. Då brukar måtten KB (KiloByte = 1024 byte), MB (MegaByte = 1 048 576 byte), GB (Gigabyte = 1 073 741 824 byte) användas. Vanliga mobiler kan ha 128 GB stora minnen och datorer 1000 GB (= 1 TeraByte) stora diskar.
1 MB motsvarar ungefär 870 boksidor text, 1 GB motsvarar ca 4500 böcker eller 350 rätt små digitala bilder.
När det gäller att mäta överföringshastigheter räknar man i stället (av tradition) i bitar. Det ger en högre siffra. Här används Kbit/s (1024 bitar per sekund), Mbit/s (1 048 576) och Gbit/s (1 073 741 824). I ett bra hemmanätverk kan hastigheten typiskt vara 100 Mbit/s och det motsvarar alltså 12,5 Mbyte/s om man skulle räkna byte i stället. Det är i normala fall en fullt tillräcklig hastighet.
I samband med överföringshastigheter talar man ibland om bandbredd, fast det är ett konstigt språkbruk. Med bandbredd menas den teoretiskt största möjliga överföringshastigheten, som man ofta inte når upp till på grund av olika hinder, till exempel trängsel när flera vill överföra samtidigt.
När data överförs via radiosignaler är dock korrekt att prata om band, dvs våglängdsband, och om radiofrekvenser.
Frekvens mäts i svängningar per sekund, eller Hz (Hertz). Vi äldre som inte hör så bra klarar kanske ljud mellan 2000 Hz och 6000 Hz. En typisk FM-radiokanal ligger på ca 100 MHz (100 * 1 000 000 Hz) och våra mobiler använder 1800 – 3600 MHz. I dessa sammanhang skalar man alltså upp värdena med faktorn 1000 i stället för 1024, som man gör med byte och bitar.
Hemmanätverkets hjärta, routern
Med detta sagt, så var det dags att intressera sig för hur hemmanätverk brukar vara uppbyggda. Hjärtat är den diskreta burk som pumpar information mellan Internet och husets olika enheter. Den kallas för router. Ofta sitter den i hallen, men prestanda kan bli bättre om den får stå synligt på en central plats.
På ena sidan (utsidan) finns den operatör som man har ett abonnemang hos. Anslutningen kan vara via en datakabel av något slag, en fiber eller ett SIM-kort (=mobilt bredband).
På andra sidan (insidan) finns hemmets alla IT-enheter: Dator, skrivare, spelkonsoler, smart TV mm. Dessa kan vara anslutna till routern med kabel eller via routerns eget svaga radionätverk (Wi-Fi).
Överföringskapaciteten har med åren ökat väsentligt, men kan variera stort. Internet via fiber har tätpositionen än så länge men mobilt bredband via 5G-nätet närmar sig den, om 5G-täckningen är god. Viktigt för god prestanda på insidan är dock att det är störningsfritt på de radiokanaler Wi-Fi använder. Det finns flera webbplatser där man kan mäta kapaciteten, t.ex. https://www.bredbandskollen.se/.
Här finns det risk för förvirring. De radiofrekvenser Wi-Fi använder ligger på 2,4 GHz och 5 GHz. Ett nytt band på 6 GHz håller på att introduceras men långt ifrån all utrustning klarar av det.
2,4 GHz-bandet är äldst och mest trångt. Här samsas såväl routrar som mikrovågsugnar och blåtand. 5 GHz bandet har mera plats och går snabbare, men med det når man inte lika långt eftersom frekvensen är högre. I villor brukar inte de tunna väggarna ställa till problem, men i stora hyreshus kan betong och armering vara hinder, liksom konkurrensen från grannarna om radiokanalutrymmet.
Routern behöver, för att kunna fungera, hålla reda på IT-enheterna i sitt nätverk. Det gör den genom att dela ut digitala adresser (IP-nummer) till dem. Förfarandet kallas DHCP, och adresserna skrivs på ett ganska speciellt sätt. Routern brukar ge sig själv adressen 192.168.0.1 (eller 192.168.1.1). Övriga enheter får sedan adresserna 192.168.0.2, 192.168.0.3, 192.168.0.4 osv i takt med att de dyker upp.
Det här gör man för att antalet IP-nummer egentligen har tagit slut, och därför behöver användas av flera. Routern har i sin tur fått ett IP-nummer av Internet-operatörens router och måste översätta mellan det och sin lokala nummerserie. Det kallas för NAT (Network Address Translation).
Det finns en ny standard för IP-numrering som är på väg att införas, där denna funktion inte kommer att behövas än på länge.
Routrar har en funktion till, förutom att förmedla information via kabel eller trådlöst, tilldela IP-nummer, och göra adressöversättningar (NAT), och det är en inbyggd brandvägg. Den spärrar alla utifrån kommande anrop och tillåter inifrån bara surfning. Vill man frångå det, t.ex. för att kunna påverka ett tjuvlarm utifrån, så behöver brandväggens inställningar anpassas.
Abonnemang
Det finns rätt många Internet-operatörer man kan teckna abonnemang hos, till olika priser. När det gäller mobilt bredband är det också en variation i mobil-täckningen.
För fast uppkoppling är man ofta hänvisad till den operatör som dragit kabeln till huset. Prisbilden beror på överföringshastigheten och de tilläggstjänster man valt (som TV).
För mobiler och mobilt bredband erbjuder operatörerna prisplaner för små, medel och stora surfmängder. Det kan också finnas seniorerbjudanden. Det ingår en surfpott som räcker t.ex. en månad. Man har att hålla sig till den eller köpa mer surf när den tar slut. Detta kan vara svårt att hålla reda på.
Är man på resande fot eller i sommarstugan, så kan bredband via mobilen (kallas Internetdelning eller Mobil Hotspot) fungera tillräcklig säkert och bra för att man inte ska behöva ta med sig något annat.
De stora operatörerna har dotterbolag som erbjuder billigare surf på sina egna mobil-nät, men utan den support som man får vid fullprisbetalning. (Telia har Halebop + Fello, Tre har Hallon, Telenor har Vimla …) En i publiken berättade att Fello erbjuder abonnemang via fullmakt, så att en anhörig kan administrera en åldrings abonnemang.
Hur stor surfpott man behöver beror mycket på vilka surfvanor man har. Med enkel surf, mejl och bankärenden klarar man sig med lite (5 GB/mån). Med mycket video(möten!) och sociala medier går det åt mer (10–20 GB/mån).
Säkerhet
När man tecknar ett abonnemang får man ofta köpa eller hyra en router av operatören. Det går också att köpa och koppla in en själv, men då får man konfigurera den själv och se till att dess lösenord blir säkra och unika.
Routrar är normalt inställda för att skydda hemmanätverket från angrepp utifrån. Men, det ersätter inte brandväggarna som finns i utrustningarna i hemmanätet, och inte heller de antivirusprogram man behöver ha där.
För fullgod säkerhet behöver routrarna uppdateras med de uppdateringar som leverantören tillhandahåller.
Går trafiken att avlyssna? Ja, men det kräver väldigt sofistikerad utrustning.
Till slut
Efter att ha lyssnat till Miguels fina redogörelse kom flera fram och tackade innan det var dags att bryta upp.
Då visade det sig att parkettgolvet trots allt klarat den omilda behandlingen och efter ordentlig tvätt såg riktigt fint ut.
Se presentationsbilderna här:
Sammanfattat av
Johan Murray