Referat från dataträffar 2023

Hur våra elprylar förändrar världen

Torsdagen den 19 januari 2023

Än så är det långt till vår, innan rönn i blomma står; men plusgrader är det redan, snön borta och vårfåglarna sjunger. Så, de 18 dataträffsdeltagarna som kom till Svärdet lämnade de tjockaste vinterkläderna hemma. Tillsammans med de 35 som deltog på Zoom fick de se och höra Kent Vilhelmson, journalist och digital marknadschef på ETC, berätta om vad vår konsumtion av elektronik kan leda till, bland annat ett varmare klimat.

ETC är en icke-vinstdriven koncern med fokus på miljö- och rättvisefrågor som har företag i flera branscher, bl.a. media, el-produktion, mobiltelefoni och husbyggnad. ETC marknadsför mobilen Fairphone från en liten holländsk firma som har samma fokus.

Han inledde med att testa sina åhörares förkunskaper med en rolig digital quiz, och de var goda. Vann gjorde Kristiina med 2530 poäng. De flesta gissade fel på hur mycket elektronikavfall vi gör av med årligen.

Det är svårt för oss konsumenter att kunna ta hänsyn till miljö och rättvisa när vi handlar elektronik eftersom det inte finns lika bra märkningar än som för vissa andra typer av produkter. Precis som för dem gäller det att kunna hålla koll på hela den långa kedjan från råvara till färdig produkt. Sedan är det fördelaktigt om produkten också går att återvinna på ett bra sätt.

De största problemen uppstår när råvarorna utvinns, produkterna tillverkas och skrotas samt för att de slukar så mycket energi.

Utvinning

Mineraler som innehåller guld och tenn behövs för tillverkning av elektronik och för litiumbatterier behövs kobolt. När dessa mineraler utvinns i konfliktområden är det stor risk att de finansierar striderna. Behovet av kobolt kommer att minska i och med att en ny typ av litiumbatterier utan kobolt har börjat införas. De har även bättre laddningsprestanda än de äldre.

Kent visade en film från Fairphones utvinning av kobolt i provinsen Katanga i Kongo där en konflikt har pågått sedan 1960-talet. Fairphone är noga med ett bra ursprung för råvarorna till sina komponenter och redovisar det på sin hemsida.

USA och EU har infört lagar mot import av konfliktmineraler, men import av de utvunna metallerna hindras inte.

Det förekommer dessutom att barn används som gruvarbetare i primitiva gruvor. Även i tillverkningsindustrin förekommer barnarbete. Det väcker med rätta så upprörda känslor hos oss i väst att företagen vill stävja förekomsten. Många teknikjournalister blundar dock för dessa problem för att de behöver ha en god relation till elektronikföretagen för att tidigt få tillgång till deras nya produkter.

Tillverkning

Mycket av den elektronik vi köper görs i Kina, i synnerhet de smarta mobilerna. En tillverkare som Apple och Samsung m.fl. anlitar är Foxconn vars största fabrik ligger i Kina, i staden Zhengzhou. Där jobbar ungefär ½ miljon människor. Låga löner och svåra arbetsvillkor har lett till starka protester bland arbetarna, bl.a. hot om självmord.

Kent visade en film från den fabrik i Kina där delar till Fairphone tillverkas. Fairphone ställer krav på att tillverkaren ska vara ISO-certifierad och erbjuda de anställda bra arbetsvillkor och lön som går att leva på.

Fairphone har därmed visat att det går att producera säljbara mobiler på ett schyst sätt, mobiler som inte har topp-prestanda.

Elektronik-skrot

Nästan alla i Sverige har en mobiltelefon, ändå säljs 4 miljoner nya mobiler varje år för att det ofta kommer nya modeller med nya lockande funktioner.

I Sverige kan man lämna in mobiler för återvinning, men ändå dumpas årligen 50 miljoner ton elektronikskrot på soptippar i fattiga länder. Det motsvarar 5 000 Eiffeltorn! Fairphone har startat ett återvinningsprogram i Ruanda, där man försöker återvinna koppar och silver ur skrotet.

Det blir så här för att prylarna vi köper har kort livslängd, helt avsiktligt för att öka omsättningen. De förses med detaljer som inte håller, eller med mjukvara som försämrar produkten efter en tid eller som inte uppdateras. Detta kallas för planerat åldrande och har blivit en del av vårt västerländska ekonomiska tänkande. Så resonerade man inte i det Sovjetiska Östeuropa.

Det vi kan göra själva för att motverka dessa tendenser är att använda produkterna så länge det går, låta reparera om det går och sedan lämna in dem för återvinning. Att köpa begagnat (eller Fairphone) är också bra, liksom att ställa krav på öppenhet hos leverantörerna med hur produkten är gjord och kräva fortsatta uppdateringar.

Energiåtgång

Större delen av världens elproduktion är fossil, men vi kan gynna omställningen genom att själva välja leverantörer med märket ”Bra miljöval”.

Vårt flitiga bruk av elektronik drar dock ström utöver den vi själva förbrukar. Våra mobiler och datorer är uppkopplade mot ett globalt nätverk som drar väldigt mycket ström, där datacenter ”=molnet” förbrukar en allt större del av energin. ETC kontrar med att bygga ett eget sol- och batteridrivet datacenter vid sin stora solcellspark i Katrineholm.

Frågor från publiken

Intresset för att få veta mer om Fairphone och ETC var stort. De är små företag som försöker genom praktiska goda exempel visa att en positiv utveckling för miljö och rättvisa är möjlig. Det kan leda till att större spelare följer efter och indirekt även driva opinionen och lagstiftningen framåt.

När det gäller ”utslitna” litiumbatterier för elbilar, så kan de få ett nytt liv genom att lagra förnybar energi från det att den producerats tills den kan användas. De kommer också i hög att gå att återvinna vid Northvolts batterifabrik.

Klicka här för att se alla presentationsbilderna.

Sammanfattat av

Johan Murray

Vad händer med vår el?

Torsdagen den 2 mars 2023

Vad gör pensionärerna på sportlovet? Jo, de umgås med sina barnbarn och kanske rentav sportar lite själva. Vårvädret inbjöd definitivt till utevistelse, men några seniorer lockades ändå till dagens Dataträff för att få information om vår elektricitet. Det kom 19 intresserade personer till Svärdet och 25 till Zoom.

Johan Murray och Lars Bogren hade förberett en presentation som egentligen borde ha hållits av någon i branschen men det hade inte gått att ordna.

Vår el

Lars började med att berätta om vår årliga elproduktion. Den kommer till största delen från vattenkraft och kärnkraft men vindkraft och värmekraft (kol, gas, olja, sopor, mm) ger ändå betydande bidrag. Andelen nätansluten solkraft är väldigt låg.

Sverige producerar normalt sett el än vi behöver och brukar därför sälja överskottet till andra länder. Men, elnätet som transporterar elen från producenter till förbrukarna har sina begränsningar. Därför har Sverige delats in i fyra elnätsområden mellan vilka överföringskapaciteten är mindre. Därför är det överskott på el i norr med låga elpriser (som lockar dit industrier) och brist i söder med höga elpriser (vilket gör det mer lönsamt att bygga ut produktionen där).

Förbrukningen sker till största delen i våra bostäder och i servicenäringarna. Industrin tar förstås också en stor del av energin men däremot inte vår kollektivtrafik.

En ”normal” lägenhet förbrukar omkring 2 000 kWh per år medan det i en villa utan elvärme går åt ca 5 000 kWh per år och i en villa med elvärme hela 25 000 kWh per år. Villaboende använder dessutom mer el till sina hushållsmaskiner än de som bor i lägenhet gör.

Man betalar för elen på två vis, och ibland kan de samfaktureras.

• Nätavgifter betalas för drift och underhåll av elledningarna och för att man utnyttjar dem. Det innebär både en abonnemangsavgift och en överföringsavgift per kWh. Nätavgifterna betalar man till det elnätbolag som äger elnätet, och det har ett lokalt monopol.
• Elhandelskostnader betalas för produktionen av elen. De betalar man till det elhandelsbolag man valt att teckna avtal med och som i sin tur köper elen av producenten. Det finns många elhandelsbolag, och alla är inte seriösa.

Avtalen finns av tre typer:

• Fasta avtal som innebär samma pris per kWh varje månad så länge avtalet räcker.
• Rörliga avtal som innebär att månadspriset per kWh är ett medelvärde av det verkliga elpriset under månaden.
• Timprisavtal där man hela tiden betalar det verkliga priset. Det passar den bäst som kan styra sin förbrukning till de timmar då priset är lägst. Högst är det mellan 7 och 9 på morgnarna och sent på eftermiddagen.

Dessutom tillkommer skatt, moms och kostnad för elcertifikat (som ska gynna utbyggnaden av miljövänliga energikällor).

Hus- och fastighetsägare kan teckna avtal med elbolagen och sedan debitera de boende, men dessa kan också låta de boende teckna egna avtal och betala själva. Inte nog med att fakturorna är krångliga, även betalsätten kan vara svåra att förstå.

Våra nya elmätare

Så tog Johan vid för att berätta om varför alla nu får nya elmätare. Bytet ska vara genomfört 1 januari 2025.

EU har 2015 rekommenderat att alla elkonsumenter ska ges möjlighet att anpassa sin förbrukning till det aktuella priset på el. Sker den anpassningen, så minskas kraven på utbyggnad av elproduktionen och eldistributionen (som är en långsam process), genom att man minskar belastningstopparna. Detta kräver att förbrukningen ska kunna mätas varje timme och Sveriges riksdag tog beslut om det 2018.

Med nya mätare och nya avtal kan alltså de av oss som är riktigt alerta köpa el när den är billig (genom att flytta vår förbrukning) eller sälja el till nätet när den är dyr (om vi har solpaneler).

De nya mätarna mäter mycket mer än bara den förbrukade energin. Det rör sig bland annat om mått på elens kvalitet. Elnätsbolagen har möjligheten att hämta mätvärdena via ett 4G-nätverk, att se om det varit strömavbrott, att stänga av och sätta på mätaren liksom att uppdatera deras mjukvara.

Elhandelsbolagen är också intresserade av dessa mätvärden och vill kunna visa upp dem i sina appar. I dem kan abonnenten med fördröjning se sin förbrukning, men också göra mycket annat som att se elpriset, betala fakturor, chatta med företaget, utmana sig själv på energibesparingar, se elens koldioxidutsläpp, jämföra sig med grannar, med mera. Elpriset ”just nu” är viktigt att veta för de som valt timprisavtal.

Elabonnenten får också direkt tillgång till samma mätdata via en så kallad HAN-kontakt (=Home Area Network) i mätaren. Riktiga nördar kan utnyttja detta för att bygga sitt ”smarta hem”, men för ”vanligt folk” det finns företag som erbjuder enkla typer av hemautomation (som laddkontakter för elbilen som bara laddar när priset är lågt).

De höga elräkningarna

Under hösten och vintern var elpriset riktigt högt, men nu har det sjunkit till mera normala nivåer. Orsaken var att priset ute i Europa blev dyrare eftersom priset på fossila bränslen steg kraftigt och flera kärnkraftverk hade stängts. Det påverkade även Sverige eftersom elmarknaden är gemensam och priset på den dyrast producerade kilowattimmen blir det pris alla får betala för elen.

För de som bor i villa bör denna prishöjning ha varit särskilt kännbar. Men, de har stora möjligheter att göra något åt saken genom att minska eller förskjuta sin förbrukning från högpristiderna. Johan och publiken diskuterade vad de kan göra efter att ha sett två reklamfilmer från EON där en stor familj med 20 000 kWh i årsförbrukning fick göra vad de kunde för att minska kostnaden. Att sänka temperaturen och minska på varmvattenåtgången är åtgärder som har stor effekt.

https://www.youtube.com/watch?v=a6SgNJAqfcM
https://www.youtube.com/watch?v=EKn8Hlvzfs8

Om hur de som bor i lägenhet kan spara energi diskuterades också med publiken. Det är bra för miljön men kanske inte märks i plånboken eftersom värme, varmvatten och tvättstuga ofta ingår i hyran. Man kan spara på hushållselen genom att göra saker för hand i stället för maskinellt, som att diska och sopa golven och att använda mikron när det är lämpligt i stället för ugn och spis. Handdukstorken är nog en onödig lyx. I hyreshus kanske elmätaren inte ens sitter i lägenheten och då kan det vara svårt att veta hur mycket el man gör av med för stunden. Ett tips är att skaffa en liten energimätare som passar i vanliga vägguttag och som mäter hur mycket energi som passerar just där.

Lysrören fasas ut 2023

2013 fasades våra glödlampor ut, 2021 var det dags för halogenlamporna och nu ska samma öde röna lysrör och lysrörslampor.

Motiveringen denna gång är att de innehåller kvicksilverånga som är miljöskadligt. Dessutom drar de mer ström än LED-lampor gör, blir varmare och avger UV-ljus. De som ligger i lager får säljas ut och de lysrör man har får man fortsätta att använda tills de går sönder.

Ersättningsprodukter i form av ”LED-rör” finns, men alla typer av lysrör går inte att ersätta på det viset. Har man en gammal lysrörsarmatur, så kan den vara så sliten att det ändå är bytesdags. Har man lysrör som går att dimma så är LED-rör inget alternativ.

Avslutning

Det finns många man kan vända sig till med frågor om hur elmarknaden fungerar:

• Kommunens energirådgivare
  (https://www.energiradgivningen.se/)
• Konsumenternas energimarknadsbyrå
  (https://www.energimarknadsbyran.se/)
• Energimarknadsinspektionen (https://ei.se/konsument)
• Sitt elnätsbolag
• Sitt elhandelsföretag
• Elpriskollen, för att jämföra elhandelsföretag (https://elpriskollen.se/)

Efteråt blev det en frågestund, där flera av frågorna berörde elens miljövänlighet. Framtidsfrågorna och inte bara priset är alltså något som bekymrar vår publik, intressant nog.

Klicka här för att se alla presentationsbilderna.

Sammanfattat av

Johan Murray