Referat från dataträffar 2023

Hur våra elprylar förändrar världen

Torsdagen den 19 januari 2023

Än så är det långt till vår, innan rönn i blomma står; men plusgrader är det redan, snön borta och vårfåglarna sjunger. Så, de 18 dataträffsdeltagarna som kom till Svärdet lämnade de tjockaste vinterkläderna hemma. Tillsammans med de 35 som deltog på Zoom fick de se och höra Kent Vilhelmson, journalist och digital marknadschef på ETC, berätta om vad vår konsumtion av elektronik kan leda till, bland annat ett varmare klimat.

ETC är en icke-vinstdriven koncern med fokus på miljö- och rättvisefrågor som har företag i flera branscher, bl.a. media, el-produktion, mobiltelefoni och husbyggnad. ETC marknadsför mobilen Fairphone från en liten holländsk firma som har samma fokus.

Han inledde med att testa sina åhörares förkunskaper med en rolig digital quiz, och de var goda. Vann gjorde Kristiina med 2530 poäng. De flesta gissade fel på hur mycket elektronikavfall vi gör av med årligen.

Det är svårt för oss konsumenter att kunna ta hänsyn till miljö och rättvisa när vi handlar elektronik eftersom det inte finns lika bra märkningar än som för vissa andra typer av produkter. Precis som för dem gäller det att kunna hålla koll på hela den långa kedjan från råvara till färdig produkt. Sedan är det fördelaktigt om produkten också går att återvinna på ett bra sätt.

De största problemen uppstår när råvarorna utvinns, produkterna tillverkas och skrotas samt för att de slukar så mycket energi.

Utvinning

Mineraler som innehåller guld och tenn behövs för tillverkning av elektronik och för litiumbatterier behövs kobolt. När dessa mineraler utvinns i konfliktområden är det stor risk att de finansierar striderna. Behovet av kobolt kommer att minska i och med att en ny typ av litiumbatterier utan kobolt har börjat införas. De har även bättre laddningsprestanda än de äldre.

Kent visade en film från Fairphones utvinning av kobolt i provinsen Katanga i Kongo där en konflikt har pågått sedan 1960-talet. Fairphone är noga med ett bra ursprung för råvarorna till sina komponenter och redovisar det på sin hemsida.

USA och EU har infört lagar mot import av konfliktmineraler, men import av de utvunna metallerna hindras inte.

Det förekommer dessutom att barn används som gruvarbetare i primitiva gruvor. Även i tillverkningsindustrin förekommer barnarbete. Det väcker med rätta så upprörda känslor hos oss i väst att företagen vill stävja förekomsten. Många teknikjournalister blundar dock för dessa problem för att de behöver ha en god relation till elektronikföretagen för att tidigt få tillgång till deras nya produkter.

Tillverkning

Mycket av den elektronik vi köper görs i Kina, i synnerhet de smarta mobilerna. En tillverkare som Apple och Samsung m.fl. anlitar är Foxconn vars största fabrik ligger i Kina, i staden Zhengzhou. Där jobbar ungefär ½ miljon människor. Låga löner och svåra arbetsvillkor har lett till starka protester bland arbetarna, bl.a. hot om självmord.

Kent visade en film från den fabrik i Kina där delar till Fairphone tillverkas. Fairphone ställer krav på att tillverkaren ska vara ISO-certifierad och erbjuda de anställda bra arbetsvillkor och lön som går att leva på.

Fairphone har därmed visat att det går att producera säljbara mobiler på ett schyst sätt, mobiler som inte har topp-prestanda.

Elektronik-skrot

Nästan alla i Sverige har en mobiltelefon, ändå säljs 4 miljoner nya mobiler varje år för att det ofta kommer nya modeller med nya lockande funktioner.

I Sverige kan man lämna in mobiler för återvinning, men ändå dumpas årligen 50 miljoner ton elektronikskrot på soptippar i fattiga länder. Det motsvarar 5 000 Eiffeltorn! Fairphone har startat ett återvinningsprogram i Ruanda, där man försöker återvinna koppar och silver ur skrotet.

Det blir så här för att prylarna vi köper har kort livslängd, helt avsiktligt för att öka omsättningen. De förses med detaljer som inte håller, eller med mjukvara som försämrar produkten efter en tid eller som inte uppdateras. Detta kallas för planerat åldrande och har blivit en del av vårt västerländska ekonomiska tänkande. Så resonerade man inte i det Sovjetiska Östeuropa.

Det vi kan göra själva för att motverka dessa tendenser är att använda produkterna så länge det går, låta reparera om det går och sedan lämna in dem för återvinning. Att köpa begagnat (eller Fairphone) är också bra, liksom att ställa krav på öppenhet hos leverantörerna med hur produkten är gjord och kräva fortsatta uppdateringar.

Energiåtgång

Större delen av världens elproduktion är fossil, men vi kan gynna omställningen genom att själva välja leverantörer med märket ”Bra miljöval”.

Vårt flitiga bruk av elektronik drar dock ström utöver den vi själva förbrukar. Våra mobiler och datorer är uppkopplade mot ett globalt nätverk som drar väldigt mycket ström, där datacenter ”=molnet” förbrukar en allt större del av energin. ETC kontrar med att bygga ett eget sol- och batteridrivet datacenter vid sin stora solcellspark i Katrineholm.

Frågor från publiken

Intresset för att få veta mer om Fairphone och ETC var stort. De är små företag som försöker genom praktiska goda exempel visa att en positiv utveckling för miljö och rättvisa är möjlig. Det kan leda till att större spelare följer efter och indirekt även driva opinionen och lagstiftningen framåt.

När det gäller ”utslitna” litiumbatterier för elbilar, så kan de få ett nytt liv genom att lagra förnybar energi från det att den producerats tills den kan användas. De kommer också i hög att gå att återvinna vid Northvolts batterifabrik.

Klicka här för att se alla presentationsbilderna.

Sammanfattat av

Johan Murray

Vad händer med vår el?

Torsdagen den 2 mars 2023

Vad gör pensionärerna på sportlovet? Jo, de umgås med sina barnbarn och kanske rentav sportar lite själva. Vårvädret inbjöd definitivt till utevistelse, men några seniorer lockades ändå till dagens Dataträff för att få information om vår elektricitet. Det kom 19 intresserade personer till Svärdet och 25 till Zoom.

Johan Murray och Lars Bogren hade förberett en presentation som egentligen borde ha hållits av någon i branschen men det hade inte gått att ordna.

Vår el

Lars började med att berätta om vår årliga elproduktion. Den kommer till största delen från vattenkraft och kärnkraft men vindkraft och värmekraft (kol, gas, olja, sopor, mm) ger ändå betydande bidrag. Andelen nätansluten solkraft är väldigt låg.

Sverige producerar normalt sett el än vi behöver och brukar därför sälja överskottet till andra länder. Men, elnätet som transporterar elen från producenter till förbrukarna har sina begränsningar. Därför har Sverige delats in i fyra elnätsområden mellan vilka överföringskapaciteten är mindre. Därför är det överskott på el i norr med låga elpriser (som lockar dit industrier) och brist i söder med höga elpriser (vilket gör det mer lönsamt att bygga ut produktionen där).

Förbrukningen sker till största delen i våra bostäder och i servicenäringarna. Industrin tar förstås också en stor del av energin men däremot inte vår kollektivtrafik.

En ”normal” lägenhet förbrukar omkring 2 000 kWh per år medan det i en villa utan elvärme går åt ca 5 000 kWh per år och i en villa med elvärme hela 25 000 kWh per år. Villaboende använder dessutom mer el till sina hushållsmaskiner än de som bor i lägenhet gör.

Man betalar för elen på två vis, och ibland kan de samfaktureras.

• Nätavgifter betalas för drift och underhåll av elledningarna och för att man utnyttjar dem. Det innebär både en abonnemangsavgift och en överföringsavgift per kWh. Nätavgifterna betalar man till det elnätbolag som äger elnätet, och det har ett lokalt monopol.
• Elhandelskostnader betalas för produktionen av elen. De betalar man till det elhandelsbolag man valt att teckna avtal med och som i sin tur köper elen av producenten. Det finns många elhandelsbolag, och alla är inte seriösa.

Avtalen finns av tre typer:

• Fasta avtal som innebär samma pris per kWh varje månad så länge avtalet räcker.
• Rörliga avtal som innebär att månadspriset per kWh är ett medelvärde av det verkliga elpriset under månaden.
• Timprisavtal där man hela tiden betalar det verkliga priset. Det passar den bäst som kan styra sin förbrukning till de timmar då priset är lägst. Högst är det mellan 7 och 9 på morgnarna och sent på eftermiddagen.

Dessutom tillkommer skatt, moms och kostnad för elcertifikat (som ska gynna utbyggnaden av miljövänliga energikällor).

Hus- och fastighetsägare kan teckna avtal med elbolagen och sedan debitera de boende, men dessa kan också låta de boende teckna egna avtal och betala själva. Inte nog med att fakturorna är krångliga, även betalsätten kan vara svåra att förstå.

Våra nya elmätare

Så tog Johan vid för att berätta om varför alla nu får nya elmätare. Bytet ska vara genomfört 1 januari 2025.

EU har 2015 rekommenderat att alla elkonsumenter ska ges möjlighet att anpassa sin förbrukning till det aktuella priset på el. Sker den anpassningen, så minskas kraven på utbyggnad av elproduktionen och eldistributionen (som är en långsam process), genom att man minskar belastningstopparna. Detta kräver att förbrukningen ska kunna mätas varje timme och Sveriges riksdag tog beslut om det 2018.

Med nya mätare och nya avtal kan alltså de av oss som är riktigt alerta köpa el när den är billig (genom att flytta vår förbrukning) eller sälja el till nätet när den är dyr (om vi har solpaneler).

De nya mätarna mäter mycket mer än bara den förbrukade energin. Det rör sig bland annat om mått på elens kvalitet. Elnätsbolagen har möjligheten att hämta mätvärdena via ett 4G-nätverk, att se om det varit strömavbrott, att stänga av och sätta på mätaren liksom att uppdatera deras mjukvara.

Elhandelsbolagen är också intresserade av dessa mätvärden och vill kunna visa upp dem i sina appar. I dem kan abonnenten med fördröjning se sin förbrukning, men också göra mycket annat som att se elpriset, betala fakturor, chatta med företaget, utmana sig själv på energibesparingar, se elens koldioxidutsläpp, jämföra sig med grannar, med mera. Elpriset ”just nu” är viktigt att veta för de som valt timprisavtal.

Elabonnenten får också direkt tillgång till samma mätdata via en så kallad HAN-kontakt (=Home Area Network) i mätaren. Riktiga nördar kan utnyttja detta för att bygga sitt ”smarta hem”, men för ”vanligt folk” det finns företag som erbjuder enkla typer av hemautomation (som laddkontakter för elbilen som bara laddar när priset är lågt).

De höga elräkningarna

Under hösten och vintern var elpriset riktigt högt, men nu har det sjunkit till mera normala nivåer. Orsaken var att priset ute i Europa blev dyrare eftersom priset på fossila bränslen steg kraftigt och flera kärnkraftverk hade stängts. Det påverkade även Sverige eftersom elmarknaden är gemensam och priset på den dyrast producerade kilowattimmen blir det pris alla får betala för elen.

För de som bor i villa bör denna prishöjning ha varit särskilt kännbar. Men, de har stora möjligheter att göra något åt saken genom att minska eller förskjuta sin förbrukning från högpristiderna. Johan och publiken diskuterade vad de kan göra efter att ha sett två reklamfilmer från EON där en stor familj med 20 000 kWh i årsförbrukning fick göra vad de kunde för att minska kostnaden. Att sänka temperaturen och minska på varmvattenåtgången är åtgärder som har stor effekt.

https://www.youtube.com/watch?v=a6SgNJAqfcM
https://www.youtube.com/watch?v=EKn8Hlvzfs8

Om hur de som bor i lägenhet kan spara energi diskuterades också med publiken. Det är bra för miljön men kanske inte märks i plånboken eftersom värme, varmvatten och tvättstuga ofta ingår i hyran. Man kan spara på hushållselen genom att göra saker för hand i stället för maskinellt, som att diska och sopa golven och att använda mikron när det är lämpligt i stället för ugn och spis. Handdukstorken är nog en onödig lyx. I hyreshus kanske elmätaren inte ens sitter i lägenheten och då kan det vara svårt att veta hur mycket el man gör av med för stunden. Ett tips är att skaffa en liten energimätare som passar i vanliga vägguttag och som mäter hur mycket energi som passerar just där.

Lysrören fasas ut 2023

2013 fasades våra glödlampor ut, 2021 var det dags för halogenlamporna och nu ska samma öde röna lysrör och lysrörslampor.

Motiveringen denna gång är att de innehåller kvicksilverånga som är miljöskadligt. Dessutom drar de mer ström än LED-lampor gör, blir varmare och avger UV-ljus. De som ligger i lager får säljas ut och de lysrör man har får man fortsätta att använda tills de går sönder.

Ersättningsprodukter i form av ”LED-rör” finns, men alla typer av lysrör går inte att ersätta på det viset. Har man en gammal lysrörsarmatur, så kan den vara så sliten att det ändå är bytesdags. Har man lysrör som går att dimma så är LED-rör inget alternativ.

Avslutning

Det finns många man kan vända sig till med frågor om hur elmarknaden fungerar:

• Kommunens energirådgivare
  (https://www.energiradgivningen.se/)
• Konsumenternas energimarknadsbyrå
  (https://www.energimarknadsbyran.se/)
• Energimarknadsinspektionen (https://ei.se/konsument)
• Sitt elnätsbolag
• Sitt elhandelsföretag
• Elpriskollen, för att jämföra elhandelsföretag (https://elpriskollen.se/)

Efteråt blev det en frågestund, där flera av frågorna berörde elens miljövänlighet. Framtidsfrågorna och inte bara priset är alltså något som bekymrar vår publik, intressant nog.

Klicka här för att se alla presentationsbilderna.

Sammanfattat av

Johan Murray

Digital Delningsekonomi

Torsdagen den 13 april 2023

Påsklov kan liksom vårväder vara nyckfulla.  En köldknäpp byttes mot strilande regn. Våra förväntansfulla dataträffsdeltagare fick byta det föredrag om krisekonomi som den inbjudna konsumentvägledaren som skulle hållit mot föredraget om Digital Delningsekonomi som Johan Murray höll. 15 åhörare kom till Svärdet och 35 till Zoom.

Presentationen blev till i all hast med stor hjälp av den nya AI-assistenten ChatGPT. Den har ett trevligt sätt, och fick visa det som en inledning, men är inte alltid helt sanningsenlig. Alla dess fakta behöver man kontrollera. Den visade sig också ha fel ibland, samt hänvisa till dokument som inte längre finns kvar på nätet. Avpublicerade dokument försvinner alltså inte ur ChatGPT!

Om delningsekonomi

Att vi delar med oss av varor och tjänster till varandra är absolut inget nytt. Det är bra både för miljön och våra plånböcker. Det nya är att Internet ökar möjligheterna till detta. Det har även uppstått nya förmedlingsföretag (s.k. plattforms-företag) som underlättar delandet och tar betalt för förmedlingen. Även äldre företag med annan inriktning ger sig in i den här branschen genom att t.ex. hyra ut sina produkter via Internet.

Man kan inte veta exakt hur stor omfattning delningsverksamheterna har i världen. Det är oklart vad ska som räknas in och hur/om rapportering till myndigheterna sker. Färska undersökningar saknas. Statistiska Centralbyrån uppskattar att intäkterna från svenska delningsekonomin 2018 uppgick till 7,8 miljarder kronor och att 1,1 miljoner människor deltog. Sveriges BNP 2018 var 1000-falt större än så.

Vi svenskarna såg klart positivt på delningsekonomin 2019 (före pandemin), yngre i högre grad än äldre. De yngre använde också den i större utsträckning än de äldre. Den sågs som miljövänlig, social och ny, men man oroade sig för skattekonsekvenserna och för att den kunna ta traditionella jobb.

I storstäderna finns det betydligt fler att dela med sig till, så där är förutsättningarna bättre än på mindre orter. Men de mindre kan också vara väldigt aktiva, och även ha kommunalt stöd. Johan visade upp https://www.smartakartan.se/ och Karlstads kommuns aktiviteter.

Exempel

Nya delningstjänster uppstår hela tiden i denna innovativa bransch. Somliga växer sig stora, andra köps upp och resten tynar bort. Johan visade upp några nya framgångsrika svenska tjänster: Tiptapp, Hygglo, Airmee, Vinted och Gomore. Det finns betydligt fler. De största tjänsterna i Sverige är de amerikanska Airbnb och Uber. Svenska Blocket är också mycket välanvänt, men har fått konkurrens av motsvarande tjänst som är gratis på Facebook.

Det finns ingen central katalog över delningstjänster. Det skulle göra dem mycket lättare att hitta. Nu får man söka på nätet eller i sociala medier eller fråga vänner och bekanta. När man väl har hittat en tjänst gäller det att undersöka den noga. Branschen kan inte anses som seriös än och lagstiftningen hänger inte med.

Det legala

När vi gör affärer med företag gäller konsumentköplagen, men vid köpeavtal mellan privatpersoner gäller avtalslagen så då kan man inte vända sig till Allmänna Reklamationsnämnden. Allt som säljs måste dock vara ”säkert” enligt produktsäkerhetslagen. Undersök därför produkten och säljaren noga och tag reda på om plattforms-företaget är ansvarstagande.

Hallå konsument har bra information om köp från privatpersoner: https://www.hallakonsument.se/konsumentratt/kopa-av-privatperson/

När det gäller beskattningen av inkomster från delningsekonomin så gäller de vanliga skattereglerna. Antingen handlar det om näringsverksamhet, tjänsteinkomster eller kapitalinkomster. Är omsättningen stor kan det också bli fråga om moms. Plattforms-företagen kommer att få en rapporteringsskyldighet till skattemyndigheterna av EU.

Sverige har en grundläggande arbetsrättslagstiftning som arbetsmarknadens parter kompletterar med kollektivavtal. En del av delningsekonomins plattforms-företag ser sig som uppdragsförmedlare, inte som traditionella arbetsgivare och betraktar inte heller sina utförare som arbetstagare utan som egenföretagare. Många ”äkta” egenföretagare har inget emot att stå utanför arbetsrätten, medan de vars arbetsformer mest liknar en anställning nog skulle uppskattar det skydd som lagstiftningen ger. Det här är ett svårt problem som ännu inte blivit löst.

Flera exempel

När väl presentationen var över fanns det tid för diskussion om bra och dåliga delningstjänster. Publiken kom med följande tips:

• https://fruktkartan.se/ som visar var det finns fruktträd som det är fritt fram att plocka från.
• https://www.skogsskafferiet.se/ som är en guide till naturens egna råvaror.
• Karma (endast app) som säljer överskottsmat från restauranger, kaféer och butiker billigt.
• Abundo https://abundolive.se/ har överblivna biljetter från aktuella evenemang.
• Legimus https://www.legimus.se/ har färska nedladdningsbara talböcker för de som har svårt att se eller komma till biblioteken.

Publiken kom också med ett par varningar:

• Arbetsförhållandena för Ubers förare är sådana att man kan få dåligt samvete av dem.
• Många städföretag erbjuder sina tjänster, men från biståndsbedömarna kan man få bra hemtjänst om man inte klarar att städa själv.

Sedan blev det dags för Johan att städa Svärdet inför nästa omgång besökare.

Klicka här för att se alla presentationsbilderna.

Sammanfattat utan ChatGPT-assistans av

Johan Murray

Res rätt och lätt i Europa

Fredagen den 28 april 2023

Till SeniorNet Södermalm kan man åka tåg, fast det är oklart om alla de 15 åhörarna i Svärdet denna soliga men smått kyliga vårdag gjort det. Inspireras till att resa ut i Europa med tåg ville de absolut, liksom de 37 på Zoom. Författaren och resejournalisten Per J Andersson (som även är redaktör på tidningen Vagabond) berättade hänförande om sina upplevelser vid tågresor.

När lågprisflyget tilläts på 1990-talet minskade tågresandet i EU drastiskt. Först på senare år har tågen fått tillbaka en hel del resenärer, de som inte behöver resa så snabbt och som kan välja billigare tider att resa.  Kanske även de som väljer tåg av miljöskäl, om grön el används och för energieffektivitetens skull. Ett tåg som fått upp farten rullar otroligt lätt.

Om biljetter och bokning

Vissa avgångar har (som på flyget) nedsatt pris. Ett annat sätt att resa billigt är att köpa tågluffarkort, Interrail-kort. Det gäller för tågresor hela dygnet i 33 länder. Alla europeiska medborgare kan resa med Interrail, oavsett ålder. Priset är lägre för ungdomar upp till 27 år och för seniorer som fyllt 60 år. Barn till och med 11 år reser helt gratis i sällskap av vuxen person med Interrailkort (max 2 barn-Interrailkort får köpas per vuxet Interrailkort). Det finns 10 olika varianter av antal resdagar och kortets längd. För mer info, se https://europarunt.se/interrail/.

Interrail-kortet utgör biljetten, men hur bokar man plats på tågen? Det kan behövas och även kosta lite grand. Resebyråerna i Sverige är inte till mycket hjälp, förutom just dessa speciella som man kan ringa eller mejla till:

• Centralens Resebutik i Kalmar
• Alingsås Resebutik
• Tågbokningen.se (077-175 75 70)

Det finns sajter för bokning online också, men de fungerar inte lika bra som för flyget och ger inte lika bra priser som man får direkt av respektive tågbolag:

Behöver man köpa platsbiljetter i respektive land, så går det för det mesta bra på engelska, i varje fall på stora stationer.

Har man frågor och funderingar kring tågresor, så kan man få bra svar och tips av erfarna medresenärer i Facebook-gruppen Tågsemester (https://www.facebook.com/groups/tagsemester). Den mycket tågkunnige engelsmannen Mark Smith har sajten https://www.seat61.com/ som länkar till mängder av nyttig reseinformation i stora delen av världen.

Att åka första klass är förstås bekvämare än ekonomiklass, men så dyrt som på flyget är det inte. Det rör sig bara om ca 20 % högre pris.

Tågens punktlighet är det (precis som i Sverige) lite si och så med i centrala Europa, med undantag för i Schweiz där den är mycket hög.

Dag- eller nattåg?

De längre etapperna av sina resor kan man med fördel avverka nattetid, för nattågen har börjat rulla igen. Både SJ och Snälltåget kör direkt Stockholm – Hamburg/Berlin.

Hamburg kan ses som porten till Europa, och när tunneln mellan danska Rödby och tyska Puttgarden blir klar 2030 kan tågresan Malmö – Hamburg komma att ta bara 2½ timme. Andra alternativ är färja från Nynäshamn, Karlskrona eller Ystad till Polen, eller från Göteborg till Kiel, men det är ju inte tåg. Att resa med tåg längs Baltiska kusten är inte möjligt än, fast den utbyggnaden har påbörjats i år.

Det tyska tågbolaget (DB) kör sittåg även på natten, men det österrikiska tågbolaget (ÖBB) satsar rejält på sovvagnar. Det är ofta renoverade äldre vagnar, men nya bekvämare är beställda. De kör även i grannländerna, så med ÖBB kan man åka sovvagn från Hamburg till München, Innsbruck, Wien, Zürich och Basel. Och från Wien vidare till Venedig, Rom och Paris.

Gemyt

Bokar man en hel kupé för sin familj kan resan bli riktigt trevlig. Man får tid för varandra. Det kan den bli även med okänt sällskap också förstås, om man har lite tur. En trend i tågbranschen är annars att minska mängden kupéer och ställa stolarna i rad som i flygplan. Inte underlättar det umgänget, precis.

Sällskap kan man också ha av husdjur, som går att ta med på tågen under vissa förutsättningar. Detaljerna om det finns här: https://www.vagabond.se/restips/sa-tagluffar-du-med-husdjur-i-europa. I vissa länder behöver djuren biljett.

Många långdistanståg har restaurangvagnar dit man kan gå för att äta lagad mat. Trenden är här att bolagen övergår till kafé-vagnar med prefabricerad mat.

Rörelsehinder

Alla som har rullstol har rätt att få assistans med allt det praktiska vid tågresor i EU. Man måste dock ringa bolagen och boka detta. På många moderna tåg är ofta golvet i nivå med plattformen.

Några Västeuropeiska sevärdheter som inte är turistfällor

Usedom

Tar man tåget till Berlin och vidare norrut till kusten vid gränsen mot Polen, kommer man till ön Usedom (som var svensk 1648-1720) med sina långa fina sandstränder.

Garmisch Partenkirchen

Där finns Zugspitze Bahn, en kuggstångsjärnväg som vindlar sig upp till toppen på Tysklands högsta berg.

Bordeaux

En mycket trevlig stad, med väl bevarad 1700-talsarkitektur och ett fantastiskt vinmuseum. Vingårdarna kring staden erbjuder givetvis avsmakning.

Valencia

Staden har lite av Barcelonas charm, känd för både för neoklassistisk och hypermodern arkitektur. Har Europas största saluhall.

Innsbruck

Till Alperna kan man under skidsäsongen åka med direkt tåg från Sverige.

Innsbruck är en stor stad, och erbjuder mer än bara skidåkning eller vandring i bergen runtomkring.

Schweiz

Här vimlar det av små alpjärnvägar med mycket vackra scenerier. De går högt upp på bergen med fin utsikt över dalgångarna. Den högsta är Jungfraubahn, 3 454 m över havet.

Monte Cofano

Ett naturreservat med semesterby på Sicilien vid havet nordväst om Palermo.

Att åka tåg i östra Europa

Generellt sett är priserna på allt lägre i Östeuropa, kanske rentav så låga att Interrail inte lönar sig. Tågen är omoderna, med den fördelen att det finns kvar kupévagnar och restaurangvagnar.

Grekland är lite underutvecklat när det gäller tåg. Det kan vara bättre att åka ner genom Italien till Ancona eller Brindisi som har färjeförbindelse med Grekland.

En önskeresa

Innan han tackade för sig berättade Per J Andersson om en resa som han nu såg fram emot, Caledonian Sleeper, att åka nattåg från London till Fort William i norra Skottland och där fortsätta med Jacobite Steam Train som figurerade som Hogwardexpressen i filmerna om Harry Potter.

Klicka här för att se ett urval av presentationsbilderna. (Av upphovsrättsskäl kan inte alla visas.)

Sammanfattat av

Johan Murray

Lev enklare och hållbarare med teknikens hjälp

Fredagen den 26 maj 2023

Försommarvädret var ljuvligt, men inne i Svärdet kunde förutsättningarna ha varit bättre. Den utlovade föreläsaren hade förhinder och projektorn i taket hade ingen ström. Bild kunde inte visas på duken och Zoom-ljudet inte höras under större delen av den ersättningsföreläsning som Leif Lundgren höll. Men, de 14 i salen och 31 på Zoom föreföll ganska nöjda ändå.

Dagens ämne var den allt snabbare IT-utvecklingen, som borde göra våra liv enklare, säkrare och resursmässigt uthålligare men som kanske inte alltid gör det.

Klimatet och miljön påverkas, arbetsmarknaden omstruktureras, vi använder allt fler digitala prylar och umgås alltmer sällan öga mot öga.

Vad gör myndigheterna?

EU förlänger den s.k. roaming-förordningen till 2032. Den gör det möjligt för oss att (inom rimliga gränser) ringa, messa och surfa i mobilen utanför hemlandet till samma priser som hemma.

Men, myndigheterna och EU försöker också påverka utvecklingen genom att sent omsider ställa krav på både IT-tillverkare och befolkning, bekämpa brottsligheten och arbetslösheten.

EU ålägger leverantörer av samhällsviktiga tjänster att skydda sig enligt ett befintligt direktiv om säkerhet i Informationssystem (NIS) som ska förnyas i år.

EU har en Cybersäkerhetsbyrå (ENISA) vars uppgift är att höja IT-säkerheten i EU. Den bygger upp ett kompetenscenter i Bukarest för vidare forskning och utveckling. Hoten är många: bl.a. förlust/stöld av data, överbelastningsattacker, desinformationskampanjer, utpressning, bedrägerier, elektronik-komponentbrister… De sektorer inom EU som är mest utsatta är offentliga förvaltningar/regeringar och leverantörer av digitala tjänster samt allmänheten. Det land i världen som för närvarande är värst utsatt för politiskt motiverade attacker (hacktivism) är Ukraina, därefter Sverige. Alla behöver skydda sig själva, genom sund misstänksamhet.

Det är viktigt att samhället har väl skyddade kanaler för spridning av pålitlig information. De svenska blåljus-myndigheternas gamla kommunikationssystem har inte hängt med i IT-utvecklingen.

Vad gör tillverkarna?

De gör sina produkter till förbrukningsvaror och det uppskattas inte. Därför ställer nu EU krav på att mobiler ska hålla och få uppdateringar i 5 år.

En stor del av försäljningen sker on-line med fria returer. Det leder till en överkonsumtion som också borde stävjas.

Mjukvara används som påtryckningsmedel för att binda oss till produkterna.

Insamlade personuppgifter om EU-medborgare behandlas i USA på sätt som EU inte godkänner. Meta har dömts till böter för det.

Apple, som tar personlig integritet på allvar, har märkt att deras Airtag kan användas att förfölja människor med. Deras mobiler, och nu även Android-mobiler, kan nu larma när så sker.

Vad kan vi göra själva?

Vi kan skaffa och använda produkter som är “bra”, enligt olika sorters kvalitetsmärkningar. De kanske kostar mera.

Vara nyfikna och lära oss använda det nya men ändå med försiktighet och misstänksamhet. Utnyttja SeniorNet! Utnyttja YouTube!

Följa samhällsdebatten och ta intryck av respekterade aktörer.

Skydda oss genom långa lösenord, installera uppdateringar och försiktighet.

Vilka är de senaste IT-nyheterna vi berörs av?

Googles röststyrda tjänster begränsas 13 juni så att exempelvis Sveriges Radios playtjänst inte går att nå via Google-högtalare. Man kan använda TuneIn eller Spotify i stället.

C More slås ihop med TV4 Play efter sommaren.

Stora fastighetsägare har börjat intressera sig för digitala nyckellösningar.

Apple lanserar nya produkter den 5 juni i USA.

PRO demonstrerar för att bankerna ska skärpa säkerheten, för att försvåra bedrägerier.

Demonstrationer sker också mot EU:s föreslagna Chat Control-förordning som är avsett att motverka spridning av barn­övergrepps­material, men innebär att nästan all digital kommunikation ska kontrolleras automatiskt. Totalt krypterade chattappar (till exempel Signal och Whatsapp) behöver antingen installera bakdörrar eller lämna EU.

Några frågor från publiken:

• Kan AI användas för att knäcka lösenorden till våra konton?
  Ja, en AI kan välja ut mänskliga lösenord att testa med och det underlättar.
  Och, när kvantdatorerna kommer blir dagens lösenord helt omoderna.
• Hur fungerar Passkey-tekniken?
  Dödar lösenorden: Så fungerar nya passkeys-tekniken – PCforAlla
  Den fungerar som Mobilt BankID med QR-kod gör, fast globalt utan att baseras på våra personnummer. Blåtand används för att garantera att man är vid inloggningsdatorn. Man kan inte använda Passkey till den lösenordshanterare man lagrar nycklarna i.
• Hur når vi de som står längst ifrån det digitala?
  Det gör vi inte, men vi kan nå deras vänner och bekanta med budskapet: Kom till SeniorNet!
  Man kan till exempel dela ut broschyrer eller visitkort.

Se presentationsbilderna här:

🔗LevEnklareOchHallbarare-2023-05-26.pdf

Sammanfattat av

Johan Murray

AI igår, idag och imorgon

Torsdagen den 14 september 2023

I november förra året togs hela IT-världen med storm när AI-gratistjänsten Chat GPT blev tillgänglig. Sedan dess har artificiell intelligens varit på allas läppar. Därför kom journalisten Martin Appel från PC för Alla till oss i Svärdet idag för att berätta om det märkliga som håller på att hända. Själv var han överraskad av hur fort och långt utvecklingen gått.

Det var en stor publik som väntade honom, 30 st i Svärdet och 49 st på Zoom, som visade stort intresse.

Så, vad är Artificiell Intelligens (AI)?

Man kan konversera med Chat GPT. Martin frågade den, och den svarade vänligt att AI ”är som en digital assistent som hjälper datorer och andra elektroniska enheter att lära sig och fatta beslut precis som människor.” ”Tänk på det som en smart vän som kan hjälpa till med olika uppgifter”.

Forskningen om AI har pågått länge och AI i en vidare mening redan har använts flitigt för att underlätta för industri, näringsliv och handel, särskilt inom Internethandeln där den ger oss köptips. Men, nu erbjuds plötsligt möjligheterna åt oss att låta artificiell intelligens skapa texter på vårt eget språk, skapa bilder, skapa musik och få uppläsningar gjorda.

Allt som artificiella intelligenser skapar helt själv är upphovsrättsfritt och får användas så som var och en önskar, även när det härmar existerande verk (vilket är ifrågasatt).

Och, vad är Chat GPT?

GPT betyder Generative Pre-Trained Transformer som innebär just att den har tränats i förväg och kan generera språk.

Chat GPT är skapad av forskningsorganisationen OpenAI, som finansierades bland andra av den originelle Elon Musk, men som 2019 blev ett ”vanligt” hemlighetsfullt företag. Microsoft är delägare och kommer att föra in OpenAI:s teknologi i såväl MS Office som Windows under namnet ”CoPilot”. De har redan gjort det i sin sökmotor ”Bing” och webbläsare ”Edge”.

Google, som har hamnat lite på efterkälken, har lanserat sin egen motsvarighet till Chat GPT kallad ”Bard”.

Konsten att konversera har Chat GPT lärt sig genom att samla in texter från en ofantlig mängd hemsidor och böcker (fram till september 2021 i gratisversionen) och analysera språket i dem. Sakinformationen medföljer då av bara farten, och kan återges, men den behöver varken vara sann eller opartisk.

Martin visade hur man gör när loggar in på OpenAI.com och konverserar med Chat GPT. Gränssnittet är på engelska men det går bra att använda svenska. Han frågade ”Vad innehåller kroppkakor” men kunde lika gärna ha bett Chat GPT författa ett mejl, ett tal eller annons, förbättra eller sammanfatta eller översätta texter, skriva uppsatser mm. Man får kanske inte helt perfekta resultat, men de duger att utgå ifrån.

🔗 https://chat.openai.com/

Vad är Dall-E 2?

Det är en annan tjänst från OpenAI som skapar de bilder man ber den om. Även den klarar svenska. Man kan inte bara be om ett motiv, utan också hur det ska återges.

🔗 https://openai.com/dall-e-2

Vad är Midjourney?

Midjourney Inc är ett annat forskningsföretag som inriktat sig på att AI-skapa bilder. Deras tjänst Midjourney är inte gratis och inte helt lätt att använda men håller högre kvalitet än Dall-E 2. Den kan användas som bildbank och till att skapa logotyper, bokomslag, skivomslag, konceptbilder, inbjudningskort, målarboksbilder mm.

Martin tipsade om en tidningsartikel som mer i detalj beskriver denna tjänst.

🔗 https://www.m3.se/article/1950433/midjourney-tips.html

Vad kan AI göra med ljud?

Det finns många AI-tjänster som skapar musik i olika genrer. De kan skapa problem om resultatet blir alltför likt existerande artisters. (Omvänt kan verkliga artister fås att ”AI-sjunga” på flera språk.)

AI-uppläsningar av text kan också göras så att de låter naturliga. (Även riktiga röster kan lätt imiteras och fås att säga vad som helst.) Ljudboksföretaget Storytel har redan börjat med AI-uppläsning på engelska på försök.

Vad får det här för konsekvenser?

Vi står inför en informationsteknisk samhällsomvandling i de högteknologiska länderna, där fördelarna med AI kommer att tas tillvara, men också nackdelarna visa sig, och måste anpassa oss till båda två.

I skolans värld blir det lättare för elever att fuska, särskilt vid skriftliga hemuppgifter (men vad de kommer att behöva kunna förändras också).

Kreatörer av text, bild, musik mm kan se sina inkomstkällor försvinna och kreationerna ersättas med AI-skapelser som är upphovsrättsfria men inte särskilt originella då de bygger på sådant som redan finns. Vad ska de göra då?

Internet vimlar redan idag av falsk information, och AI-Chattarna kan inte sovra bort den. De kan i stället få den att framstå som trovärdigare på grund av sin eleganta formuleringskonst vilket ställer nya höga krav på läsarens skepsis och förmåga till källkritik.

Allt vi gör på Internet sparas av de stora IT-jättarna som lever på att ge oss direktreklam. Med tillgång till informationen från AI-Chattarna ökar deras möjligheter till det och deras makt över oss och samhällsekonomin.

Det har kostat väldiga mänger el (och mänskligt arbete) att träna upp Chat GPT och andra de andra språkmodellerna, och de kostar också mycket energi att använda (såsom hela Internet), vilket har inverkan på klimatet.

AI-Chattarna förefaller oss att kunna tänka, vilket är ett sätt att definiera intelligens. De arbetar mycket snabbare och kraftfullare än vi människor klarar. Professor Max Tegmark har i sitt sommarprogram i P1 i somras (1 augusti 2023) sett faror med detta som kan leda till mänsklighetens undergång. Han menar att någon illvillig person skulle kunna använda en AI till att utplåna mänskligheten med nya kemiska eller biologiska vapen. En annan fara är att AI med sin duktighet konkurrerar ut människor inom så många områden att det blir AI-samhällen där vi inte längre behövs. En tredje fara är om AI ges andra mål än mänsklighetens bästa att styra efter och då manövrerar ut oss.

🔗 https://sverigesradio.se/avsnitt/max-tegmark-sommarpratare-2023

För att motverka negativa effekterna har de sju största AI-företagen och USA:s president Joe Biden i somras har enats om spelregler för hur företagen ska ta mer samhällsansvar i teknikutvecklingen. Även inom EU pågår sedan 2021 arbete i den riktningen, men här handlar det om lagstiftning som närmar sig ett slutligt avgörande i år.

AI kan naturligtvis ha positiva effekter också, och mänskligheten saknar inte problem att lösa. Klimatkrisen och hälsovården är två stora där man hoppas att AI kan göra stor nytta.

Lätt omtumlade av all denna information lämnade mötesdeltagarna lokalen och Zoom med insikten att vi går en turbulent framtid till mötes.

Se presentationsbilderna här:

🔗 https://snso.se/wp-content/uploads/datatraffar/AI-igar-idag-imorgon-2023-09-14.pdf

Sammanfattat av

Johan Murray